NÖSCENTRALSVERKET

Myndighetssamarbete

De hjälpbehövande och de myndigheter som deltar i 112-verksamheten bildar en hjälpande kedja, där nödcentralen är en central länk. Nödcentralen behandlar alla nödmeddelanden, och ungefär hälften av dem vidarebefordras i form av uppdrag till säkerhetsmyndigheterna. I samband med dessa uppdrag samarbetar nödcentralerna dagligen med polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovården samt Gränsbevakningsväsendet. Förutom behandling av nödmeddelanden levererar nödcentralerna olika stödtjänster till myndigheterna.  

Genom behandlingen av nödmeddelanden, riskbedömningen och användningen av larmresurserna påverkar Nödcentralsverket resultaten av olika myndigheters verksamhet och medborgarnas säkerhet. Med hjälp av det välfungerande myndighetssamarbetet kan medborgarna och myndigheterna uppfylla sina förväntningar på service. Samtidigt är det möjligt att utveckla hela den hjälpande kedjans verksamhet på ett helhetsmässigt sätt. Det dagliga myndighetssamarbetet effektiviseras med hjälp av vanlig teknik, såsom myndighetsradionätet (VIRVE) och nödcentralsdatasystemet (ERICA). Både det dagliga samarbetet och de större riktlinjerna utvecklas i samarbetsgrupper. 

Utöver säkerhetsmyndigheterna har Nödcentralsverket många andra samarbetspartner, vilkas verksamhet grundar sig bland annat på avtal. Samarbetet mellan olika parter främjar medborgarnas allmänna säkerhet och samhällets motståndskraft mot kriser.  

Samarbetsgrupper 

Inrikesministeriet har tillsatt en nationell samarbetsgrupp som har till uppgift att stärka samarbetet mellan myndigheterna och producenterna av tjänster. Varje myndighet som deltar i nödcentralens verksamhet ger Nödcentralsverket anvisningar och planer för sin bransch, till exempel om behandlingen av nödmeddelanden och förmedlingen av uppdrag. De nationella riktlinjerna och planerna diskuteras i samarbetsgruppen innan de införs. I samarbetsgruppen medverkar de instanser som ansvarar för resultatstyrningen av Nödcentralsverket och de myndigheter som styr verksamheten. Nödcentralsverkets överdirektör är gruppens ordförande.  

På samarbetsområdet för var och en av de sex nödcentralerna verkar en regional samarbetsgrupp där alla myndigheter är representerade. Nödcentralernas chefer är ordförande för de regionala grupperna.  

Utöver samarbetsgrupperna samordnas verksamheten också i sektorsspecifika utvecklingsgrupper för polisen, räddningsväsendet samt social- och hälsovården. Nödcentralsverkets branschchefer är ordförande för grupperna. 

Samarbetsavtal 

De som utbildats till nödcentralsoperatörer är proffs på jourarbete och deras yrkeskunnande anlitas inom säkerhetsrelaterade jourtjänster. Nödcentralsverket har ingått avtal om stöd för assisterande kundserviceuppgifter med bl.a. utrikesministeriet och Olycksutredningscentralen.  Nödcentralsverkets ledningscentral ansvarar enligt avtal för verksamheten vid utrikesministeriets jourcentral och för att svara på Olycksutredningscentralens journummer. 

Dessutom utförs avtalsbaserat samarbete med många andra instanser, till exempel med Meteorologiska institutet och olika organisationer.  

Samarbete med grannländerna 

Nödcentralsverket samarbetar aktivt med nödcentralsaktörer i Estland, Sverige och Norge. Samarbetet inom räddningsväsendet bygger bland annat på räddningstjänstavtalet för Barents euroarktiska region och på avtalet mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om gränsöverskridande samarbete vid olyckor. Polissamarbetet med de övriga nordiska länderna grundar sig på internationella avtal, EU-rätten och respektive lands nationella lagstiftning. Dessutom har ett avtal om polissamarbete slutits mellan de nordiska länderna.  

Det internationella samarbetet inom gränsöverskridande larmverksamhet i nödcentralsverksamheten konkretiseras då enheter larmas till uppdrag. Till exempel i Haparanda har de finska och svenska räddningsmyndigheterna gemensamt materiel. Dagligt samarbete med grannländerna utförs särskilt vid Uleåborgs nödcentral, vars samarbetsområde sträcker sig till Lappland och landskapen Norra Österbotten och Kajanaland.   

Med Ryssland finns inga klara avtal om gränsöverskridande verksamhet vid östgränsen.  

Internationellt samarbete 

Europeiska nödnummerorganisationen EENA (The European Emergency Number Association) arbetar för att öka medborgarnas kunskaper om nödnumret 112 och den högkvalitativa räddningstjänst som erhålls via nödnumret i EU. EENA fungerar som ett diskussionsforum för alla som deltar i 112-verksamheten, till exempel för myndigheter, beslutsfattare, organisationer och kommersiella aktörer. Organisationen har medlemmar i över 80 länder. Nödcentralsverket är också medlem i EENA. 

Den årliga EENA-konferensen fungerar som ett internationellt forum där experter utbyter bästa praxis och nya innovationer. Det finns stora skillnader mellan de europeiska länderna när det gäller utvecklingen av nödcentralsverksamheten, och Finland anses vara föregångare i denna utveckling. Varje år belönar EENA individer och organisationer som har gjort betydande gärningar eller uppnått enastående resultat inom 112-verksamheten. Nödcentralsverket har belönats för nödcentralsverksamheten och för nödcentralsoperatörernas yrkesskicklighet i enskilda nödsituationer. 

Nödnummerorganisationen NENA (National Emergency Number Association) samordnar utvecklingen i området i Nordamerika. Nödcentralsverkets nätverksbaserade verksamhetsmodell, mobilapplikationen 112 Suomi, myndighetssamarbetet och utbildningen av nödcentralsoperatörer är teman som har presenterats som modellexempel för representanter för de flera tusen fristående nödcentralerna i Nordamerika.

  • Inlärningen fortsätter under arbetskarriären

    Nödcentralsoperatörer är olika, precis som människor i allmänhet. De lär sig på olika sätt och befinner sig i olika skeden av sin karriär. Sakkunnig Pia Latva berättar att inlärningen i nödcentralsoperatörens yrke fortsätter under hela arbetskarriären då verksamhetsmiljön förändras.

  • SV

    En arbetsdag i jourssalen

    Ledande nödcentralsoperatören Aapo Asumaniemi beskriver vad allt ingår i en arbetsdag. En lyckad återupplivning, en brottsling som blivit gripen tack vare operatörens åtgärder, en inledande släckning som förhindrat uppkomsten av större skador, ett lyckat förlossningssamtal och gråten av en nyfödd baby i luren – det är några exempel på ögonblick som gör det här jobbet värdefullt. 

  • Meddelanden som inte hör till nödnumret

    I genomsnitt vart fjärde meddelande ankommer inte på nödcentralen. Nödcentralsoperatören Anne Mäkinen beskriver  hurdana meddelandena är som inte hör till nödnumret.