Verkkopalveluiden tavoitteena yhdenvertaisuus ja esteettömyys
Hätäkeskuslaitoksen verkkopalveluihin on tehty saavutettavuustestaukset vuoden 2021 aikana. - Olemme auditoineet 112 Suomi -sovelluksen, 112.fi-sivuston sekä palo- ja...
Vastuullisuus on olennainen osa arjen työtä
Raportin taustalla on valtiokonttorin ohjeistus, jossa ministeriöitä, virastoja ja laitoksia suositellaan laatimaan toiminnastaan vastuullisuusraportti. Valtiokonttori laatii raporteista...
Alkoholinkäyttöön liittyvät ilmoitukset korostuivat vappuna hätänumerossa
Vapun vietto oli tänä vuonna hätänumeron 112 näkökulmasta yhtä kiireinen kuin vuonna 2021. Hätänumeroon tehtiin 30.4. klo 18 – 1.5. klo 24 välisenä aikana 12 685 hätäilmoitusta (12 719 vuonna...
Henkilöstön määrä lisääntyi hieman
Hätäkeskuslaitoksen johtaja Taito Vainio kertoo, että virasto jäi noin 32 henkilötyövuotta Hätäkeskuslaitoksen yhdessä sisäministeriön kanssa asettamasta tavoitteesta. Tavoitteena on, että...
Yhteinen toimintaohje selkeyttää vastuita lastensuojelun luvattomissa poissaoloissa
Ohjeistuksen tavoitteena on selkeyttää eri toimijoiden vastuita ja käytänteitä tilanteessa, jossa lapsi on poistunut luvatta sijaishuoltopaikastaan perhekodista tai lastensuojelulaitoksesta tai...
Personalberättelse 2020: Avgångsomsättningen halverades

Sett till målen gick 2020 i sin helhet bra för Nödcentralsverket, trots den utmanande situationen för den operativa personalen och coronakrisen. Avgångsomsättningen halverades jämfört med 2019.
Nödcentralsverket hade under 2020 tillgång till 635 årsverken. Beläggningsgraden för årsverken var 92,2 %, dvs. 51,5 årsverken blev oanvända, till största delen på den operativa sidan.
- Under året minskade personalbristen med fem årsverken, så riktningen är positiv. Mycket positivt var att den fasta personalens avgångsomsättning halverades jämfört med 2019, då den var 13,2 %. Dessutom kunde alla 47 nödcentralsjourhavande som utexaminerades under året rekryteras till nödcentralerna, säger personalchef Antti Koskela.
Trots personalbristen producerades nödcentralstjänsterna år 2020 på ett kvalitativt sätt och verksamhetens resultat förblev på den nivå som resultatmålen förutsätter. Det totala antalet nödmeddelanden minskade med 6 % jämfört med året innan, vilket förklaras av coronakrisen och dess samhälleliga konsekvenser.
- Målet för svarstiden för nödsamtal uppnåddes i fråga om målen på både 10 och 30 sekunder. Med hjälp av Nödcentralsverkets nätverksbaserade verksamhetsmodell kunde nödcentralsverksamheten tryggas bättre än tidigare genom att fördela resurser genom arbetsskiftsplanering och genom att den dagliga verksamheten samordnades via ledningscentralen, säger Koskela.
Satsningar på hantering av psykosociala belastningsfaktorer
Personalens sjukfrånvaro låg fortfarande på en hög nivå, men den sjönk något från 16,7 till 16,6 dagar per årsverke jämfört med 2019. För den operativa personalen var ökningen 0,8 dagar och för förvaltningspersonalen var minskningen 2,9 dagar per årsverke.
- Konsekvenserna av personalbristen syns bl.a. i mängden sjukfrånvaro, vilket fortfarande var oroväckande hög. För att minska sjukfrånvaron samarbetar vi intensivt bl.a. med företagshälsovården. De psykosociala belastningsfaktorerna har kartlagts och man har allt bättre ingripit i orsakerna till dem. Under året fördes det 127 defusingdiskussioner, dvs. psykisk avlastning. Dessutom har vi satsat allt mer på arbetshandledning. På hösten 2020 togs de elektroniska systemen Esimies- och Työkykykompassi som företagshälsovården erbjuder i bruk. Esimieskompassi stöder cheferna i chefsarbetet enligt modellen för tidigt stöd, och med hjälp av Työkykykompassi möjliggörs för varje arbetstagare vars arbetsförmåga tillfälligt eller permanent är nedsatt rättidig av arbetsgivaren stödd verksamhet. Vi gör allt vi kan för att utveckla vår personals välbefinnande i arbetet, säger Koskela.