Jämlikt bemötande är konkreta gärningar i vardagen

Räddningsväsendet är en säkerhetsmyndighet vars närvaro syns i människornas vardag från Hangö till Nuorgam. Räddningsväsendet har det mest omfattande servicenätverket av säkerhetsmyndigheterna och är en av de tjänster vars serviceställen, brandstationerna, också finns i glesbygden. 

Nätverket har dock inte skapats av sig självt, utan räddningsväsendet dimensionerar de tjänster som det producerar alltid utgående från lokala olycksrisker. Regionförvaltningsverken å sin sida övervakar att människorna runt om i Finland får räddningsväsendets tjänster i enlighet med denna dimensioneringsprincip och att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter tillgodoses. 

Jämlikt bemötande syns i räddningsväsendets beslutsfattande i ett större perspektiv när tjänsterna dimensioneras, men den är också en viktig del av varje klientmöte. Jämlikhet är inte ett ord i festtal, utan det konkretiseras som gärningar i vardagen. Räddningsväsendets värderingar – mänskligt, professionellt och tillförlitligt – styr vår verksamhet så att vi möter och betjänar alla på lika villkor.  Detta innebär att räddningsväsendet möter människor, sina klienter, som en del av hjälpkedjan efter nödsamtalet, när en person har råkat ut för en av de svåraste händelserna i sitt liv. Till exempel ålder, kön, hudfärg, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning har ingen betydelse, utan vi behandlar alla människor lika.  Räddningsväsendet möter människor också i det olycksförebyggande arbetet, t.ex. vid brandsyn eller kommunikation om säkerhetsfrågor. Alla räddningsväsendets tjänster ska produceras på ett icke-diskriminerande sätt och vid behov med hjälp av skäliga anpassningar. 

Myndigheterna är skyldiga att främja likabehandling. Även om ett jämlikt bemötande är en av hörnstenarna  för räddningsväsendets verksamhet betyder det inte att vi inte kan utvecklas och arbeta för ännu bättre likabehandling. Under det senaste året har till exempel våra webbsidor utvecklats så att de på ett mångsidigare sätt än tidigare betjänar människors behov och uppfyller kraven på webbtillgänglighet. Det är viktigt att räddningsmyndigheterna lyssnar på befolkningsgrupper som riskerar diskriminering i stället för att föreställa sig saker för minoriteternas räkning.  Det är också viktigt att lära olika befolkningsgrupper färdigheter med hjälp av vilka de själva bättre än tidigare kan skapa sig en trygg vardag. Ett bra konkret exempel på sådan verksamhet är Illon VPK i Sastamala, som grundade sin egen Special Rescue-avdelning för personer med utvecklingsstörning och personer med neuropsykologiska utmaningar. I övningarna lär sig deltagarna olika färdigheter som förbättrar säkerheten i vardagen, även första hjälp. Att utveckla sina egna säkerhetsfärdigheter är säkerhetsutveckling i sin bästa form. 

En trygg vardag är en rättighet för oss alla – det innebär rätt till att olyckor förebyggs, att det finns beredskap att agera vid olyckor och att få hjälp i nödsituationer. Räddningsväsendet arbetar för att trygga din säkerhet i vardagen på ett mänskligt, professionellt och tillförlitligt sätt. 

Mira Leinonen
Räddningsöverinspektör
Regionförvaltningsverket i Södra Finland