112-dagen: Känslan av säkerhet har blivit viktigare än tidigare

Utgivningsdatum 11.2.2022 7.59
Pressmeddelande
En nödcentralsoperatör på jobbet med hörlurar från en dator. På bilden är texterna 112-dagen och Vi skapar en känsla av säkerhet tillsammans.

EU:s gemensamma 112-dag firas varje år den 11 februari. I Finland är 112-dagen traditionellt säkerhetsaktörernas gemensamma kampanj. Syftet med kampanjen är att göra finländarna uppmärksamma på säkerheten i vardagen och på hur man kan förbättra den. I år firar vi kampanjen virtuellt med temat ”Vi skapar en känsla av säkerhet tillsammans”.

Den här gången ska 112-dagen inspirera människor att reflektera över varifrån känslan av säkerhet kommer och hur olika de aktörernas arbete stärker känslan av säkerhet i samhället. Inrikesminister Krista Mikkonen är beskyddare för kampanjen. På grund av den rådande coronasituationen genomförs kampanjen virtuellt.

– Det finns ett starkt positivt samband mellan tilliten till samhället och säkerhetskänslan – ju mer jag litar på samhällsinstitutioner och andra människor, desto tryggare upplever jag livet, säger inrikesminister Krista Mikkonen.

Utöver Nödcentralsverket deltar också andra säkerhetsmyndigheter, organisationer, frivilligarbetare samt många andra säkerhetsaktörer i 112-dagens evenemang.

112-dagens tradition har långa anor. Nödnummerdagen började firas i Finland år 1997, i år firar vi 112-dagen för tjugosjätte gången. Traditionen att fira 112-dagen med kampanjer av olika slag har spridit sig från Finland också till andra EU-länder, och EU firade 112-dagen gemensamt för första gången år 2008. 

Under den årliga kampanjen ordnas säkerhetsevenemang på olika håll i Finland och kampanjen marknadsförs aktivt även i sociala medier. Lokala evenemang har varit en viktig del av den 112-dagens kampanj och traditioner, men på grund av den rådande coronasituationen har kampanjen genomförts virtuellt de senaste två åren. 

Känslan av säkerhet är individuell och summan av många faktorer

Inrikesministeriets rapport om intern säkerhet, som publicerades i maj 2021, satte som mål att Finland ska bli det tryggaste landet i världen för alla människor och människogrupper. Intern säkerhet innebär att alla människor i Finland kan njuta av de rättigheter och friheter som samhället erbjuder utan rädsla eller otrygghet på grund av brott, störningar, olyckor och andra ledsamma nationella eller internationella fenomen. 

Känslan av säkerhet har blivit viktigare än tidigare. Känslan av säkerhet måste stärkas framför allt hos dem som har det sämre ställt. Det har en positiv inverkan på säkerheten i hela samhället.

– Känslan av säkerhet är dock inte jämnt fördelad. Till exempel äldre människor är mer rädda än unga och landsbygden upplevs vara tryggare än städerna. Känslan påverkas till exempel av att man blivit offer för ett brott, av förändringarna i den säkerhetspolitiska omgivningen samt av bedömningar av myndighetsverksamheten och hur den lyckats, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen i sin blogg.

Förtroendet för myndigheterna är också starkt förknippat med en stark känsla av säkerhet. Myndigheterna måste förtjäna sitt förtroende vid varje möte med människor. Med tanke på den interna säkerheten är det ytterst viktigt att vi kan upprätthålla ett högt förtroende för myndigheterna i alla delar av befolkningen och att vi kan förebygga säkerhetsproblem och -hot. 

– I Finland spelar myndighetssamarbetet en viktig roll för upprätthållandet av säkerheten i samhället. När vi samarbetar kan vi ta itu med många sådana säkerhetsutmaningar som enskilda myndigheter inte kan hantera ensamma, säger räddningsöverdirektör Kimmo Kohvakka i sin blogg.

En stark känsla av säkerhet i vardagen hjälper också när man möter kriser. Liksom känslor i allmänhet är också känslan av säkerhet personlig och individuell. Människornas egna erfarenheter, omständigheter och egenskaper påverkar vilken typ av säkerhetsutmaningar de möter i sitt dagliga liv.

– Mycket enkla åtgärder kan ha en betydande inverkan. I bästa fall räddas liv och besparas betydande egendoms- eller miljövärden. På 112-dagen är det bra att stanna upp ett tag och fundera på en konkret åtgärd med vilken jag kan förbättra min egen eller mina närståendes säkerhet. Säkerheten utgår ifrån var och en av oss, säger Taito Vainio, Nödcentralverkets direktör.

Nödnumrets och 112-dagens historia

Det nuvarande nödnumret 112 infördes i början av år 1993. 112 är EU:s gemensamma nödnummer, men det finns stor variation i nödnumrets funktion och kunskaperna om nödnumret inom EU-området. I många länder måste den hjälpbehövande fortfarande känna till många olika nödnummer till olika myndigheter. I Finland används endast ett nödnummer, 112.

1991: det europeiska nödnumret presenteras i EU-kommissionen för att komplettera de nationella nödnumren och göra räddningstjänster tillgängliga i alla EU:s medlemsstater. I juli beslutar Europeiska unionen att ta i bruk det gemensamma nödnumret 112.

1993: Finland inför EU:s gemensamma nödnummer 112.

1997: Finland firar sin första 112-dag och gör EU:s gemensamma nödnummer 112 känt.

2002: Nödnumret 112 blir obligatoriskt för alla EU:s medlemsstater.

2008: Europas första gemensamma 112-dag firas i februari. För att göra 112 känt överallt i EU har Europeiska kommissionen tillsammans med Europaparlamentet och rådet utsett den 11 februari till Europas 112-dag. I juni publicerar EU-kommissionen en webbplats för 112-numret (ec.europa.eu/112) med information för EU-resenärer på alla officiella EU-språk.

2009: Från och med februari blir numret 112 Europas officiella nödnummer.

Nödcentralens historik - Nödcentralsverket (112.fi)

112-dagens bloggar

Bekanta dig också med: