Driftsäkerhet under alla förhållanden

Nödcentralsverket satsar på beredskap. Helheten består av tekniska lösningar, kompetens och samarbete.

Hela samhället satsar allt mer på beredskap till följd av ändringarna i omvärlden och den allmänna världssituationen. Nödcentralsverket är inget undantag i detta avseende, men beredskap har en särskilt vikt redan på grund av ämbetsverkets grundläggande uppgift. Ämbetsverkets egen beredskap har fått vikt exempelvis när det gäller fysiskt skydd av lokaler samt reservsystem och -arrangemang. Nödcentralsverkets lokallösningar beaktar verksamheten under undantagsförhållanden, och verksamheten sker huvudsakligen i skyddsrum.

Nödcentralsverket förbereder sig särskilt på cyberhot som direkt eller indirekt riktar sig mot dess centrala datasystem, störningar i telekommunikationen eller energiförsörjningen samt hot som riktar sig mot ämbetsverkets lokaler eller personal. I sin beredskapsplanering har ämbetsverket strävat efter att kombinera såväl den egentliga beredskapsplanen som kontinuitetsplanerna för störningssituationer. Man försöker skapa sådana verksamhetsmodeller som smidigt kan tillämpas i olika situationer. Den nätverksbaserade verksamhetsmodellen är också ett centralt verktyg för Nödcentralsverket i många olika störningssituationer. 

─ De tekniska lösningarna har genomförts så att verksamheten är möjlig så länge som möjligt också under undantagsförhållanden. Verksamhetsprocesserna och de operativa instruktionerna har skapats så att verksamheten inte behöver ändras i krissituationer, berättar Marko Nieminen, Nödcentralsverkets beredskapsdirektör. 

Det kontinuerliga upprätthållandet och utvecklandet av personalens yrkesskicklighet skapar en grund för hanteringen av olika krissituationer och återhämtningen från dem. Allt detta är resultat av ett långsiktigt och målmedvetet utvecklingsarbete.

─ År 2018 var på många sätt betydande för Nödcentralsverket också med tanke på beredskapen, eftersom då infördes den nätverksbaserade verksamhetsmodellen och inrättades en ledningscentral för bland annat koordinering vid störningssituationer. Båda åtgärderna förbättrade Nödcentralsverkets beredskapsförmåga betydligt, tillägger Nieminen.

Beredskap syns allt mer inom ämbetsverket, som från och med augusti 2026 har en separat enhet för beredskap, säkerhet och lokaler. Till enheten har koncentrerats olika helheter med anknytning till den övergripande säkerheten och beredskapen. Enheten med fyra anställda har till uppgift att producera tjänster för beredskap, övergripande säkerhet samt lokalförvaltning. 

För att stödja verkställandet av beredskapen har Nödcentralsverket också tillsatt en separat beredskapsgrupp, som stöder ämbetsverkets chef med beslutsfattande i olika situationer som rör beredskap samt behandlar årligen ämbetsverkets beredskapsplan och bedömer behovet av att uppdatera den. Beredskapsgruppen upprätthåller en lägesbild över beredskap samt bereder och behandlar anknytande rapporter. Gruppen behandlar också förslag som gäller beredskap och observationer som gjorts vid övningar.

Säkerställande av systemens funktion samt alternativa verksamhetsmodeller skapar grunden för hantering av störningar

Med tanke på sin kärnverksamhet är Nödcentralsverket starkt beroende av exempelvis teleoperatörernas serviceproduktion, men även av teknologi och många slags system. Nödcentralsdatasystemet ERICAs funktion har tryggats på många nivåer. Teleoperatörerna prioriterar högt nödsamtalstrafiken och strävar efter att trygga den i alla situationer. 

─ Nödcentralerna omfattas inte av planerade elavbrott, och vi har förberett oss med reservkraftaggregat och UPS-system för situationer där elförsörjningen avbryts av något annat skäl, konstaterar Nieminen. 

Vad gäller VIRVE-nätverket, har man på förhand kommit överens om verksamhetsmodeller för störningssituationer med olika sektorer. Även många andra olika reservsystem stöder beredskapen.

─ Man måste också planera alternativa verksamhetsmodeller eller reservarrangemang för olika situationer. Det kräver också mycket planering och avtalande bland annat med olika myndigheter, inklusive även hantering och ledning av störningssituationer. Nu när merparten av myndigheterna redan har bildat ett eget nätverk av lednings- och lägescentraler, finns det en god grund för att främja informationsgången i dessa situationer inom nödcentralsverksamheten. För närvarande funderar man på vilka förbindelser som behövs för störningssituationer och vilka av dem lämpar sig bäst för samarbete, berättar Nieminen.

Kompetens och övning stärker personalens beredskap för krissituationer

En väl genomförd beredskap syns för medborgarna genom att serviceproduktionen kan upprätthållas utan avbrott. Beredskapen innebär också kommunikation som stärker förtroendet för nödcentralstjänsterna under alla förhållanden. Även appen 112 Suomi är en del av beredskapshelheten.

─ Appen utvecklas hela tiden och är också en av kanalerna där man kan dela information om beredskapen för medborgarna, exempelvis i form av offline-instruktioner. Allt detta ökar förtroendet för vårt ämbetsverk och myndigheternas kristålighet, säger Nieminen.

 Personalen stöds inom beredskapen framför allt med tanke på kompetensutveckling. 

─ När personalen upplever att de kan sin sak, medför inte heller överraskande situationer så mycket psykisk belastning. Vi har strävat efter att ordna olika övningar för utrymning och evakuering till andra verksamhetsställen regelbundet så att personalen får behövlig rutin för sådana situationer. Vi har lyckats med det åtminstone medelmåttigt, tillägger Nieminen.

Verksamhetsmiljön i ständig förändring 

Nödcentralsverksamheten är för närvarande inte direkt utsatt för nya hot, men den allmänna säkerhetssituationen förändras hela tiden. 

─ Vi ska allt bättre beakta olika scenarier som gäller hybridpåverkan samt direkta eller indirekta cyberhot. Vi måste kontinuerligt fortsätta öva på olika nivåer och försöka att utveckla också uppföljningen av lägesbilden, betonar Nieminen.

Ett viktigt utvecklingssteg gäller ämbetsverkets pågående lokalprogram. Ämbetsverket kan förbättra den fysiska beredskapen och den övergripande säkerheten som helhet med nya bergskyddsrum. Nieminen har också ett budskap till medborgarna.

─ Nödcentralsverket har tagit beredskapen på allvar och strävar efter att trygga nödcentralstjänsterna under alla förhållanden. Myndigheterna kan dock inte med sina begränsade resurser hjälpa i alla situationer, utan vars och ens egen insats behövs också för beredskapen. Utöver den egna beredskapen betonar jag gemenskap och omsorg om andra – närstående, grannar och i synnerhet dem som inte nödvändigtvis har förmåga att ta hand om sig själva.

─ Till våra samarbetspartner vill jag säga att samarbetet på olika nivåer ska utvecklas hela tiden. Det behövs mycket gemensam planering exempelvis för delning och analys av lägesinformation mellan flera olika aktörer. Det behövs gemensam kommunikation för att upprätthålla den psykiska resiliensen i samhället och för att förtydliga rollerna och behörigheterna också för medborgarna. Det är alldeles nödvändigt att använda olika lednings- och lägescentraler för att hantera störningar samt utveckla detta. Om lagstiftningen innehåller onödiga hinder för samarbetet och informationsutbytet, ska också de kunna slopas genom att utveckla regleringen, säger Nieminen avslutningsvis.