Nya fokusområden i verksamheten under beredning

Vi förbereder som bäst nya fokusområden i verksamheten för åren 2025–2029 och de färdigställs i början av året. Fokusområdena för strategiperioden som upphörde år 2024 var utveckling av kompetens och arbetsgemenskap, teknik och beredskap samt nätverk och samarbete. 

Vår verksamhet har styrts i enlighet med ovannämnda fokusområden och jag anser att vi har lyckats bra, om inte rentav utmärkt. Kompetens och utveckling av arbetsgemenskapen återspeglas som produktion av nödcentralstjänster av hög kvalitet, förbättrade resultat i bedömning av välbefinnande i arbetet, minskad sjukfrånvaro och en bättre arbetsmiljö i allmänhet. I undersökningen Luottamus & Maine (Tillit & Anseende) för organisationer inom offentlig förvaltning har vi varit på prispallen fem år i rad – två gånger på första plats och tre gånger som trea. 

Satsningar på ledning av arbetsförmåga har varit synliga och betydande förbättringar har uppnåtts på kort tid. Sjukfrånvaron minskar, och stora besparingar kommer också genom minskade invalidpensionsavgifter. Resultaten har också noterats mer allmänt, och Nödcentralsverket tilldelades utmärkelsen Gärningar för arbetsförmågan vid Kevas 60-årsjubileum. Utmärkelsen utdelades för ett aktivt och genomslagskraftigt arbete för att stärka personalens arbetsförmåga och minska risken för arbetsoförmåga. Utmaningen de kommande åren är att upprätthålla den positiva utvecklingen. 

Vi ligger på en hög nivå även ur teknikens och beredskapens perspektiv. Tillförlitlighetskravet för Nödcentralsdatasystemet Erica är 99,996 procent, vilket alltså innebär att det får vara ur drift högst 21 minuter per år. Detta mål har uppnåtts, så systemet fungerar alltså tillförlitligt. Den nätverksbaserade nödcentralsverksamheten gör det möjligt att ett nödsamtal från överallt i Finland kan besvaras vid vilken som helst av de sex nödcentralerna. Ofta lägger man inte märke till att denna finska funktion och detta system är unikt i världen. Dessutom möjliggör det övningar i beredskap, där en nödcentral i verkligheten töms och de övriga 5 nödcentralerna tar hand om nödsamtalen under denna tid.

Vi har kunnat förbättra samarbetet kontinuerligt. Samarbete är nyckeln till effektiv nödcentralsverksamhet. Slutligen har vi tillsammans med social- och hälsovårdsväsendet förnyat anvisningarna för riskbedömning inom akutsjukvård, och responsen om detta har varit bra både inom ämbetsverket och i social- och hälsovårdsmyndigheten. I år granskar vi tillsammans med polisen polisens anvisningar för riskbedömning och målet även där är en ännu högre kvalitet på larm, dvs. rätt resurser på rätt plats vid rätt tidpunkt med rätt brådska.  

Ny organisation – ny verksamhetskultur 

Nödcentralsverkets organisation förnyades i början av år 2024. Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av den nya organisationen. Vi har strävat efter att vidareutveckla ledarskapet och skapat olika kanaler för att möjliggöra engagemang hos personalen. Vi har dock insett att skapandet av en ny verksamhetskultur är en lång process. Jag har betonat att verksamhetskulturen förändras långsamt, men det viktiga är riktningen. Det väsentliga är alltså att vi i små steg, men aktivt, förändrar vår verksamhet och på så sätt skapar en ny verksamhetskultur. Vi kommer att stödja förändringen av verksamhetskulturen med nya fokusområden. 

Målet är att all verksamhet planeras noggrant och att det finns en realistisk tidsplan, så att målen för verksamheten är tydliga för alla och målen också uppnås som planerat. Väsentligt är också att allt vi gör är inriktat på att vi ännu effektivare kan hantera nödmeddelanden och larma rätt myndighetshjälp till platsen. Framgång kräver att hela personalen bidrar i sin roll. 

Produktivitetsprogram – hot eller möjlighet

Statens organisationer förbereder som bäst produktivitetsprogram. Inrikesministeriets förvaltningsområde klarade sig tillsammans med försvarsministeriets och justitieministeriets förvaltningsområden med mindre besparingsmål än de övriga ministeriernas förvaltningsområden. Här syns den nuvarande internationella politiska situationen som kräver att den övergripande säkerheten tryggas.

Trots allt förutsätter produktivitetsprogrammet att funktionerna blir mer effektiva under de kommande åren även på Nödcentralsverket. Ofta betraktas besparings- eller produktivitetsmål endast som ett hot mot den nuvarande verksamheten, men själv vill jag också se en möjlighet att förnya organisationen och göra den ännu mer effektiv. Jag tror starkt på att vi med ett bra och analytiskt grepp kan uppnå produktivitetsprogrammets mål samtidigt som vi upprätthåller en hög servicenivå. Framgång även i detta kräver ett starkt engagemang av hela personalen i samarbete. 

Taito Vainio 
Nödcentralsverkets överdirektör