Effektivitet genom produktivitetsprogrammet

Utmaningarna inom den offentliga ekonomin återspeglas i offentliga organisationer. Trots att sparkraven inom inrikesministeriets förvaltningsområde är bland de minsta, förutsätter produktivitetsprogrammet att ämbetsverken inom förvaltningsområdet vidtar åtgärder.  

De största utgifterna vid Nödcentralsverket är personalens löner, ICT-kostnaderna och köp av tjänster. Vi strävar efter att hitta de behövliga inbesparingarna i ICT-kostnaderna och de köpta tjänsterna. Vi har dock bedömt att detta inte kommer att räcka, utan vi blir också tvungna att vidta åtgärder för att minska lönekostnaderna. 

Nödcentralsverket inledde ett samarbetsförfarande i december 2025 och har som mål att förnya organisationen under våren 2026. Jag har bestämt att förnyelsen av organisationen och minskningen av antalet anställda genomförs inom förvaltningsuppgifter genom naturlig avgång. I praktiken innebär detta att när en person går i pension eller byter arbetsplats av någon annan anledning bedöms organiseringen av uppgifterna separat. Vi tillsätter inte automatiskt tjänster som blir lediga.

Jag har redan preliminärt fastställt att vi ska bilda tre administrativa områden: Södra Finland, Västra Finland respektive Norra och Östra Finland. Detta påverkar inte nödcentralernas läge eller antal. Åtgärden gör det möjligt för oss att minska antalet chefer genom att organisera uppgifterna på ett nytt sätt. Detta är också möjligt just nu, eftersom två chefer för nödcentraler gick i pension i slutet av 2025 och ytterligare två kommer att gå i pension i år. Dessutom slås två enheter samman inom dataförvaltningen och datasystemen. Syftet med detta är att skapa beredskap för uppgiftsändringar när anställda går i pension eller annars lämnar sina uppgifter på ämbetsverket.  

Jag har också beslutat att vi inte ska minska antalet anställda inom den operativa personalen. Den operativa personalen minskar med cirka 5 årsverken per år på basis av den nuvarande utbildningsmängden och avgången. Därför har vi lyft fram att mängden utbildningsplatser ska kunna ökas för att vi ska kunna hålla den nuvarande nivån. Inrikesministern har fastställt att det ska ordnas en extra nödcentraloperatörskurs på hösten 2026, vilket underlättar situationen. 

Resurser riktas till beredskap

Den rådande internationella politiska situationen påverkar också Nödcentralsverket. Vi stärker beredskapen för olika störningssituationer och eventuella undantagsförhållanden. Ämbetsverket har som avsikt att inrätta en enhet för beredskap, säkerhet och lokaler. Detta medför inte nya tjänster, utan vi omorganiserar de nuvarande resurserna tydligare till en helhet. Enheten ansvarar för ordnandet och samordningen av ärenden som gäller Nödcentralsverkets övergripande säkerhet, beredskapsplanering, beredskap, riskhantering, skydd av verksamhetsställen och beredskapsutbildning för personalen.  

En annan omfattande helhet är lokalprogrammet som syftar till att stegvis förnya lokalerna. Förbättring av den fysiska säkerheten i lokalerna är en väsentlig del av förnyelsen av lokalerna. Alla nödcentraler är redan skyddade utrymmen, men syftet är att förbättra skyddsnivån ytterligare vid förnyelsen. 

Vårt utgångsläge är utmärkt

Vi inleder detta år med tillförsikt. Förtroendet för Nödcentralsverket är på utmärkt nivå bland både dem som använder nödcentralstjänsterna och våra intressentgrupper. Förtroendet hos dem som använder tjänsterna mättes genom undersökningen Luottamus&Maine. Vi förbättrade vårt resultat jämfört med föregående år. Den här gången kom vi på fjärde plats. Vi mätte intressentgruppernas förtroende i fjol genom en intressentgruppsenkät. I den fick vårt anseende det totala vitsordet 4,3 på skalan 1–5. Ett stort tack till alla våra intressentgrupper. Ju bättre samarbetet mellan de organisationer som deltar i nödcentralsverksamheten fungerar, desto bättre lyckas verksamheten. Vi fortsätter att utveckla samarbetet. 

Taito Vainio
Nödcentralsverkets överdirektör