Nödcentralsverkets bokslut 2021 består av en verksamhetsberättelse, en utfallskalkyl som beskriver budgetutfallet, en avkastnings- och kostnadskalkyl som beskriver avkastningar och kostnader, balansräkningen som beskriver den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen och information som ges i bilagorna.

I denna sammanfattning presenteras de centrala uppgifterna i Nödcentralsverkets bokslut 2021.

Ledningens översikt

Under verksamhetsåret 2021 återspeglades den fortgående coronaviruspandemin och de anknytande samhälleliga beredskapsåtgärderna också i nödcentralsverksamheten.
Det totala antalet nödmeddelanden låg dock på ganska samma nivå som året innan. Under 2021 behandlades totalt 2 782 980 nödmeddelanden på nödcentralerna, varav 2 754 870 var nödsamtal. Det kan anses vara positivt att antalet telefonsamtal som inte hör till nödcentralerna har minskat stadigt under de senaste åren. År 2021 låg vi en aning under det uppställda resultatmålet beträffande målet på 10 sekunders svarstid. Svarstiden på 10 sekunder nåddes i 88 procent av de besvarade nödsamtalen (målet var 90 procent). Svarstiden på 30 sekunder överskred samtidigt klart målet (95 procent) med det förverkligade 99 procent. 

Som helhet gjorde bland annat den nätverksbaserade verksamhetsmodellen det möjligt att hålla nödcentralsverksamheten på en god nivå jämnt under hela året. Av Nödcentralsverkets personal hade 523 personer en ordinarie tjänst och 84 personer ett tidsbestämt tjänsteförhållande i slutet av 2021.  I fråga om resurserna var användningsgraden cirka 94,9 procent och utfallet 597,9 årsverken. För resurserna har användningsgraden blivit något högre än den var 2020. Den operativa personalens avgång under året var 39 personer. Antalet nödcentraloperatörer som årligen utbildas har inte räckt till för att täcka ämbetsverkets rekryteringsbehov under de senaste åren, varför ämbetsverket fortfarande låg cirka 32 årsverken under den minimipersonalmängd som inrikesministeriet hade satt som mål (630 årsverken).

Antalet sjukfrånvarodagar ökade en aning för den operativa personalen jämfört med 2020. Den operativa personalens sjukfrånvaro var enligt statistiken 21,8 arbetsdagar/person (2020: 19,7). 
Nödcentralsverket hade totalt cirka 67 miljoner euro i tillgängliga anslag. Utfallet år 2021 för Nödcentralsverkets anslag var 92,4 procent och 61,9 miljoner euro av driftsanslaget användes. 
Nödcentralsverkets nya ILMO-system publicerades 1.12.2021. I ett projekt har man utvecklat tillstånds- och administrationsförfarandet i anknytning till brand- och brottsanmälningsanordningar på så sätt att larmanordningskunder i fortsättningen kan göra ändringar gällande kundrelationen och anordningarna samt nya ansökningar elektroniskt. 
Under verksamhetsåret 2021 inleddes genomförandet av ämbetsverkets nya strategi för åren 2021–2024. Under strategiperioden är målet att allt bättre producera högklassiga, pålitliga och jämlika nödcentralstjänster. Den organisationsändring som genomfördes i början av året visade sig fungera som helhet, och i slutet av året gjordes enstaka preciseringar i organisationen och arbetsordningen.

År 2021 kulminerade i publiceringen av resultaten från den offentliga förvaltningens undersökning Luottamus & Maine – Nödcentralsverket har det bästa ryktet inom den offentliga förvaltningen. Totalt deltog 79 organisationer inom den offentliga förvaltningen i undersökningen och 8 807 finländare svarade på enkäten. De bästa bedömningarna gällde produkter och tjänster, ansvarsfullhet samt en transparent och välfungerande förvaltning. 

Uppnåendet av centrala resultatmål

Svarshastighet för nödsamtal

Nödcentralens svarshastighet på nödsamtal beskriver en lyckad resursfördelning. Vid beräkningen av detta nyckeltal var dividenden antalet nödsamtal som besvarats inom den målsatta tiden (10 sek. och 30 sek.). Som dividend har alla besvarade nödsamtal använts.

År 2021 besvarades 88 procent av nödsamtalen inom svarstiden 10 sekunder och 99 procent inom 30 sekunder. I granskning per nödcentral låg de förverkligade svarstiderna inom 87–89 procent (10 sekundersmålet) och 98–99 procent (30 sekundersmålet). 

