NÖDCENTRALSVERKSAMHETEN

Störningar och undantagssituationer

""

Beredskap

Nödcentralsverket har beredskap för storolyckor, störningar och undantagsförhållanden med hjälp av en beredskapsplan. Syftet med beredskapen är att säkerställa att nödcentralstjänster kan produceras i undantagsförhållanden och vid störningar under normala förhållanden så länge som möjligt utan avbrott. 

Nödcentralsverkets roll och organisation förblir oförändrad oavsett situation. Verksamhetsmodellerna och nödcentralernas lokaler har planerats för alla förhållanden. I allvarliga situationer effektiviseras Nödcentralsverkets normala verksamhet genom uppföljning av lägesbilden i realtid, aktiv kommunikation och hantering av störningssituationer.  Kontinuiteten i verksamheten säkerställs bland annat genom olika tekniska arrangemang.

Genom regelbundna beredskapsövningar eller övningar för störningssituationer säkerställs verksamhetens smidiga kontinuitet och personalens kunnande i olika situationer. Kontinuerlig utveckling av personalens kompetens skapar en grund för hantering av olika krissituationer och för återhämtningen från dem. Hanteringen av störningssituationer och beredskapen för undantagsförhållanden planeras och övas också tillsammans med andra säkerhetsaktörer.

Myndigheterna får ofta kännedom om situationer som hotar samhällets säkerhet via nödnumret. Nödcentralsverket är en central aktör i informationsutbytet mellan myndigheterna och informationen till medborgarna. Nödcentralsverket ansvarar också för att varna befolkningen under både normala och exceptionella förhållanden genom att förmedla varningsmeddelanden och riktade myndighetsmeddelanden.

Ledningsförhållandena förblir desamma som under normala förhållanden och Nödcentralsverkets överdirektör leder verket. Vid störningar och undantagssituationer som påverkar nödcentralsverksamheten ansvarar ledningscentralen för att skapa lägesbilden och styra nödcentralerna. Nödcentralsverket tillsätter vid behov en separat beredskapsgrupp som stöd för ledningen.

Hot

Det centrala när det gäller att trygga nödcentralsverksamheten är att identifiera risker och förbereda sig på dem genom praktiska åtgärder. Nödcentralsverksamheten är beroende av bland annat elförsörjning, tele- och signaltrafik, dataöverföring, datasystem och personal som utför jourverksamheten. Därför har Nödcentralsverket strävat efter att identifiera hot och effekter som gäller dessa redan på förhand. 

En plötslig ökning av antalet nödsamtal till exempel vid storm kan utgöra en risk för produktionen av nödcentralstjänster. Med hjälp av Nödcentralsverkets nätverksbaserade verksamhet kan nödcentralerna ändå stödja varandra, eftersom nödmeddelanden kan styras till en ledig nödcentralsoperatör vid vilken nödcentral som helst.

Störning av nödtrafiken

Många obehöriga nödmeddelanden som lämnas med avsikt utgör avsiktlig störning av nödtrafiken. Störning av nödtrafiken kan förhindra eller skapa rusning i produktionen av nödcentralstjänster. Oavsiktlig störning kan till exempel vara meddelanden som orsakats till exempel av ett tekniskt fel. 

Nödcentralsverket anmäler vid behov störning av nödtrafiken till polisen. Om Nödcentralsverket har tagit emot nödmeddelanden som gjorts i syfte att störa dess verksamhet eller missbruka dess nödcentralstjänster har Nödcentralsverket rätt att begränsa kontakterna från det störande telefonnumret under en skälig tid. 

Onödiga nödmeddelanden kan fördröja hjälpen till verkligt nödställda med ödesdigra följder. 

  • Inlärningen fortsätter under arbetskarriären

    Nödcentralsoperatörer är olika, precis som människor i allmänhet. De lär sig på olika sätt och befinner sig i olika skeden av sin karriär. Sakkunnig Pia Latva berättar att inlärningen i nödcentralsoperatörens yrke fortsätter under hela arbetskarriären då verksamhetsmiljön förändras.

  • SV

    En arbetsdag i jourssalen

    Ledande nödcentralsoperatören Aapo Asumaniemi beskriver vad allt ingår i en arbetsdag. En lyckad återupplivning, en brottsling som blivit gripen tack vare operatörens åtgärder, en inledande släckning som förhindrat uppkomsten av större skador, ett lyckat förlossningssamtal och gråten av en nyfödd baby i luren – det är några exempel på ögonblick som gör det här jobbet värdefullt. 

  • Meddelanden som inte hör till nödnumret

    I genomsnitt vart fjärde meddelande ankommer inte på nödcentralen. Nödcentralsoperatören Anne Mäkinen beskriver  hurdana meddelandena är som inte hör till nödnumret.