Utvecklingen av arbetshälsan vid Nödcentralsverket ankommer på hela personalen. Ämbetsverket främjar aktivt personalens arbetsförmåga och arbetsgemenskapernas funktion, och målet är att så tidigt som möjligt identifiera faktorer som försämrar arbetsförmågan. 

En välmående anställd 

Arbetshälsan handlar inte bara om pausgymnastik eller rekreationstjänster, utan den betraktas som en helhet. Resurserna hos en välmående anställd bygger på personens hälsa, funktionsförmåga och 

yrkeskompetens. Personens resurser påverkas också av hens egna värderingar, attityder och motivation. Ledningen och arbetsgemenskapen inverkar i sin tur på hur tjänstemännen använder sina egna resurser. Varje tjänsteman har ansvar för att själv upprätthålla sin arbets- och funktionsförmåga och söka hjälp om problem uppstår.  

Psykosociala belastningsfaktorer spelar en viktig roll när det gäller att hantera belastningen i arbetet. Upplevelsen av belastning varierar individuellt, och den påverkas till exempel av personens hälsa och av balansen mellan arbete och privatliv. Utdragen belastning kan synas på arbetstagaren, i arbetsgemenskapen eller i hela organisationen.   

Nödcentralsverkets nationella grupp för arbetshälsa och arbetarskydd har identifierat psykosociala belastningsfaktorer och listat vad arbetstagaren, arbetsgemenskapen eller ämbetsverket kan göra för att minska arbetsbördan. Återhämtning under arbetsdagen är avgörande för att hantera arbetsbelastningen, och detta kan arbetsgivaren stödja. Sömnen och dess kvalitet och en sund livsstil är också viktiga faktorer för återhämtningen. Alla kan påverka dem med arbetsgivarens stöd. 

Stöd för arbetsförmågan 

Målet är att i ett tidigt skede identifiera faktorer som försämrar arbetsförmågan så att personalens arbetsförmåga och hälsa kan stärkas under hela karriären. Vem som helst kan drabbas av tillfälliga eller bestående störningar i arbetsförmågan. Signaler som varslar om detta kan vara upprepad frånvaro, problem med orken och kontrollen över arbetet, minskad arbetseffektivitet och förändringar i beteendet.  

Syftet med Nödcentralsverkets modell för stöd för arbetsförmågan är att handla med framförhållning och att ta upp varningssignalerna för diskussion i ett tidigt skede så att den anställda kan fortsätta med sitt arbete och må så bra som möjligt. Ett samtal för tidigt stöd är en konfidentiell diskussion mellan chefen och den anställda. Syftet med samtalet är att öppet prata om utmaningarna med arbetsförmågan och att hitta lösningar på situationen. Om orsaken inte är hälsorelaterad kan lösningarna vara till exempel introduktion, förbättring av arbetsergonomin, lösning av problemsituationer eller arbetstidslösningar.  

Intensifierat stöd behövs när chefens och arbetsgemenskapens egna medel inte räcker till för att lösa en anställds problem med att klara sig i arbetet. Lösningar kan sökas till exempel på ett nätverksmöte där arbetstagaren, chefen, en representant för företagshälsovården och en eventuell stödperson deltar. Vid misstanke om nedsatt arbetsförmåga kan tjänstemannen också hänvisas till en bedömning av arbetsförmågan inom företagshälsovården. Vid bedömningen av arbetsförmågan utreds hur personens psykiska och fysiska arbetsförmåga räcker till i personens arbete. Bedömningen görs mångprofessionellt inom företagshälsovården.   

Cheferna får omfattande utbildning i ledning av arbetsförmågan eftersom de har en central roll när det gäller att upptäcka utmaningar. 

Nödsamtal som orsakar starka reaktioner 

Nödcentralsoperatörerna möter ofrånkomligen människolivets frånsida i sitt arbete. Det ligger i arbetets natur. Största delen av nödsamtalen är så kallade rutinuppgifter, men ibland kan nödcentralsoperatören råka ut för en situation som väcker ovanligt starka reaktioner. 

Nödsamtal kan orsaka starka känsloreaktioner till exempel vid:  

• mänskliga misstag vid behandlingen av nödsamtal eller förmedling av uppdrag 
• vålds- och sexualbrott 
• stora olyckor  
• olyckor som drabbar barn 
• händelser som förknippas med en anhörig till en medlem av arbetsgemenskapen, en arbetskamrat eller annan närstående  
• självmordssituationer, hot som gäller arbetsuppgifter eller person, och 
• flera psykiskt tuffa uppdrag som måste utföras inom en kort tid. 

Nödcentralsverket erbjuder jourpersonal olika samtalsmöjligheter, så att anställda inte behöver bära svåra arbetsuppgifter med sig. Till exempel defusing-avlastningssamtal, debriefing-genomgångssamtal i efterhand och posttraumaverkstaden hjälper anställda att hantera situationer, lindra de psykiska följderna och återhämta sig från stress.  

Avlastningssamtal (defusing) kan ordnas för jourpersonal omedelbart efter en stressande arbetsuppgift. Avlastningssamtalet används för att lindra de reaktioner och känslor som händelsen orsakar. Ansvaret för avlastningssamtalet ligger hos en defusing-handledare, som är medlem i arbetsgemenskapen och har fått utbildning till uppgiften. Nödcentralsverket har cirka 80 aktiva defusing-handledare. Årligen förs cirka 200 avlastningssamtal inom hela Nödcentralsverket. 

Genomgångssamtal i efterhand (debriefing) ordnas i grupp för alla som varit delaktiga i en traumatisk händelse. Genomgångssamtalet ordnas några dygn efter händelsen och leds av en yrkesutbildad person från företagshälsovården som fått krisutbildning.  

En posttraumaverkstad är ett tre dagars evenemang där deltagarna hanterar belastande, kritiska eller traumatiserande upplevelser och situationer relaterade till arbetet eller det övriga livet. Verkstaden består av föreläsningar, kamratstöd, individuella möten med psykoterapeuter och kroppsvård i en lugn miljö.