Beträffande 10 sekundersmålet låg man lite under resultatmålet. Uppnåendet av resultatmålet beror på resurseringen av den operativa personalen, arbetsmodeller, tekniska lösningar och frånvaro. Inom alla dessa delområden har det funnits utmaningar under det gångna året och som en kombinerad effekt av dessa kunde resultatmålet inte nås. 

Nätverksbaserad verksamhetsmodell

Nödmeddelanden har behandlats enligt den nätverksbaserade verksamhetsmodellen sedan maj 2019. Verksamhetsmodellen har hela tiden utvecklats bland annat genom ett försök i anknytning till utvidgande av svarskretsen samt genom utvecklingsprojekt gällande genomförande av andra riskanalyser och enhetliga verksamhetssätt. Totalt sett har man kunnat förbättra nödcentralsverksamhetens aktionsberedskap genom den nätverksbaserade verksamhetsmodellen. 

Säkerställande av nödcentralsverksamheten och lägesöversikt

Den operativa verksamhetens service- och störningshanteringsprocesser har utvecklats planmässigt. De olika verksamhetsenheternas roller har förtydligats och beskrivningar har utarbetats om de gemensamma processerna.

För nödcentralsdatasystemets del främjades beredskapen bland annat genom en modell för isolerad drift (G3) samt genom att förbättra reservanslutningar/-system. 
En beredskapsövning (reservanvändningsmiljö) genomfördes i april 2021.

Nödcentralsverkets ledningscentrals roll har ökats när det gäller att starta hanteringen av störningssituationer. Ledningscentralen producerar bland annat en nationell lägesbild över nödcentralstjänsterna samt de tekniska system som stöder dessa. 

Ämbetsverkets beredskapsplan uppdaterades. Man började föra ut den och öva den med beaktande av de centrala förändringar som skett i jourverksamheten i anslutning till införandet av det nya nödcentralsdatasystemet (ERICA).

Coronapandemin testade också Nödcentralsverkets beredskap att fungera i undantagsförhållanden. Genom planmässiga, rättidiga och effektiva åtgärder har coronavirusets skada för verksamheten kunnat minimeras och nödcentralsverksamheten har kunnat fortgå normalt.

Hållbar utveckling, jämlikhet och kompetens

För det gångna året ingick det mål angående främjande av hållbar utveckling, jämlikhet och jämställdhet samt kompetensutveckling i Nödcentralsverkets resultatavtal. Under 2021 utarbetades ett åtgärdsåtagande rörande hållbar utveckling för Nödcentralsverket. 
Planerna för jämställdhet och likabehandling har uppdaterats i ämbetsverkets personalplan 2021–2022. Dessutom blir en mer omfattande likabehandlingsplan, där det bland annat ingår beskrivningar av utvecklandet av likabehandling inom nödcentralstjänsterna, färdig i början av 2022.

Nödcentralsverket har fastställt ett program för kompetensutveckling för åren 2021–2024 som fungerar som en ramplan för kompetensutvecklingen. Det detaljerade genomförandet av programmet planeras för ett år i taget.

Verkningsfullhet

Nödcentralsverket spelar en betydande roll som informationsförmedlare i normala förhållanden och störningssituationer samt i undantagsförhållanden. Ur synvinkeln för samhällets kristålighet samordnar Nödcentralsverket den brådskande larmmyndighetsverksamheten och sköter prioriteringen av de begränsade resurserna. Nödcentralsverksamheten är därmed en av de viktigaste funktionerna som inverkar direkt på befolkningens trygghetskänsla samt tillit till myndigheter och samhället.

Verksamhetens pålitlighet

Pålitligheten och driftsäkerheten hos den teknik som används i nödcentralsverksamheten spelar en viktig roll i produktionen av nödcentralstjänster. Sedan införandet av nödcentralsdatasystemet (ERICA) har systemets driftsäkerhet höjts till en pålitlig nivå. 
Det har fortfarande förekommit betydande brister i pålitligheten hos samtalsinspelningssystemet. År 2021 hade Nödcentralsverket inga sådana tekniska eller andra funktionella störningar som skulle ha äventyrat produktionen av nödcentralstjänster. 

