Från Österbotten – en svenskspråkig röst i nödcentralen
Hannah, som kommer från Österbotten, har tagit emot nödsamtal i redan 20 år. Hennes modersmål svenska har öppnat dörrar i situationer där rätt språk skapar trygghet och förståelse, och underlättar kontakten mellan människor.
Hannah var 19 år när hon steg in på den regionala nödcentralen i Karleby år 2002. Genom en familjebekant hade hon fått höra om ett jobb som passade bra för ett mellanår efter gymnasiet.
– Jag minns hur jag fick en mapp med riskbedömning för akutsjukvård, blev tillsagd att läsa den och svara när telefonen ringde. Efter ett par skift satt jag redan ensam och jourade för hela Mellersta Österbotten, minns Hannah.
Den statliga nödcentralen i Österbotten inledde sin verksamhet i Vasa i november 2002, och Hannahs väg inom branschen var egentligen tänkt att ta slut då. Men vägen ledde vidare till Vasa och följande år till studierna för nödcentralsoperatörer vid Räddningsinstitutet i Kuopio.
Språkkunskap är ett viktigt arbetsredskap i nödsamtal
I dag arbetar Hannah som nödcentralsoperatör vid Åbo nödcentral, och under sina 20 år i yrket har hon hunnit ta emot nödanmälningar i Karleby, Vasa, Kervo och Lojo. En av de saker som utmärker hennes karriär är hennes modersmål, svenskan.
– Nödcentralerna är skyldiga att betjäna både på finska och svenska. Om den som ringer talar svenska och operatören som svarat inte kan sköta samtalet på svenska, kopplas samtalet vidare till en operatör med tillräckliga språkkunskaper. Operatören säger då oftast något i stil med: ”Vänta ett ögonblick, jag kopplar dig till en svenskspråkig operatör”, berättar Hannah.
Vidarekopplingen tar några sekunder. Det finns alltid svenskkunniga operatörer inloggade i nödcentralens system, och systemet känner igen vilka språk varje operatör behärskar. Svenskspråkiga samtal hanteras både av personer med svenska som modersmål och av andra som har tillräckliga språkkunskaper. Att hantera ett nödsamtal kräver nämligen ganska stark språklig kompetens.
– Att sköta ett nödsamtal på svenska kan ibland vara annorlunda än på finska. Jag är själv från Österbotten, och till exempel att höra min egen dialekt kan göra det lättare att nå en viss känslonivå. Beroende på situationen kan det vara både bra och mindre bra, funderar Hannah.
– Det som ibland gör svenskspråkiga samtal svårare är fackspråket. Jag upplever att terminologin är mer etablerad på finska, eftersom myndighetens arbetsspråk och även radiotrafiken sker på finska. Ibland måste jag till och med leta efter vissa ord på svenska, vilket förstås känns lite märkligt när det är mitt modersmål.
Hannah berättar att hon ofta hamnat i situationer där den som ringer talar finska, men under samtalets gång visar det sig att personens modersmål är svenska.
– Alla får naturligtvis själva välja vilket språk de talar med oss, men alla känner inte till att det är möjligt att tala svenska. Jag vill därför uppmuntra alla med svenska som modersmål att inleda nödsamtalet på svenska. Vi har alltid svenskspråkiga operatörer i linjen, säger Hannah uppmuntrande.
