TJÄNSTER

Olika sätt att sända nödmeddelanden

Nödcentralsverkets officiella kanaler för nödmeddelanden är nödsamtal, nödtextmeddelande, eCall och larmmeddelanden från brand- och brottslarmanläggningar. Dessa tjänster är kompatibla med nödcentralsdatasystemet. Många smarta enheter kan också skicka nödmeddelanden, men alla tekniska lösningar är inte förenliga med de finska säkerhetsmyndigheternas operativa modeller och finsk lagstiftning.

Nödtextmeddelande

Det är möjligt att skicka ett nödtextmeddelande (SMS) till nödnumret 112. Denna tjänst är i första hand avsedd för personer som har nedsatt hörsel eller som inte kan producera tal, samt för personer som inte kan prata i telefon på grund av nödsituationen. 

Nödtextmeddelanden kan inte användas för att sända ett enda meddelande med en begäran om myndighetshjälp. I fråga om nödtextmeddelanden är nödcentralsoperatören enligt lag skyldig att ställa samma grundläggande frågor till den som behöver hjälp som i anslutning till ett nödsamtal. Interaktionen är snabbare under ett telefonsamtal än med skrivna meddelanden och därför tar det längre tid att behandla nödmeddelanden per sms än i telefon. Det är viktigt att den som behöver hjälp skickar så mycket information som möjligt redan i det första meddelandet. På grund av riskbedömningen och kommunikationen kräver ett nödtextmeddelande att den hjälpbehövande och nödcentralsoperatören utbyter fler än ett meddelande. 

Nödtextmeddelanden kan endast sändas från telefoner som har ett finskt telefonabonnemang och SIM-kort. Med textmeddelande avses SMS-meddelanden, inte till exempel WhatsApp-meddelanden. Textmeddelandet är tekniskt inte ett lika säkert alternativ som ett samtal eftersom det kan förekomma dröjsmål av olika slag i förmedlingen av meddelanden, eller så kan telefonens minne vara fullt. 

Det kostar ingenting att skicka textmeddelanden till nödnumret 112. Nödcentralen kan också positionera avsändarens telefon på samma sätt som vid nödsamtal.

Förhandsregistrering i textmeddelandetjänsten

Ett nödtextmeddelande kan skickas från ett telefonnummer som registrerats i tjänsten på förhand. Förhandsregistreringen görs på webbplatsen suomi.fi som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata administrerar. Registreringen kräver stark identifiering till exempel med nätbankskoder eller mobilcertifikat. Syftet med registreringen är att förhindra vandalism i systemet och för att säkra tjänsten.

Tjänsten är i kraft ett år i taget, varefter registreringen måste förnyas. Två påminnelser skickas per textmeddelande till det registrerade numret innan registreringen går ut, och när registreringen slutligen går ut, sänds ytterligare ett meddelande som informerar om detta. 

Med anledning av Europeiska unionens tillgänglighetsdirektiv kommer det att bli möjligt att skicka nödtextmeddelanden till tjänsten utan registrering år 2025.

Nödmeddelandesystemet eCall för fordon

eCall är ett system som installerats på fordon. Om fordonet hamnar i en olycka, ringer systemet automatiskt ett nödsamtal. Nödsamtalet kan också utlösas manuellt genom att trycka på en SOS-knapp i bilen. Både automatiska och manuella nödmeddelanden öppnar en talförbindelse mellan fordonet och nödcentralen. 

eCall skickar automatiskt information till nödcentralen om bland annat fordonets position och om positionsuppgiftens noggrannhet, fordonstypen, olyckstiden, färdriktningen och antalet passagerare. Uppgifterna anger också om talförbindelsen har öppnats automatiskt eller manuellt. Med hjälp av dessa uppgifter kan nödcentralen bedöma hur allvarlig olyckan är.

Person- och paketbilar som godkänts i EU sedan mars 2018 är utrustade med eCall. Det europeiska eCall-systemet är ett system för nödkommunikation som godkänts av myndigheterna. Systemet är kompatibelt med nödcentralsdatasystemet i Finland. 