Mediebevakning och kommunikation

År 2021 firade Nödcentralsverket sitt 20-årsjubileum, vilket var ett av de kommunikativa huvudtemana under hela året. Nödcentralsverkets nya strategi för åren 2021–2024 lanserades även i början av verksamhetsåret. I dokumentet beskrivs de mål och åtgärder genom vilka Nödcentralsverket säkerställer högklassiga, pålitliga och jämlika nödcentralstjänster. Särskild vikt läggs i strategin på utveckling av kompetens och arbetsgemenskapen, vilket man även fäste uppmärksamhet vid i kommunikationen till arbetsgemenskapen. 

Merparten av mediebevakningen 2021 var neutral eller positiv. Positiva ämnen var bland annat priset som personalen fick av den europeiska nödnummerorganisationen EENA, 112 Suomi-appens egenskaper och utvecklandet av dem, tolkning av nödsamtal och Nödcentralsverkets rykte inom den offentliga förvaltningen. Negativa ämnen var bland annat personalbrist, ämnen relaterade till personalbelastning och arbetshälsa samt nödcentralstjänsternas jämlikhet för svenskspråkiga och hörselskadade kunder.

I februari arrangerades 112-dagen virtuellt på temat “Säkerhet är allas vår rätt”. 
Utvecklandet av 112 Suomi-appen fortsatte aktivt under hela året och det kommunicerades aktivt om nya serviceegenskaper via ämbetsverkets olika kanaler. Sedan början av året har 112 Suomi-appen varit en av de officiella kanalerna för varningsmeddelanden, vilket förstärkte applikationens betydelse som en central plattform för myndighetstjänster.

År 2021 kulminerade i december i publiceringen av resultaten från undersökningen Luottamus & Maine som utfördes av T-media, enligt vilken Nödcentralsverket har det bästa ryktet inom den offentliga förvaltningen. Totalt deltog 79 organisationer inom den offentliga förvaltningen i undersökningen och 8 807 finländare svarade på enkäten. De bästa bedömningarna gällde produkter och tjänster, ansvarsfullhet samt en transparent och välfungerande förvaltning.

Operativ effektivitet

Verksamhetens produktivitet

En förutsättning för att kunna tillhandahålla högkvalitativa nödcentralstjänster är att den operativa personalmängden är rätt dimensionerad och allokerad enligt arbetsuppgifterna. Till den operativa personalen hör personal som deltar i behandlingen av nödmeddelanden (skiftmästare, ledande nödcentraloperatörer, nödcentraloperatörer).

Antalet nödmeddelanden/operativ personal var 6 160/person under granskningsperioden. På ämbetsverksnivå har det skett en liten nedgång i nyckeltalet jämfört med året innan då talet var 6 320/person. 

Under 2021 har man också kunnat jämna ut arbetsmängden genom att utveckla en nätverksbaserad verksamhet för nödtrafiken. 

Verksamhetens ekonomi

Nödcentralsverksamhetens ekonomi har bedömts på så sätt att kostnadsuppgifterna i Nödcentralsverkets bokslut har fördelats med den senaste officiella befolkningsmängden och antalet besvarade nödmeddelanden.  Nyckeltalen beräknas utifrån mervärdesskattefria utgifter exklusive investeringar inklusive avskrivningar. Uppgifterna om befolkningsmängden har tagits ur statistikcentralens uppgifter per 31.12.2020.

Kostnaderna euro/invånare som orsakas av nödcentralsverksamheten har stigit från 2020, dvs. från 10,8 euro till 11,6 euro. Ökningen är 7,4 procent. 

Nödcentralsverkets kostnader per besvarat nödmeddelande steg från 21,5 euro till 23,1 euro, dvs. ökningen var 7,4 procent jämfört med året innan.

Resultatet och lönsamheten av den avgiftsbelagda verksamheten 

Nödcentralsverkets produktion av offentligrättsliga prestationer grundar sig på att brandlarmanläggningar har fastställts vara obligatoriska i byggbestämmelserna (miljöministeriets förordning om byggnaders brandsäkerhet 848/2017 och 927/2020). Produktionen av företagsekonomiskt prissatta prestationer baserar sig på lagen om nödcentralsverksamhet. Enligt lagen får Nödcentralsverket utföra uppdrag som omfattas av lagen om privata säkerhetstjänster (282/2002) endast ”om ett viktigt allmänt intresse förutsätter det”. 

Priserna på de offentligrättsliga prestationer som Nödcentralsverkets tillhandahåller har fastställts i inrikesministeriets förordning (1287/2019) som utfärdades i december 2019. Förordningen om avgifter gällde 1.1.2020–31.12.2021.

