Organisationsstruktur 

Nödcentralsverket är ett ämbetsverk som lyder under inrikesministeriet. Nödcentralsverkets överdirektör leder och utvecklar ämbetsverkets verksamhet.

Nödcentralsverksamheten är indelad i tre nödcentralsområden: Södra Finlands nödcentralsområde, Västra Finlands nödcentralsområde och Östra och Norra Finlands nödcentralsområde, varav det sistnämnda träder i kraft den 1 oktober 2026. Till Södra Finlands nödcentralsområde hör Nödcentralen i Kervo och ledningscentralen. Till Västra Finlands nödcentralsområde hör Nödcentralerna i Åbo, Björneborg och Vasa. Till Östra och Norra Finlands nödcentralsområde hör Nödcentralerna i Uleåborg och Kuopio.

Utöver nödcentralsområdena är följande funktioner underställda Nödcentralsverkets överdirektör: utvecklingsdirektören, avdelningen för förvaltnings- och stödtjänster, enheten för beredskap, säkerhet och lokaler, rättsenheten samt enheten för ledningens stöd. Avdelningen för förvaltnings- och stödtjänster består av personalenheten, ekonomienheten, systemenheten och enheten för utveckling av nödcentralsverksamheten. 

Nödcentralsverket har cirka 600 professionella nödcentralsanställda på sex olika orter: i Kervo, Kuopio, Uleåborg, Björneborg, Åbo och Vasa. Ämbetsverkets centralförvaltning finns i Björneborg.

Kärnan i vår strategi är högklassiga, tillförlitliga och jämlika nödcentralstjänster för alla. 

Nödcentralsverkets rapporteringskanal

Nödcentralsverket har tagit i bruk en intern rapporteringskanal den första april 2023. Personalen kan lämna in en rapport via den interna rapporteringskanalen om de i ett arbetsrelaterat sammanhang upptäcker en överträdelse av EU-rätten eller nationell lagstiftning. Andra personer, såsom pensionerade tjänstemän eller personer som är anställda av nån samarbetspartner, kan lämna in en rapport till den externa rapporteringskanalen via justitiekanslersämbetet. Man kan inte lämna en rapport till någondera rapporteringskanalen anonymt (§ 19 mom. 4 i visselblåsarlagen).

Visselblåsarlagen tillämpas på skyddet för personer som rapporterar om överträdelser av den EU-lagstiftning som avses i bilagan till visselblåsardirektivet, den nationella genomförandelagstiftningen för den eller annan nationell lagstiftning inom de lagstiftningsområden som avses i direktivet.

Läs mer om skyddet för visselblåsare och om lagstiftningsområdena på justitiekanslerns webbplats.

Ansvar och hållbar utveckling 

Som en av de centrala säkerhetsmyndigheterna vill vi ta ansvar för att vi tillhandahåller nödcentralstjänster i Finland på ett så ekologiskt och ekonomiskt samt socialt och kulturellt hållbart sätt som möjligt. Vårt mål är att ansvarskulturen och verksamhetsmodellerna i vardagen som stödjer hållbar utveckling är en naturlig del av vårt ledarskap och verksamheten i hela ämbetsverket. 

Förenta Nationernas (FN) handlingsprogram för hållbar utveckling och de 17 mål som där ställts upp utgjorde ramen för vår första ansvarsrapport. Av dessa mål har vi valt ut tre som vi åtminstone indirekt kan påverka i nödcentralsverksamheten och som organisation:

1. Ett hälsosamt liv och välmående för alla åldrar
2. minska ojämlikheter inom och mellan länder 
3. hållbara konsumtions- och produktionsmönster.  

Vi har också åtagit oss att främja hållbar utveckling och vi har publicerat vårt eget åtgärdsåtagande för hållbar utveckling.

