Nödcentralerna förbereder sig inför skolavslutningshelgen
Under det kommande veckoslutet firar ungdomar välförtjänt att läsåret slutar och sommarlovet börjar. På nödlinjen syns skolavslutningshelgen vanligen genom större brådska än under ett vanligt sommarveckoslut.
På skolavslutningshelgen firas läsårets slut och sommarlovets början överallt i Finland. Trots att största delen av ungdomarna firar lugnt och beter sig bra, hörs sommarlovets början vanligtvis också på nödlinjen. Uppdragen som nödcentralen förmedlar till akutvården, polisen, socialjouren och räddningsväsendet handlar traditionellt om berusningsmedel, störande beteende, våld och alkoholens verkningar i form av förgiftningar och fysiska skador av olika allvarlighetsgrader. Nödcentralerna förbereder sig därför inför veckoslutet traditionellt genom arbetsskiftsplanering.
− Vi har förberett oss för större brådska än under ett vanligt veckoslut genom att i mån av möjlighet öka antalet personal under veckoslutet, säger Lasse Matilainen, chef för ledningscentralen.
Framförhållning och diskussion
Nödcentralen påminner om att de flesta nödsituationer skulle kunna undvikas genom god framförhållning. Det är viktigt att de vuxna i familjen på förhand kommer överens med sina unga om var och med vem de tillbringar kvällen och hur den unga tar sig hem efter firandet. Vårdnadshavarna bör hålla ljudet i telefonerna påslaget och svara om de får ett samtal från ett okänt nummer. Det kan vara en myndighet som ringer i ett ärende som gäller ditt barn.
− Efter att nödcentralen har förmedlat ett uppdrag till myndigheterna, kan dessa försöka nå antingen den person som uppdraget gäller eller exempelvis vårdnadshavaren per telefon under uppdraget. Numret kan då vara okänt eller hemligt, förklarar Matilainen.
De unga ska försäkra sig om att de har tillräckligt med laddning i telefonen och de ska också ta med sig varma kläder. En kompis får inte lämnas ensam, särskilt inte om hen är berusad. Om någon bränner skolböcker, kan elden spridas och orsaka en stor terräng- eller byggnadsbrand, och körning med elsparkcyklar när man är berusad slutar ofta väldigt smärtsamt. Det är också bra att komma ihåg att våld inte skapar något framtidshopp hos någon av de inblandade.
Mod är att göra ett nödmeddelande
Nödcentralsverket påminner om att ett nödmeddelande aldrig gör en situation värre. Att låta bli att göra ett nödmeddelande kan däremot göra det. Ute i festyran kan ungdomar se situationer av olika slag, till exempel misshandel, kompisar som gör farliga trick eller någon som drabbas av alkoholförgiftning. Då kan de undra om de vågar ingripa. Mod är att hjälpa genom att göra ett nödmeddelande.
Ungdomar kan också vara nervösa för att prata i telefon med en främmande människa, och de kan undra om de vet hur man gör ett nödmeddelande. Man behöver inte veta exakt vad man ska säga när man ringer nödnumret och det går att ringa även om saldot i telefonen är slut.
− Det viktigaste är att identifiera eller kunna misstänka en nödsituation, ringa 112 och svara uppriktigt på nödcentraloperatörens frågor, uppmuntrar Matilainen.
Det kommande veckoslutet är årets höjdpunkt för många skolelever och studerande. De står inför sommarlovet och kanske ett alldeles nytt skede i livet. Det är värt att fira, men det är viktigt att göra det tryggt. Nödcentralsverket gratulerar alla unga som avslutar sitt läsår och alla som får sin examen!
See also
Distress may turn to joy in a call involving childbirth
ERC operators provide instructions on what to do at the scene of an accident
Number of emergency calls at a low point
In 2025, an average of 7,300 emergency calls were made to the emergency number every day. The number of assignments relayed to authorities took an upward turn.
Fear of Being Stigmatized Prevents Young People from Calling for Help
During adolescence, risk taking and peer pressure are often heightened, and sometimes situations can escalate into danger. The aim of the 112 Day campaign is to strengthen young men’s ability to recognize emergencies and encourage them to act.
Demanding ERC operator work requires extra investment in wellbeing at work
Paula has been working for the Emergency Response Centre Agency for ten years: first as a communications specialist for nine years and then as a wellbeing at work specialist from the start of 2024. By looking after staff wellbeing, she feels that she is doing meaningful work and is able to indirectly contribute to the safety of Finland as a whole.
Reputation of the Emergency Response Centre Agency remains strong
According to the Reputation&Trust study, the reputation of the Emergency Response Centre Agency is ranked fourth among public administration agencies. The public felt that the Agency performed best in the responsibility and products and services dimensions.
Wellbeing is built together
Competent, committed and content staff are the Emergency Response Centre Agency's most important asset and strategic priority. The Agency’s new wellbeing at work programme places greater emphasis on developing competence in work capacity management and career management, among other things.