Anslutningsavgiften för larmanläggningar var 70 euro i enlighet med förordningen om avgifter. Den offentligrättsliga testavgiften var 13 euro/månad och testavgiften för företagsekonomiska prestationer var 15 euro/månad år 2021. År 2021 uppgick de totala intäkterna från avgiftsbelagd tjänsteverksamhet, dvs. brand- och brottslarmanläggningar, till totalt 3,2 miljoner euro. 
När det gäller offentligrättsliga prestationer var kostnadsmotsvarigheten för den avgiftsbelagda tjänsteverksamhetens del 105 procent. Kostnadseffektiviteten i den avgiftsbelagda tjänsteverksamheten beträffande offentligrättsliga prestationer förverkligades bra. För de företagsekonomiska prestationerna fastställdes en täckning på 20 procent som mål, vilket förverkligades.

Resultat och kvalitetsledning

Prestationsmängder och åstadkomna kollektiva nyttigheter

Nödcentralsverkets uppgift är att ta emot och behandla nödmeddelanden. Besvarade nödmeddelanden klassificeras som nödsamtal, larm från larmanordningar, eCall-larm och nödtextmeddelanden.

Under 2021 behandlades totalt 2 782 980 nödmeddelanden på nödcentralerna, varav 2 754 870 var nödsamtal. Det totala antalet nödmeddelanden låg kvar på samma nivå som året innan. 
På grundval av nödmeddelandena förmedlades totalt 1 488 290 uppdrag till myndigheterna. Antalet förmedlade uppdrag ökade tydligt jämfört med året innan. Ur sektorsperspektiv fanns det en hel del variation i de förmedlade uppdragen. Antalet uppdrag inom akutvården steg betydligt (48 000 uppdrag), medan antalet uppdrag som förmedlades till polisen minskade (14 000 uppdrag). I socialväsendets uppdrag registrerades återigen en ökning i jämförelse med åren innan.
Det totala antalet samtal som inte hör till nödcentralen har minskat. 

Serviceförmågan samt kvaliteten på prestationerna och de kollektiva nyttigheterna 

Serviceförmågan uppkommer som en helhet av många saker. Den kvalitativa verksamheten följs upp med hjälp av arbetsmängden och de tider som används för arbetet.

Den genomsnittliga svarsfördröjningen (fyra sekunder) för nödmeddelanden är på en bra nivå.
Den tid som går åt för att slå larm i uppdrag av prioritetsklass A är ett nytt nyckeltal som rapporteras. Tiden påverkas avsevärt av sektorernas anvisningar för uppdragshantering som utvecklas aktivt i samarbete mellan myndigheterna. Jämfört med 2020 har den tid det tar att larma förkortats under 2021 för alla myndigheters del. Tiden som sektorsvis gick åt till att larma i uppdrag av prioritetsklass A var följande: (minuter:sekunder): akutvård 01:34, polis 02:44, räddningsväsendet 01:44.

Uppdragshanteringstiden beskriver den arbetstid som åtgår i det första skedet av behandlingen av ett nödmeddelande, dvs. när meddelandet tas emot. Detta är till arbetsmängden det största arbetsskedet i nödmeddelandeprocessen. För alla myndigheter har handlingstiderna förkortats i situationer som leder till uppdrag, den goda utvecklingen förklaras bland annat av en effektiviserad behandling av riskanalyser. 

Kundrespons och förvaltningsklagan

År 2021 tog Nödcentralsverket emot totalt 914 kundresponser, varav den största delen gällde den egentliga nödcentralsverksamheten. Av responserna var 805 från medborgare och 109 från myndigheter. De responser som har kommit från medborgare innehåller i viss grad även andra typer av kontakter från medborgare, såsom förfrågningar och begäran om råd. På Nödcentralsverkets webbplats finns en responsblankett, genom vilken medborgare kan ge respons. Mängden respons var lite mindre än år 2020 då man tog emot 1 088 responser. 
Till Nödcentralsverket lämnades totalt 53 förvaltningsklagomål år 2021. Antalet förvaltningsklagomål ökade något från 2020, då 41 förvaltningsklagomål lämnades in.  I regel gäller förvaltningsklagomålen händelser där den önskade typen av hjälp har nekats, att den tid man har fått vänta på hjälp har upplevts vara lång eller att nödcentraloperatörens beteende under behandlingen av nödsamtalet har upplevts vara osakligt.