Jämställdhet och likabehandling 

Som ett av statens ämbetsverk bygger Nödcentralsverket upp ett Finland som är tryggt för alla och där alla behandlas lika oavsett kön, identitet eller bakgrund. Det ingår i arbetet som görs av var och en av oss, varje dag.

Ett av de värderingar som står i vår strategi är rättvisa. Vi behandlar våra kunder och varandra rättvist genom att respektera olikheter och mångfald, genom att agera lika och på samma sätt i liknande situationer och se till att jämlikhetsprincipen förverkligas.

Vårt mål är nolltolerans mot all osakligt bemötande och trakasserier. I enkäter om erfarenheter av osakligt bemötande och trakasserier skiljer vi mellan fall som upplevts med kunder och i arbetsgemenskapen för att ta reda på hur mycket trakasserier och osakligt bemötande som förekommer inom arbetsgemenskapen och hur mycket som förekommer i kontakt med kunder.

Könsmedveten kommunikation  

Nödcentralsverket har fattat beslut om att aktivera könsmedveten kommunikation, vars syfte är att främja jämställdhet mellan könen och motverka diskriminering. Vi främjar också könsneutralt språkbruk och kommunikation på ett ändamålsenligt sätt så, att vi från fall till fall överväger om det är motiverat att betona kön i innehållet eller inte. Ämnena, bilderna och orden i ämbetsverkets kommunikation görs som ett medvetet val ur ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv.
 
De som framträder offentligt som företrädare för ämbetsverket är experter inom sina respektive ämnesområden och ämbetsverkets ledning. Vi strävar efter att lyfta fram en mängd olika personer som är involverade i nödcentralstjänsten på bilderna; 112-specialister i olika åldrar och av olika kön. Bilderna speglar den verkliga situationen och syftet är inte att skapa en skenbar mångfald med dem.

Etiska regler för kommunikation

Dessa etiska regler för kommunikation styr vår verksamhet inom all kommunikation och stöder en öppen, konsekvent och ansvarsfull kommunikation. De samlar ihop principer genom vilka vi säkerställer att vi kommunicerar på ett etiskt hållbart sätt i alla situationer.

1. Pålitlighet

• Vi kontrollerar alltid innehållet i meddelandet innan det publiceras.
• Vi använder aldrig AI-genererat innehåll direkt i kommunikationen.
• Vi rättar alltid till fel som vår kommunikation har innehållit. 
• Vi informerar om saker och evenemang konsekvent och i rätt tid.
• Vi ger anvisningar om hur man agerar rätt i olika situationer. Vi upprätthåller känslan av trygghet genom vår kommunikation.

2. Öppenhet

• Vi kommunicerar öppet om beredningen av ärenden och beslutsfattandet. Vi berättar också om oavslutade ärenden. 
• Vi berättar öppet om utmanande och svåra saker.
• Vi agerar inte anonymt i någon kommunikationskanal. 
• Vi lyssnar och för regelbunden och aktiv dialog med olika målgrupper.

3. Jämlikhet

• Vi använder ett klart och begripligt allmänspråk och vid behov lättläst språk. Vi gömmer inte oss bakom förvaltningsterminologi.
• Vi beaktar jämlikt olika målgrupper, och våra material är tillgängliga.
• Vi respekterar mångfalden och beaktar könsmedvetenheten i våra meddelanden. 
• Vi behandlar alla målgrupper jämlikt och lyfter inte fram någon grupp över andra.

4. Sakkunskap

• Vi är den främsta experten på nödcentralsverksamhet. Vi uppmuntrar och utbildar vår personal att kommunicera samt föra fram sin egen sakkunskap. 
• Vi förstår och uppskattar vår egen och våra samarbetspartners sakkunskap och beaktar den i vår kommunikation. 
• Vi tar hand om vår personal och stöder den i olika situationer. Vi publicerar inte detaljerade uppgifter om personalen.
• Vi strävar efter att hitta en lösning på kommunikativa frågor. Vi bollar inte saker fram och tillbaka i onödan.