Får man hjälp från nödcentralen?

Det finns många missuppfattningar och gammal information om nödcentralstjänster, vilket kan påverka förväntningarna på tjänsten. I denna nyhet berättar vi vad var och en i Finland borde veta om nödnumret.

Beställde du en ambulans för sjuktransport? Varför ställer nödcentraloperatören onödiga frågor? Varför ber man att få tala med patienten? Om du har haft sådana tankar är det sannolikt att du har föråldrad eller felaktig information om nödcentralstjänsterna. Dina förväntningar på tjänsten kan basera sig på felaktiga antaganden om du inte har aktuell information om nödcentralstjänsterna. 

Du kan inte beställa hjälp från nödcentralen

När liv, hälsa, egendom eller miljö är i fara är det fråga om en brådskande nödsituation. Då behövs akutvården, polisen, räddningen, socialjouren eller flera myndigheter samtidigt på plats.

Den hjälpbehövandes viktigaste uppgift är att identifiera om nödsituationen är brådskande och ringa då till nödnumret 112. På basis av meddelandet bedömer nödcentraloperatören situationen, ger instruktioner och förmedlar vid behov uppdraget till rätta myndigheter. Den som gör nödmeddelandet beslutar inte hurdan hjälp som behövs eller hur brådskande situationen är. Bedömningen görs alltid av nödcentraloperatören.

Nödmeddelanden görs alltid om pågående situationer. I en oklar situation lönar det sig att ringa nödnumret, varvid operatören ger instruktioner för hur du ska agera.

Det viktigaste är att svara på frågorna

Nödcentraloperatören måste utreda situationen med frågor för att kunna få reda på behovet av hjälp, hur brådskande situationen är och vilka resurser som behövs.

Genom att svara på frågorna hjälper du nödcentraloperatören och de myndigheter som larmas med att sköta uppdraget. Exempelvis en trafikolycka kan gälla en elbil, en lastbil, ett hjortdjur eller flera människor. Beroende på situationen ska man förmedla uppdraget till antingen akutvården, räddningen eller polisen, eller alla myndigheter samtidigt, samt specialutrustning för att sköta uppdraget. 

Hjälpen kans fås i form av instruktioner

Om nödcentraloperatören bedömer att situationen inte kräver att några myndigheter larmas på plats, ger operatören råd till den som ringer för hur hen kan sköta situationen själv eller vilken annan aktör hen kan kontakta. Till exempel vid näsblödning kan operatören ge instruktioner för hur den kan stoppas och vid behov hänvisa personen till hälsorådgivning.

Även om nödcentraloperatören inte larmar hjälp betyder det inte att hjälpen förvägras. Det är då inte fråga om ett brådskande myndighetsuppdrag, men hjälp ges på något annat sätt.

Nödcentralen bedömer information, inte känslor

Ett nödsamtal ska inte jämföras med traditionell kundtjänst. Nödcentraloperatörens yrkeskompetens kräver bestämdhet, och samtalet bör betraktas som ett möte med en förstavårdare: Målet är att hjälpa så snabbt som möjligt och ofta rädda liv.

Det är alltid bäst att ringa samtalet själv, om möjligt, eftersom operatören får bäst information direkt från den hjälpbehövande. Även om patienten har ett sjukdomsattack kan operatören bedöma situationen exempelvis genom att lyssna på andningen.
Barn och äldre ringer ofta deras närstående, och nödsamtalet rings inte alltid direkt från händelseplatsen. Ett samtal som kommer genom mellanhänder kan fördröja hjälpen och göra det svårare att bedöma situationen.

Hurdant är ett onödigt samtal?

Alla överraskande problem i vardagen är inte nödsituationer. Ring inte nödnumret om du endast vill ha svar på frågor eller transport till jouren. Nödcentralen kan till exempel inte ge uppgifter om en annan person eller ge instruktioner om läkemedelsdoser.

Ambulansen innebar tidigare sjuktransport, men numera talar man om akutvård, som ger vård på händelseplatsen eller under transporten. Jourhjälpen (116 117) hjälper vid akuta hälsoproblem och med att söka sig till jourtjänster.

Vem fattar beslutet om hjälp?

Bedömningen av nödmeddelandet och förmedlingen av uppdrag utgår alltid från instruktioner som de myndigheter som ska larmas har gett. Polis-, räddnings- samt social- och hälsovårdsväsendet har gett instruktioner om vilka resurser som ska användas för olika uppdrag i olika områden, objekt och förhållanden.

Om riskbedömningen uppfyller kriterierna för förmedling av uppdrag, fastställer operatören en prioritetsklass för det: A-, B-, C- eller D-uppdrag. A är mest brådskande och D minst brådskande. De mest brådskande uppdragen prioriteras och mindre brådskande kan bli tvungna att vänta. Nödcentralen kan inte påverka antalet myndigheter som larmas.

Ser inte nödcentralen varifrån du ringer?

Nödcentraloperatören utreder händelseplatsen i första hand direkt av den som ringer. Om personen inte vet den exakta platsen, försöker operatören precisera platsen genom ytterligare frågor. 

Operatören kan använda olika tekniska positioneringsmetoder som stöd för den information som hen får från den hjälpbehövande. Positioneringen anger dock inte till vilken bostad, vilket körfält eller i vilken färdriktning hjälpen ska förmedlas.

I en nödsituation hjälper det dig att du endast måste komma ihåg ett nummer för att få hjälp. Du behöver inte själv veta hurdan myndighetshjälp du behöver. 112 finns nära i en nödsituation.