Akutvårdens icke-brådskande uppdrag hanteras genom multiprofessionellt samarbete
Rusningen inom social- och hälsovårdstjänsterna har stått i rubrikerna under den senaste tiden, och det råder rusning också på jourerna och inom akutvården. Akutvården får allt oftare också icke-brådskande uppdrag, och olika multiprofessionella metoder för att sköta dessa uppdrag har utvecklats runt om i landet.
När nödcentraloperatören tar emot ett nödmeddelande börjar operatören omedelbart göra en riskbedömning och skapa en lägesbild av händelsen. Riskbedömningen utförs i enlighet med en särskild instruktion för uppdragshantering. Dessa instruktioner görs upp av de myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten. De definierar vilka faktorer som ska beaktas i den aktuella situationen och när det finns skäl att larma myndigheten till platsen.
Om nödcentralen klassificerar ett uppdrag inom akutvården som ett icke-brådskande uppdrag av prioritet D, kan uppdraget förmedlas till exempelvis en sjukskötare som ringer till patienten och gör en bedömning av vårdbehovet i enlighet med de kriterier som gäller inom social- och hälsovården. De patienter som inte tilldelas en enhet inom akutvården, dvs. en ambulans, kan ges vägledning att ta sig till jouren med någon annan transport. De kan också få telefonrådgivning och anvisningar om den fortsatta vården, eller så kan någon annan aktör inom social- och hälsovården skickas till platsen. I många områden har akutvården ett nära samarbete till exempel med hemsjukhuset.
Med en bedömning av vårdbehovet som hälso- och sjukvården utför är det möjligt att hänvisa patienten till den sannolikt mest ändamålsenliga vården.
− När hälso- och sjukvården behandlar de icke-brådskande uppdragen i telefon, hjälper det också oss att inrikta akutvårdsresurserna, så att vi kan säkerställa att akutvårdsresurserna i första hand används för hantering av sjukdomsattacker och allvarliga skador, preciserar branschchef Ari Ekstrand från Nödcentralsverket.
För medborgarna innebär detta bland annat att den som ringt till nödcentralen kan få ett samtal från ett okänt nummer efter nödsamtalet. Förfarandet gäller alla ärenden som uträttas med nödcentralen. Därför är det viktigt att se till att telefonen är ledig efter ett nödsamtal och att svara på eventuella samtal.
− Nödcentraloperatören informerar den som ringer om uppdraget förmedlas till exempel till en bedömning av vårdbehovet som utförs i telefon. Det är viktigt att lyssna på de instruktioner som ges på nödlinjen och att följa dem. Om situationen förändras innan hjälpen kommer eller myndigheterna tar kontakt är det viktigt att ringa 112 på nytt, tillägger Ekstrand.
See also
Can you get help from the emergency response centre?
Emergency warning transmission system to be tested on 5 June
Networked Emergency Response: Finland’s Authorities Work as One
Can you get help from the emergency response centre?
There are many misconceptions and outdated notions about emergency response centres that can affect expectations regarding their services. This news article explains what everyone in Finland should know about the emergency number.
Emergency warning transmission system to be tested on 5 June
The official emergency warning transmission system is tested regularly. The purpose of the test is to test the functioning of systems.
Reliability in all circumstances
The Emergency Response Centre Agency is focusing on preparedness. Technical solutions, expertise and cooperation are the building blocks of overall preparedness.
Instructions for drone sightings in the 112 Suomi app
You can now find instructions on what to do in the event of an air hazard in the 112 Suomi app. Emergency warnings will also be transmitted to the app based on the phone’s location data.
Networked Emergency Response: Finland’s Authorities Work as One
The strength of Finland’s 112 system lies in its ability to operate seamlessly across organisational boundaries. Daily cooperation, shared systems and long‑standing trust between authorities make this integrated model possible.