Ring inte nödnumret om enstaka döda fåglar.

Om du upptäcker massdöd eller massjukdomar hos vilda fåglar, kontakta tillsynsveterinären i din kommun.

Mer information och svar på allmänna frågor om fågelinfluensa finns på Livsmedelsverkets webbplats (på finska).

Du kan få hjälp av veterinärjouren i din kommun.

Veterinärjouren har ordnats på olika sätt i olika kommuner. Du hittar kontaktinformationen för den jourhavande veterinären (smådjur och produktionsdjur) på din kommuns webbplats.

Vissa räddningsverk utför också oprioriterade räddningsuppdrag, t.ex. hjälper ned katter från träd. Detta är dock inte en brådskande nödsituation, så ring inte 112. Vid behov kan man fråga efter hjälp på räddningsväsendets egna nummer. Räddningsverket beslutar om hjälpen från fall till fall utifrån resurssituationen och de egna riktlinjerna.

Ägaren har alltid ett ansvar för sitt husdjur. Om djuret insjuknar är den rätta hjälpinstansen en veterinär. Veterinärernas kontaktuppgifter finns till exempel på den egna kommunens webbplats. Kommunerna har veterinärjour dygnet runt.

I fråga om upphittade djur finns skäl att kontakta det lokala djurhemmet. Dessa fall är inte nödsituationer där man ringer 112.

Om du misstänker brister i djurets hållning, vänligen kontakta djurskyddet. Djurskyddsmyndighetens uppgifter finns på den berörda kommunens webbplats genom att söka efter "djurskydd" eller "veterinär" eller genom att ringa kommunens växel.

Alla personer är skyldiga enligt djurskyddslagen att hjälpa eller göra en anmälan om ett djur som är sjukt, skadat eller annars i hjälplöst tillstånd. Skyldigheten att hjälpa gäller både vilda djur samt hus- och produktionsdjur.

Försök hitta ägaren till bilen och påpeka om saken. Om du inte kan nå ägaren och hunden (eller annat djur) är symptomatiskt för värmeslag, ring 112 och följ instruktionerna. Symptom på värmeslag hos hundar inkluderar bland annat kraftigt flåsande, försvagad motorik, kräkningar eller medvetslöshet.

Den registrerade har rätt att kräva att den registeransvarige korrigerar, avlägsnar eller kompletterar en personuppgift som ingår i ett personregister och som är felaktig, onödig, bristfällig eller föråldrad

Ett specificerat krav på att korrigera en uppgift ska framföras till den registeransvarige. Den registrerades rättigheter finns beskrivna på dataombudsmannens webbplats.

För polisens del är Polisstyrelsen registeransvarig för nödcentralsdatasystemet. Krav på korrigering av den registrerades uppgifter ska dessa ärenden framföras till polisen.

Ovannämnda rättighet tillämpas inte om behandlingen är nödvändig för att uppfylla en lagstadgad skyldighet då denna skyldighet grundar sig på unionsrätt som är tillämpas på den registeransvarige eller på lagstiftningen i en medlemsstat som kräver behandling, eller också om behandlingen sker för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller för utövandet av offentlig makt som hör till den registeransvarige. Om den registeransvarige inte godtar den registrerades krav på att korrigera uppgiften utfärdas ett skriftligt intyg med motivering till den registrerade. Den registrerade kan sedan föra ärendet till dataombudsmannen om hen så önskar.
Nödcentralsverket överför inte uppgifter från ett system till ett annat.
 

För att få information ska den sökande lämna in en begäran om information till Nödcentralsverket. Elektroniska formulär för begäran om information finns till höger på denna sida. Begäran om information kan också göras i fri form via e-post eller per post till Nödcentralsverket.

Begäran ska specificeras tillräckligt väl så att det är möjlig att avgöra vilken handling begäran avser. En begäran som gäller Nödcentralsdatasystemet kan specificeras till exempel med anmälarens telefonnummer, tidpunkt för nödmeddelande samt den adress dit nödmeddelandet har registrerats.

Begäran om information behandlas inom två veckor. Då en begäran är särskilt omfattande är behandlingstiden en månad.
Vid försändelser av handlingar som innehåller konfidentiell information kontrolleras alltid att mottagaren är densamma som den som framställt begäran. Svaret på begäran om information skickas som rekommenderat brev och begäran måste därför innehålla postadressen dit man vill att svaret ska skickas.

Begäran om information om uppgifter som faller inom polisens behörighetsområde ska lämnas till polisen.

