Organisation
Nödcentralsverket hör till inrikesministeriets förvaltningsområde. Det är ett nationellt centralämbetsverk som styrs och övervakas av inrikesministeriet. Styrningen av Nödcentralsverkets verksamhet sker dock i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet.
Personalen vid Nödcentralsverket indelas i operativ personal samt i förvaltnings- och stödpersonal. Den operativa personalens uppgift är att tillhandahålla nödcentralstjänst dygnet runt. Förvaltinings- och stödpersonalens åtgärder möjliggör å sin sida produktionen av nödcentralstjänster.
Organisationens struktur
Schema från och med 1.1.2024
Avdelningen för förvaltnings- och stödtjänster, enheten för ledningens stöd, sex nödcentraler, ledningscentralen, laglighetsövervakningen, beredskapsdirektören och utvecklingsdirektören är direkt underställda Nödcentralsverkets överdirektör. Avdelningen för förvaltnings- och stödtjänster består av personal-, ekonomi-, informationsförvaltnings- och systemenheten samt enheten för utveckling av nödcentralsverksamheten.
Ledningen
Nödcentralsverket leds av överdirektören. Vid Nödcentralsverket fastställs arbetsfördelningen, ansvarsfördelningen och ledningsförhållandena i arbetsordningen. Ämbetsverket leds enligt linjeorganisationsmodellen. I frågor som är gemensamma för ämbetsverket används matrisstyrning som stöd för linjeorganisationen. Till exempel personal- och ekonomiförvaltningsärenden som gäller hela ämbetsverket bereds av substansenheterna, som arbetar vid sidan av och som stöd för linjeorganisationen.
Vid Nödcentralsverket avgörs ärenden på föredragning, om inte något annat bestäms i lag, förordning, arbetsordning, instruktion eller av överdirektören. Huvudregeln är att föredraganden är den tjänsteinnehavare som ansvarar för beredningen av ärendet.
Nödcentralsverkets ledningsgrupp är avsedd för den allmänna planeringen, riktlinjerna och samordningen som gäller verksamheten. Ledningsgruppen består av överdirektören, direktören för avdelningen för förvaltnings- och stödtjänster, nödcentralernas chefer, chefen för enheten för ledningens stöd och en personalrepresentant. Överdirektören är ledningsgruppens ordförande, och kommunikationschefen är ledningsgruppens sekreterare.
Nödcentralsverket har fastställt gemensamma principer för ledningen. Syftet med konceptet "Vi leder bättre" är att stärka Nödcentralsverkets ledningsförfaranden och organisationskultur samt utveckla arbetsgemenskapsfärdigheterna vid Nödcentralsverket.
Förvaltnings- och stödtjänster
Nödcentralsverkets förvaltnings- och stödpersonal bidrar genom sin verksamhet till produktionen av nödcentralstjänster och skapar förutsättningar för Nödcentralsverkets verksamhet. Förvaltningen säkerställer att ämbetsverket har förbundit sig till statens gemensamma mål och verkar i enlighet med lagstiftningen. Förvaltningen sköter också de uppgifter som åligger alla statliga ämbetsverk, såsom laglighetsövervakning, rapportering och begäran om utlåtanden.
En av de viktigaste uppgifterna för förvaltnings- och stödtjänsterna är att förutse och följa upp samhällsutvecklingen, förändringar i lagstiftningen och utvecklingen av säkerhetsmiljön. De yttre kraven på Nödcentralsverket ska beaktas i planeringen av nödcentralsverksamheten med tanke på budget, resurser och kompetens.
Med hjälp av förvaltnings- och stödtjänster skötsr bland annat utvecklingen av metoderna och tekniken för nödmeddelanden, upprätthållandet av tjänsterna, kommunikationen, den interna utbildningen, säkerheten och beredskapen samt personal- och ekonomiförvaltningen.
Mer information om operativ personal.
Förhandlingsverksamhet och samarbete
Syftet med samarbetet är att ge personalen möjlighet att påverka arbetets innehåll, arbetsförhållandena och beslutsfattandet i anslutning till Nödcentralsverkets verksamhet. Nödcentralsverkets förhandlingspartner är Finlands Polisorganisationers Förbund rf, Fackförbundet för räddningsbranschen i Finland SPAL, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL och Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf.
Arbetsgivaren och de ovan nämnda fackförbunden har gemensamt kommit överens om principen om fortlöpande förhandlingar. Detta innebär att man alltid kan förhandla om viktiga personalfrågor vid behov. Arbetsgivaren förhandlar också med fackförbunden om Nödcentralsverkets preciserande tjänstekollektivavtal.
Fackförbunden har utsett en personalrepresentant till Nödcentralsverkets ledningsgrupp. En representant för respektive organisation verkar turvis under ett kalenderår som medlem i ledningsgruppen. Personalrepresentantens uppgift i ledningsgruppen är att lyfta fram aktuella frågor som väcker diskussion bland personalen.
Tjänstemännens skyldigheter
Alla som arbetar vid Nödcentralsverket är statliga tjänstemän som omfattas av tjänsteansvar. Det innebär att varje tjänsteman har juridiskt ansvar för sitt eget arbete och dess konsekvenser. Om en tjänsteman försummar eller bryter mot sin tjänsteplikt, kan tjänstemannen bli straffrättsligt ansvarig för sina handlingar. Förutom Nödcentralsverket har även tjänstemannen själv skadeståndsansvar för skador som uppstått på grund av felet eller försummelsen.
Tjänsteplikten gäller även utanför arbetstid. Som privatperson ska tjänstemannen uppträda så att medborgarnas förtroende för honom eller henne eller Nödcentralsverket inte äventyras.
På fritiden har tjänstemannen rätt att delta i samhällelig verksamhet och till exempel delta i föreningar och politiken. Tjänstemannen får inte missbruka sin makt. Tjänstemannen får inte heller ta emot till exempel ekonomiska förmåner som kan påverka oberoendet vid tjänsteutövningen.
-
Inlärningen fortsätter under arbetskarriären
Nödcentralsoperatörer är olika, precis som människor i allmänhet. De lär sig på olika sätt och befinner sig i olika skeden av sin karriär. Sakkunnig Pia Latva berättar att inlärningen i nödcentralsoperatörens yrke fortsätter under hela arbetskarriären då verksamhetsmiljön förändras.
-
En arbetsdag i jourssalen
Ledande nödcentralsoperatören Aapo Asumaniemi beskriver vad allt ingår i en arbetsdag. En lyckad återupplivning, en brottsling som blivit gripen tack vare operatörens åtgärder, en inledande släckning som förhindrat uppkomsten av större skador, ett lyckat förlossningssamtal och gråten av en nyfödd baby i luren – det är några exempel på ögonblick som gör det här jobbet värdefullt.
-
Meddelanden som inte hör till nödnumret
I genomsnitt vart fjärde meddelande ankommer inte på nödcentralen. Nödcentralsoperatören Anne Mäkinen beskriver hurdana meddelandena är som inte hör till nödnumret.