Färre sjukfrånvaron och bättre trivsel i arbetet år 2023

Nödcentralsverkets bokslut för 2023 är färdigt. I fjol började personalens sjukfrånvaron minska, rekryteringen av nödcentraloperatörer var lyckad och personaltillfredsställelsen förbättrades.
Vid utgången av år 2023 hade Nödcentralsverket 621 anställda, som till följd av en del deltidsanställningar gjorde sammanlagt 608 årsverken. Personalsituationen förbättrades jämfört med året innan, då antalet årsverken var 588. Den förbättrade personalsituationen syns särskilt i joursalarna eftersom Nödcentralsverket anställde 60 nya nödcentralsoperatörer under året.
– Ett av målen för förra året var att öka personalresurserna. Vi lyckades med detta och jag är mycket nöjd över att vi kunde öka personalstyrkan särskilt i joursalarna, säger personalchef Antti Koskela.
Nödcentralsverkets överdirektör Taito Vainio tillägger att det finns ett ständigt behov av nödcentralspersonal trots de lyckade rekryteringarna. I fjol var avgångsomsättningen för ordinarie anställda 6,4 procent (2022: 11,1 procent).
− Det årliga antalet utbildade nödcentraloperatörer har under de senaste åren inte räckt till för att täcka Nödcentralsverkets rekryteringsbehov. Vår åldersstruktur kräver att vi lyckas göra kurserna inom nödcentraloperatörsutbildningen större så att vi kan säkerställa en bra servicenivå även i framtiden. Vi satsar dessutom aktivt på att upprätthålla vår dragningskraft och hållkraft, vilket också antecknats i Finlands regeringsprogram. Jag är mycket nöjd med att vår avgångsomsättning var endast 6,4 procent i fjol, säger Vainio.
Färre sjukfrånvaron
Sjukfrånvarodagarna bland hela personalen var 15,6 arbetsdagar per person år 2023 mot 19,0 arbetsdagar året innan. Sjukfrånvarona bland jourpersonalen utgjorde 17,7 arbetsdagar per person (2022: 22,2) och bland förvaltningspersonalen 7,0 darbetsdagar per person (2022: 6,2). Den lindriga ökningen av förvaltningspersonalens sjukfrånvaron berodde på enstaka långa frånvaron.
Enligt Koskela är minskningen av sjukfrånvaron en helhet som har påverkats av flera faktorer och åtgärder. Nödcentralsverket har under det senaste året satsat på personalens arbetshälsa, ork i arbetet och återhämtning från arbetet.
− Vi effektiviserade våra åtgärder för att förbättra personalens ork i arbetet i fjol. Vi genomförde olika försök för att förbättra arbetshälsan, bland annat genom intensivare utveckling av samarbetet mellan Nödcentralsverket och företagshälsovården. Vi införde också en proaktiv verksamhetsmodell för ledning av arbetsförmågan, säger Koskela.
Syftet med proaktiv ledning av arbetsförmågan är att förbättra personalens arbetshälsa. Det centrala är att identifiera personalens styrkor och risker för arbetsförmågan och att stödja arbetsförmågan redan i ett tidigt skede.
Nöjd personal
En enskild nödcentraloperatör tog emot lika många nödmeddelanden som året innan, även om det totala antalet nödmeddelanden vid Nödcentralsverket ökade med 4 procentenheter jämfört med 2022. Arbetsbelastningen kunde jämnas ut genom nyrekryteringar och utveckling av den nätverksbaserade verksamheten i fråga om nödtrafiken.
Under året utvecklades också hanteringen av nödcentraloperatörens arbete genom att göra det möjligt att ge ett halvautomatiskt svar och dölja kövyn. Även återhämtningen från arbetet och defusing-verksamheten utvecklades. De nya nödcentralsoperatörernas ork i arbetet följdes upp mer ingående tillsammans med företagshälsovården.
Åtgärderna hade inverkan på personalens arbetstillfredsställelse. I enkäten om arbetstillfredsställelse i fjol förbättrades Nödcentralsverkets resultat betydligt jämfört med den föregående enkäten. Medeltalet för Nödcentralsverkets totala resultat var 3,43, jämfört med 3,25 år 2021. Enkätresultaten förbättrades på alla delområden, men mest förbättrades resultaten inom växelverkan och kommunikation samt arbetets innehåll och möjligheterna att påverka.
Mot ett delaktighetsskapande ledarskap
Nödcentralsverket beredde en reform av sitt ledningssystem under fjolåret, och det nya ledningssystemet togs i bruk den 1 januari 2024.
− Hörnstenen i vår verksamhet är en kunnig och välmående personal. Ett centralt mål med det nya ledningssystemet är att göra det möjligt att leda människor bättre och på så sätt spaka större växelverkan inom Nödcentralsverket genom att göra personalen mer delaktig. Jag hoppas att detta kommer att ha en positiv inverkan på arbetshälsan hos oss och därigenom också på vår 112-tjänst, säger Vainio.
Läs sammanfattningen av bokslutet för år 2023 (bara på finska).
See also
2024 in review
Record number of emergency calls interpreted
Statistics on the emergency number 112
Finnish Emergency Response Centre operations attracting international interest
Each year, the unique Finnish model for producing ERC services attracts international guests to visit Finland in order to monitor daily operations at emergency response centres. Visitors want to emulate the model, which is cost efficient and makes it possible to dispatch help quickly.
Director General Taito Vainio: our reliability will be maintained in all circumstances
Taito Vainio started his second five-year term as the Director General of the Emergency Response Centre Agency in early March. In the coming years, his work will be characterised by the challenges arising from the changes in the operating environment.
Task prioritisation makes it possible to provide help in acute emergencies
The Emergency Response Centre Agency’s guidelines for handling prehospital emergency care tasks were revised at the end of November 2023. The change is reflected in the number of tasks assigned to prehospital emergency care and in their priority distribution.
2024 in review
The Emergency Response Centre Agency’s financial statements for 2024 are complete. The service level of emergency response centre (ERC) operations remained good, even though we were not able to meet all our performance targets. During 2024, absences due to illness decreased and the work load was evened out. Customer confidence and satisfaction in ERC operations remained high.
Record number of emergency calls interpreted
The growth in the foreign-language population is reflected in the number of interpreted emergency calls. The demand for Ukrainian interpretation, for example, has increased significantly over the past few years.