Den korrekta hanteringen av alla tillgängliga uppgifter övervakas på förhand genom att begränsa användarrättigheterna. Användning av systemet och behandling av personuppgifter registreras alltid i systemets logginformation. Nödcentralsverket övervakar personalens arbete genom att kontrollera behandlingen av uppgifter genom stickprovskontroller. Systemet är låst för utomstående och det fungerar i ett separat säkerhetsnät för myndigheter.

Lagen om nödcentralsverksamhet föreskriver om ändamål, innehåll och överlåtelse av uppgifter i nödcentralsdatasystemet. Enligt lagen får uppgifter i systemet endast användas för att sköta uppdrag som anknyter till nödcentralsverksamhet. Nödcentralsverket överlåter information i nödcentralsdatasystemet för att larma myndigheterna och stödja de larmade myndigheternas verksamhet.

Nödvändiga uppgifter i nödcentralsdatasystemet kan överlåtas utöver myndighet som sköter uppdrag för att hjälpa människor i behov av hjälp, och dessutom till inrikesministeriet samt till social- och hälsovårdsministeriet för planerings och utvecklingssyfte för verksamheten samt för tillsynsuppdrag. På motsvarande sätt får nödvändiga uppgifter överlåtas till regionförvaltningsverket för tillsynsuppdrag.

En del myndigheter behöver de här uppgifterna för att sköta även andra uppdrag som inte är brådskande. Inte heller då överlåts personuppgifter i nödcentralsdatasystemet om detta inte uttryckligen föreskrivs i lag. Till exempel polisen, tillsynsmyndigheten för hälsovården, socialvården, Olycksutredningscentralen samt de högsta laglighetsövervakarna har rätt till sådana nödvändiga uppgifter som de behöver i sina uppdrag.
Uppgifter i nödcentralsdatasystemet överlåts inte till kommersiella aktörer eller exempelvis till försäkringsbolag eller banker.

Uppgifterna i nödcentralsdatasystemet överförs inte utanför EU eller EES.
Utöver nödcentralsdatasystemet har Nödcentralsverket även andra system för behandling av personuppgifter. I dataskyddsbeskrivningen beskrivs skilt för varje system eventuella överlåtelser av uppgifter.

Nödcentralsdatasystemet och Nödcentralsverkets övriga informationssystem fungerar i ett säkerhetsnät som är ett myndighetsnät vilket ägs och förvaltas av staten. Säkerhetsnätet omfattas av ett kommunikationsnät med tillhörande utrustning och lokaler samt gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster.

Säkerhetsnätet säkerställer att nödcentralens datasystem fungerar såväl i normala förhållanden som vid störningar. Samtidigt är datasystemets uppgifter skyddade från utomstående aktörer.

Lagen om nödcentralsverksamhet föreskriver om ändamål, innehåll och överlåtelse av uppgifter i nödcentralsdatasystemet. 

Rätt att hantera uppgifter i nödcentralsdatasystemet har som utgångspunkt de tjänstemän vid Nödcentralsverket som sköter larmuppdrag, samt larmade enheter inom polisen, hälso- och sjukvården, socialvården, räddningsväsendet, samt även Gränsbevakningsväsendets larmade enheter vilkas syfte är att hjälpa personer som behöver brådskande hjälp. Nödcentralsverket samt Polisstyrelsen kan dessutom i egenskap av registeransvarig hantera uppgifterna inom sina ansvarsområden när det är nödvändigt för att sköta laglighetsövervakning, klagomål och överlåtelse av uppgifter.

Inom Nödcentralsverket och de myndigheter som använder nödcentralsdatasystemet är tjänstemännens åtkomst till systemet begränsad. En tjänsteman kommer endast åt sådana uppgifter som är nödvändiga i arbetet. Av dessa uppgifter får personen endast hantera sådana som konkret behövs för att utföra tjänsteuppgiften. Med andra ord kommer tjänstemän inte åt uppgifter om larmuppdrag om dessa inte behövs för att kunna sköta arbetet.

Enligt 17 § i lagen om nödcentralsverksamhet, öppnas i en ny flik får endast sådana uppgifter lagras i nödcentralsdatasystemet som anknyter till nödcentralsverksamhet. 

I registret för nödtextmeddelanden antecknas den registrerades namn, telefonnummer och adressuppgifter.