Brand- och brottslarmanläggningar

Brand- och brottslarmanläggningar som är anslutna till nödcentraler skickar automatiskt ett nödmeddelande från den aktuella fastigheten. Det meddelande som anordningarna skickar kallas det första larmet. Efter det första larmet tar personal i fastigheten kontakt med nödcentralen per telefon och ger mer information om uppdraget. Nödcentralsverket förmedlar uppdrag som uppkommit genom meddelanden från larmanordningar till myndigheterna på samma sätt som övriga nödmeddelanden.

Krav på installation av en automatisk brandlarmanordning som är ansluten till nödcentralen i en fastighet meddelas antingen i bygglovet eller i ett separat förordnande av räddningsmyndigheten. Brandlarmanläggningar som installerats utan förordnande kräver ett bifallande utlåtande av räddningsmyndigheten. Enligt lagen förutsätter godkännandet av installation av en brottslarmanläggning som är ansluten till nödcentralen att det behövs särskilt skydd eller förhöjd personsäkerhet i fastigheten eller att fastigheten har ekonomiskt eller kulturhistoriskt värde. 

Åtgärderna för underhåll och testning av larmanordningar är avgiftsbelagd service som Nödcentralsverket tillhandahåller och priset på dem fastställs i enlighet med inrikesministeriets gällande förordning. 

Privata företag i säkerhetsbranschen och operatörer tillhandahåller också tjänster som anknyter till brottslarmanläggningar. Då förmedlas larmen inte till nödcentralen.

Smarta enheter

Smarta enheter kan skicka automatiska nödmeddelanden till nödnumret 112. Till exempel smartklockor och cykelhjälmar har egenskaper som reagerar på starka stötar eller snabba förändringar i hastigheten. Enheten kan tolka situationen som ett fall eller en kollision och automatiskt inleda ett nödsamtal. Nödcentralsdatasystemet kan dock inte bestämma vilken typ av enhet meddelandet kommer från.

Enligt lagen ska den som behöver hjälp vara i interaktion med nödcentralsoperatören i anslutning till ett nödmeddelande, så att operatören kan göra en riskbedömning. Automatiska meddelanden från smarta enheter öppnar ofta ingen talförbindelse till nödcentralen, och då är det inte möjligt att göra en sådan riskbedömning som lagen förutsätter. 

Den tekniska utvecklingen skapar olika möjligheter att utveckla nödcentralsverksamheten. Alla nya tekniska funktioner har dock inte samordnats med de finska säkerhetsmyndigheternas operativa modeller och finländsk lagstiftning. 

Chatt i realtid

Nödcentralsverket har som mål att införa en chattliknande tjänst för nödmeddelanden före utgången av år 2025. Tjänsten möjliggör kommunikation baserad på realtidstext mellan den hjälpbehövande och nödcentralen. Realtidstext innebär att texten inte skickas separat, utan texten visas bokstav för bokstav för mottagaren.

Nödcentralsverkets mål är att skapa ett lättanvänt och avgiftsfritt användargränssnitt som fungerar mellan smarttelefonen och nödcentralsdatasystemet. Målet är att systemet ska betjäna både den hjälpbehövande och nödcentralsoperatören så bra som möjligt. 

Kravet på realtidstext vid sändning av nödmeddelanden bygger på Europeiska unionens tillgänglighetsdirektiv.

  • Inlärningen fortsätter under arbetskarriären

    Nödcentralsoperatörer är olika, precis som människor i allmänhet. De lär sig på olika sätt och befinner sig i olika skeden av sin karriär. Sakkunnig Pia Latva berättar att inlärningen i nödcentralsoperatörens yrke fortsätter under hela arbetskarriären då verksamhetsmiljön förändras.

  • SV

    En arbetsdag i jourssalen

    Ledande nödcentralsoperatören Aapo Asumaniemi beskriver vad allt ingår i en arbetsdag. En lyckad återupplivning, en brottsling som blivit gripen tack vare operatörens åtgärder, en inledande släckning som förhindrat uppkomsten av större skador, ett lyckat förlossningssamtal och gråten av en nyfödd baby i luren – det är några exempel på ögonblick som gör det här jobbet värdefullt. 

  • Meddelanden som inte hör till nödnumret

    I genomsnitt vart fjärde meddelande ankommer inte på nödcentralen. Nödcentralsoperatören Anne Mäkinen beskriver  hurdana meddelandena är som inte hör till nödnumret.