Syftet med kampanjen är att öka medborgarnas säkerhetskunskaper

År 2024 går kampanjen under temat "rätt användning av nödnumret". Under nödnummerveckan ges instruktioner för att känna igen nödsituationer, och kampanjen riktas speciellt till barn och ungdomar.
Vad är 112-dagen?

Delta i 112-dagen

I kampanjen kan säkerhetsaktörer och till exempel skolor, arbetsplatser, hobbyklubbar och föreningar dela med sig av värdefull säkerhetsinformation och på så sätt påverka människors känsla av säkerhet. 
Anmäl ditt evenemang

Bloggen

I Finland får man hjälp i nöd

112-dagen är ett bra tillfälle för var och en att tänka på sin roll som säkerhetsfrämjare eller säkerhetsfostrare. Man kan till exempel börja med att gå igenom säkerhetsfrågor i hemmet.

Mod är att anmäla

När man pratar med unga både på sociala medier, ute och på offentliga platser framkommer det situationer där de upplevt eller sett något brottsligt eller något annat oroväckande, men inte har vågat eller kunnat ringa nödcentralen för att kalla på...

En kedja av hjälpande myndigheter finns bara ett telefonsamtal bort

I en situation där du är i akut behov av hjälp av till exempel sjukvården – skulle du vilja synas på sociala medier i det tillståndet?

Våga ringa 112

"Om patienten bara känt till att hen kan ringa nödnumret, hade situationen kanske inte försämrats. Patienten kan troligtvis aldrig mera bo självständigt hemma, vilket är otroligt sorgligt." 

Öva på färdigheter som skapar säkerhet

Barn och ungdomar kan öva på att ringa nödnumret i skolan, med föräldrar eller i hobbyn. Under sådana övningar är det viktigt att hålla några saker i tankarna.

Tillsammans kan vi minska antalet obehöriga samtal till nödnumret

Vi har redan i flera år varit oroliga över antalet nödsamtal som inte hör hemma på nödlinjen. An-talet är fortfarande stort.

Ett barn vill hjälpa

"Många känslor vaknar i mig när jag hör att den som ringer på nödlinjen är ett barn. Ofta frågar jag mig var de vuxna riktigt befinner sig. Å andra sidan är barn raska och ärliga när de ringer, och med hjälp av nödcentraloperatörens kunnande är det...

Meddelanden och nyheter

null 112-dagen: Känslan av säkerhet har blivit viktigare än tidigare

112-dagen: Känslan av säkerhet har blivit viktigare än tidigare

Utgivningsdatum 11.2.2022 7.59
Pressmeddelande
En nödcentralsoperatör på jobbet med hörlurar från en dator. På bilden är texterna 112-dagen och Vi skapar en känsla av säkerhet tillsammans.

EU:s gemensamma 112-dag firas varje år den 11 februari. I Finland är 112-dagen traditionellt säkerhetsaktörernas gemensamma kampanj. Syftet med kampanjen är att göra finländarna uppmärksamma på säkerheten i vardagen och på hur man kan förbättra den. I år firar vi kampanjen virtuellt med temat ”Vi skapar en känsla av säkerhet tillsammans”.

Den här gången ska 112-dagen inspirera människor att reflektera över varifrån känslan av säkerhet kommer och hur olika de aktörernas arbete stärker känslan av säkerhet i samhället. Inrikesminister Krista Mikkonen är beskyddare för kampanjen. På grund av den rådande coronasituationen genomförs kampanjen virtuellt.

– Det finns ett starkt positivt samband mellan tilliten till samhället och säkerhetskänslan – ju mer jag litar på samhällsinstitutioner och andra människor, desto tryggare upplever jag livet, säger inrikesminister Krista Mikkonen.

Utöver Nödcentralsverket deltar också andra säkerhetsmyndigheter, organisationer, frivilligarbetare samt många andra säkerhetsaktörer i 112-dagens evenemang.

112-dagens tradition har långa anor. Nödnummerdagen började firas i Finland år 1997, i år firar vi 112-dagen för tjugosjätte gången. Traditionen att fira 112-dagen med kampanjer av olika slag har spridit sig från Finland också till andra EU-länder, och EU firade 112-dagen gemensamt för första gången år 2008. 

Under den årliga kampanjen ordnas säkerhetsevenemang på olika håll i Finland och kampanjen marknadsförs aktivt även i sociala medier. Lokala evenemang har varit en viktig del av den 112-dagens kampanj och traditioner, men på grund av den rådande coronasituationen har kampanjen genomförts virtuellt de senaste två åren. 