I kundregistret för brotts- och brandlarmanläggningar antecknas uppgifter om enhetens innehavare och enhetens position samt kontaktpersonens uppgifter.
Nödsamtal berör ofta situationer där brådskande hjälp behövs av myndigheter. För att kunna ge hjälp ett minimum av information, såsom vad har hänt och var, eventuella offer möjlig risk att andra blir utsatta. Numret på den som ringer lagras i systemet för den eventualitet att telefonförbindelsen bryts i förtid. På så sätt kan nödcentralsoperatören vid behov öppna linjen på nytt. 

Var och en har rätt till insyn i sina egna uppgifter. Av begäran måste framgå nödvändiga uppgifter som identifierar personen så att uppgifterna kan hämtas ur systemet. Den registeransvarige får ta ut en skälig ersättning för direkta kostnader för användning av rätten till insyn om det har förflutit mindre än ett år sedan personen senast använde sig av sin insynsrätt.

Vid försändelser av handlingar som innehåller konfidentiell information kontrolleras alltid att mottagaren är samma som densamma som framställt begäran. Svaret på begäran om insyn skickas i form av rekommenderat brev och begäran måste därför innehålla den postadress dit man vill att svaret ska skickas.

Nödcentralsverket i egenskap av registeransvarig med huvudansvar lämnar ut alla uppgifter från nödcentralsdatasystemet med undantag av de uppgifter som berör polisens verksamhetsområde.  Det elektroniska formuläret finns till höger på denna sida. Begäran kan också framföras antingen via e-post eller per post till Nödcentralsverket.

I nödcentraloperatörsexamen ingår praktik vid en nödcentral. Praktiken ger de studerande en bild av nödcentraloperatörsarbetet och Nödcentralsverkets verksamhet. Nödcentralsverkets personal deltar, vid sidan av sitt ordinarie arbete, i undervisningsuppgifter vid både Räddningsinstitutet och Polisyrkeshögskolan.

Nödcentralsverket, Räddningsinstitutet och Polisyrkeshögskolan samarbetar fortlöpande i utvecklingen av nödcentraloperatörsexamens läroplan och dess genomförande.

Planeringen av operatörsutbildningen effektiveras ur ett helhetsperspektiv med livslångt lärande som utgångspunkt.

Nödcentralsverket fokuserar särskilt på att läroanstalternas lärare har aktuella kunskaper om nuläget i nödcentralsverksamheten och utvecklingsplanerna. Experter på nödcentralsverksamhet utnyttjas flexibelt i olika undervisningsuppgifter för att underlätta samspelet mellan teori och praktik under utbildningen.

Man strävar efter att i allt större grad beakta operatörsarbetet vid planeringen och genomförandet av utbildningen som leder till operatörsexamen.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt att systematiskt och långsiktigt förutse utbildningsbehoven. Metoder för att göra långsiktigare prognoser än i dag utvecklas.

Nödcentralsverkets roll i den volymmässiga styrningen av operatörsexamen går via resultatstyrningen från inrikesministeriets räddningsavdelning. Operatörsutbildningens innehåll beskrivs i läroplanen. Planen och hur den fungerar utvärderas regelbundet bland annat i samarbetsgruppen för nödcentralsutbildningen, som består av företrädare för Nödcentralsverket och läroanstalterna.

Finansieringen av operatörskurserna avtalas i resultatavtalet mellan inrikesministeriet och Räddningsinstitutet. I regel täcker finansieringen en operatörskurs per år.

Merparten av de studerande som avlägger examen får anställning hos Nödcentralsverket. Den studerande kan inte erbjudas en ordinarie tjänst genast efter examen och arbetet finns inte nödvändigtvis på hemortens nödcentral. Vid beräkningen av utbildningsvolymen är utgångspunkten att antalet studerande som avlägger examen ska täcka Nödcentralsverkets beräknade personalavgång.

Räddningsinstitutet bestämmer vem som får delta i urvalsprovet. I det slutliga urvalet nollställs de startpoäng som inverkat på kallelsen till urvalsprovet och urvalet görs utifrån framgången i urvalsprovet (psykiskt test + språkprov + skriftligt prov + datatekniska färdigheter). Studieplatserna fördelas på grundutbildningsgrupperna i den ordning som poängerna i urvalsprovet visar, i proportion till antalet sökande i respektive grupp, så exakt som det är möjligt med beaktande av antalet återstående sökande.

Provet består av ett psykiskt test, ett skriftligt prov, ett test i datatekniska färdigheter samt ett språkprov.