Förvaltning och utveckling av mentala resurser

För verksamhetsåret 2021 var målen att utöka personalresurserna, minska antalet sjukfrånvarodagar samt förbättra den allmänna arbetshälsan. I förbättrandet av arbetshälsan betonades i synnerhet planering och genomförande av åtgärder i anslutning till minskande av psykosociala belastningsfaktorer.
Åtgärderna i anknytning till den operativa personalens ork i arbetet effektiverades ytterligare. Sådana personalförvaltningsåtgärder var bland annat en effektivisering av rekryteringen och förebyggande av coronapandemin inom ämbetsverket.
De totala kostnaderna för företagshälsovården år 2021 var 536 378 euro (832 euro/person/år) med en ökning på 44 258 euro från året innan. Kostnaderna för coronatestning var 104 324 euro.

Personalmängden

I fråga om resurserna var användningsgraden cirka 94,9 procent och utfallet 597,9 årsverken. För resurserna har användningsgraden blivit något högre än den var 2020. Nödcentralernas beläggningsgrad varierade mellan 88,8 procent och 99,8 procent. 

Den stadigvarande personalens avgångsomsättning var 8 procent, år 2020 var omsättningen 6,3 procent. Den operativa personalens avgång under året var 39 personer. 
Av Nödcentralsverkets personal hade 523 personer en ordinarie tjänst och 84 personer ett tidsbestämt tjänsteförhållande i slutet av 2021.  Andelen visstidsanställda var cirka 13,8 procent avhela personalmängden.

Trivsel i arbetet

År 2021 genomförde Nödcentralsverket en undersökning om trivsel i arbetet (VMBaro). Den föregående undersökningen genomfördes 2019. Svarsprocenten för undersökningen var 82,2 procent år 2021 (71,3 procent år 2019). Medeltalet för ämbetsverkets resultat var 3,25. Resultatet steg något från genomsnittet på 3,16 år 2019.

Sjukfrånvaro

Antalet sjukfrånvarodagar har i fråga om den operativa personalen ökat något jämfört med 2020, men i fråga om den administrativa personalen har antalet förblivit nästan oförändrat. Sjukfrånvaron för hela personalen var 18,2 arbetsdagar/person (2020:16,6). Den administrativa personalens sjukfrånvaro uppgick till 5,2 arbetsdagar (2020: 5,3) och den operativa personalens till 21,8 arbetsdagar/person (2020: 19,7). Mängden övrig frånvaro orsakad av coronaviruset var 629 kalenderdagar.

Bokslutsanalys

Finansieringsstruktur

Den finansiering som Nödcentralsverket hade tillgång till 2021 bestod av finansiering ur moment 26.30.02 enligt budgeten för 2021 och anslag som hade överförts från 2020 i moment 4.20.26.30.02. Totalt 60 miljoner euro anslogs för Nödcentralsverkets verksamhetsmoment i budgeten 2021. Det överförda beloppet från 2020 var 6,8 miljoner euro.

Utöver omkostnadsmomentet och det överförda beloppet beviljade finansministeriet Nödcentralsverket bokförings- och användningsrätt till en utbildningsersättning på 0,04 miljoner euro ur budgetmomentet 28.60.12.

I budgeten uppskattades bruttointäkterna till 3 miljoner euro. På Nödcentralsverkets omkostnadsmoment samlades 3,2 miljoner euro i intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten och 0,2 miljoner euro i övriga intäkter. De övriga intäkterna bestod av ersättningar för samarbetskostnader, intäkter från försäljning av fordon och andra interna intäkter. 
Avgifterna för Nödcentralsverkets serviceverksamhet till andra statliga myndigheter var totalt 3,3 miljoner euro. IKT-tjänster köptes från Valtori för 2,8 miljoner euro och från servicecentret Palkeet för 0,4 miljoner euro samt säkerhetsutredningar av Skyddspolisen för cirka 0,06 miljoner euro.

Budgetutfall 

I budgeterna för 2021 beviljades Nödcentralsverket totalt 60 miljoner euro i nettoanslag i momentet 26.30.02, vilket var 2,2 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten 2020. För momentet beviljades ett tillägg på 0,015 miljoner euro i den IV tilläggsbudgeten. Ökningen berodde på Nödcentralsverkets kostnader för bekämpning av och beredskap för coronaviruset.
Från 2020 överfördes 6,8 miljoner euro, varvid det anslag som fanns tillgängligt för Nödcentralsverket 2021 var totalt cirka 67 miljoner euro. Utfallet år 2021 för Nödcentralsverkets anslag var 92,4 procent och 61,9 miljoner euro av driftsanslaget användes. 