Känslan av säkerhet är individuell och summan av många faktorer

Inrikesministeriets rapport om intern säkerhet, som publicerades i maj 2021, satte som mål att Finland ska bli det tryggaste landet i världen för alla människor och människogrupper. Intern säkerhet innebär att alla människor i Finland kan njuta av de rättigheter och friheter som samhället erbjuder utan rädsla eller otrygghet på grund av brott, störningar, olyckor och andra ledsamma nationella eller internationella fenomen. 

Känslan av säkerhet har blivit viktigare än tidigare. Känslan av säkerhet måste stärkas framför allt hos dem som har det sämre ställt. Det har en positiv inverkan på säkerheten i hela samhället.

– Känslan av säkerhet är dock inte jämnt fördelad. Till exempel äldre människor är mer rädda än unga och landsbygden upplevs vara tryggare än städerna. Känslan påverkas till exempel av att man blivit offer för ett brott, av förändringarna i den säkerhetspolitiska omgivningen samt av bedömningar av myndighetsverksamheten och hur den lyckats, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen i sin blogg.

Förtroendet för myndigheterna är också starkt förknippat med en stark känsla av säkerhet. Myndigheterna måste förtjäna sitt förtroende vid varje möte med människor. Med tanke på den interna säkerheten är det ytterst viktigt att vi kan upprätthålla ett högt förtroende för myndigheterna i alla delar av befolkningen och att vi kan förebygga säkerhetsproblem och -hot. 

– I Finland spelar myndighetssamarbetet en viktig roll för upprätthållandet av säkerheten i samhället. När vi samarbetar kan vi ta itu med många sådana säkerhetsutmaningar som enskilda myndigheter inte kan hantera ensamma, säger räddningsöverdirektör Kimmo Kohvakka i sin blogg.

En stark känsla av säkerhet i vardagen hjälper också när man möter kriser. Liksom känslor i allmänhet är också känslan av säkerhet personlig och individuell. Människornas egna erfarenheter, omständigheter och egenskaper påverkar vilken typ av säkerhetsutmaningar de möter i sitt dagliga liv.

– Mycket enkla åtgärder kan ha en betydande inverkan. I bästa fall räddas liv och besparas betydande egendoms- eller miljövärden. På 112-dagen är det bra att stanna upp ett tag och fundera på en konkret åtgärd med vilken jag kan förbättra min egen eller mina närståendes säkerhet. Säkerheten utgår ifrån var och en av oss, säger Taito Vainio, Nödcentralverkets direktör.

Nödnumrets och 112-dagens historia

Det nuvarande nödnumret 112 infördes i början av år 1993. 112 är EU:s gemensamma nödnummer, men det finns stor variation i nödnumrets funktion och kunskaperna om nödnumret inom EU-området. I många länder måste den hjälpbehövande fortfarande känna till många olika nödnummer till olika myndigheter. I Finland används endast ett nödnummer, 112.

1991: det europeiska nödnumret presenteras i EU-kommissionen för att komplettera de nationella nödnumren och göra räddningstjänster tillgängliga i alla EU:s medlemsstater. I juli beslutar Europeiska unionen att ta i bruk det gemensamma nödnumret 112.

1993: Finland inför EU:s gemensamma nödnummer 112.

1997: Finland firar sin första 112-dag och gör EU:s gemensamma nödnummer 112 känt.

2002: Nödnumret 112 blir obligatoriskt för alla EU:s medlemsstater.

2008: Europas första gemensamma 112-dag firas i februari. För att göra 112 känt överallt i EU har Europeiska kommissionen tillsammans med Europaparlamentet och rådet utsett den 11 februari till Europas 112-dag. I juni publicerar EU-kommissionen en webbplats för 112-numret (ec.europa.eu/112) med information för EU-resenärer på alla officiella EU-språk.

2009: Från och med februari blir numret 112 Europas officiella nödnummer.

Nödcentralens historik - Nödcentralsverket (112.fi)

112-dagens bloggar

Bekanta dig också med:

Material

På den här sidan hittar du material som du kan använda för kommunikation om 112-dagen. #112dagen

EU:s gemensamma 112-dag

112-dagen som uppfanns i Finland är nu en gemensam nödnummerdag i hela EU. 

Nödnumret 112

I Finland används endast ett nödnummer. Till nödnumret ringer man endast i brådskande nödsituationer där hjälpande myndigheter behövs på plats (polisen, akutvården, räddningsväsendet, socialvården).