Nödcentralsverkets budget låg på samma nivå som året innan. Budgetanslagen som fanns tillgängliga var 3,7 procent mer än året innan. Av finansieringen användes 8,8 procent mer än året innan. 

Av Nödcentralsverkets verksamhetskostnader utgjorde den största delen personalkostnader, som var totalt 37,9 miljoner euro. De övriga största kostnadsposterna var tjänsteköpen med 19,8 miljoner euro och hyror på 3,9 miljoner euro. 

Nödcentralsverket svarar för alla drifts- och serviceavgifter i anknytning till nödcentralsdatasystemet (ERICA), vilket avsevärt har ökat drifts- och underhållskostnaderna för nödcentralsdatasystemet som är i gemensam användning. 

Den interna kontrollens bedömnings- och bekräftelseutlåtande 

I enlighet med 24 b § i lagen om statsbudgeten svarar Nödcentralsverkets ledning för ordnandet av verkets interna kontroll, dess ändamålsenlighet och tillräcklighet samt den riskhantering som ingår i detta. Syftet med den interna kontrollen är att ge en skälig säkerhet om att ämbetsverkets verksamhet är effektiv och ändamålsenlig, att rapporteringen i anslutning till verksamheten är pålitlig och att man iakttar lagar och författningar i verksamheten.

I Nödcentralsverkets arbetsordning har det fastställts som en uppgift för laglighetsövervakningen att för sin del bedöma och säkerställa att ämbetsverkets interna kontroll fungerar i enlighet med 69 § i förordningen om statsbudgeten (1243/1992).

Nödcentralsverket har 9.9.2020 fastställt granskningsplanen för åren 2020–2022. 
I granskningarna år 2021 framgick det att man ska fästa uppmärksamhet på ämbetsverkets anskaffningsprocess som helhet samt på behandlingen av inköpsfakturor i enlighet med de rekommendationer som ges i granskningsrapporten. I övrigt kräver den interna kontrollen inga särskilda åtgärder av ämbetsverkets ledning.

I enlighet med granskningsplanen granskades användningsrättigheterna till nödcentralsdatasystemet för alla användare. När det gäller personalen på Nödcentralsverket kontrollerade man ifall användningsrättigheterna var aktuella i samband med utvecklingssamtalen och vid behov uppdaterades användningsrättigheterna så att de motsvarade det behov personen hade utifrån sina arbetsuppgifter. Beträffande sektorernas användningsrättigheter utfördes granskningarna inom sektorerna. 

I Nödcentralsverket utförs riskbedömning hela tiden som en del av ämbetsverkets ordinarie verksamhet. Formbundna riskbedömningar gjordes två gånger under 2021. I slutet av året genomfördes en omfattande operativ riskbedömning där alla ämbetsverkets avdelningar deltog (rapport 9.12.2021). Riskbedömningen genomfördes med tillämpning av bedömningsramarna i Granite-systemet. I den riskbedömning som gjordes kartlades de mest centrala riskerna, deras verkningsfullhet och sannolikhet bedömdes och det antecknades hur man redan har förberett sig inför riskerna eller hur beredskapen ska förbättras. I utredningen identifierades sammanlagt 16 risker som fördelade sig enligt följande per riskområde: Strategiska risker 6, Ekonomiska risker 2, Operativa risker 5, Skaderisker 3.  

Resultat av bedömningarna

Under 2021 utfördes inga helhetsbedömningar av verksamhetens effektivitet eller verkningsfullhet av någon extern aktör. Inom ämbetsverket bedömde man planmässigt den egna verksamhetens effektivitet, verkningsfullhet och laglighet bland annat genom regelbundna riskkartläggningar, genom att utveckla granskningsplanen för laglighetsövervakningen samt genom att formbundet utvärdera effektiviteten och verkningsfullheten. Centrala funktioner för det sistnämnda är bland annat: regelbunden uppföljning av uppnåendet av resultatmålen på avdelnings- och enhetsnivå, utvecklingssamtal samt resultatförhandlingar med de ledande ministerierna. 

I november 2021 genomfördes en omfattande intern kontroll av året 2021 i enlighet med COSO-bedömningsramarna. Bedömningsrapporten av Nödcentralsverkets interna kontroll har lämnats till inrikesministeriet 26.11.2021 (HAK-2021-991).

På grundval av ovanstående uppfyller Nödcentralsverkets interna kontroll och riskhantering de mål som föreskrivs i 69 § i lagen om statsbudgeten.