Nödnumret 112 i ljuset av statistiken
Antalet nödmeddelanden som minst
År 2025 gjordes i genomsnitt 7 300 nödmeddelanden dagligen till nödnumret. Antalet uppdrag som förmedlades till myndigheterna ökade.
Antalet nödmeddelanden år 2025 var det lägsta under de två senaste decennierna. Nödcentralsverket behandlade i fjol cirka 2 653 000 nödmeddelanden (2 793 000 år 2024). Nödmeddelandena besvarades i genomsnitt inom sex sekunder, vilket var aningen bättre jämfört med året innan (7 s.).
Enligt nödcentralsverkets kvalitetschef Emma Paasonen tyder statistiken på att människor identifierar nödsituationer bättre än tidigare.
– Detta framgår av antalet uppdrag som förmedlats till myndigheterna i förhållande till antalet nödmeddelanden. Även om det totala antalet nödmeddelanden har minskat, ökade andelen uppdrag som förmedlats till myndigheterna med cirka 2 procent. Dessutom har antalet meddelanden som inte hör till nödnumret minskat betydligt under detta decennium. Tillsammans tyder dessa på att människorna kan använda nödnumret bättre i rätta situationer.
År 2025 tog man sammanlagt emot 505 000 felaktiga meddelanden (568 500). Av dessa var 29 000 (29 680) obehöriga och osakliga.
Nödtextmeddelandena huvudsakligen obefogade
Användningen av nödtextmeddelandetjänsten för personer med funktionsnedsättning ökade betydligt i fjol, men största delen av meddelandena var obefogade. År 2025 skickades 23 900 textmeddelanden, vilket är över tre gånger mer än föregående år (7 390).
Enligt Paasonen beror ändringen på slopandet av registreringsskyldigheten, vilket gör det möjligt för vem som helst att sända nödtextmeddelanden.
– Registreringsskyldigheten hos användare av nödtextmeddelandetjänsten avlägsnades ur lagen om nödcentralsverksamhet i juni 2025. Efter ändringen har vem som helst kunnat skicka nödtextmeddelanden. Lagändringen har samband med EU:s tillgänglighetsdirektiv, som syftar till att erbjuda personer med funktionsnedsättning tillgängligare service.
Hälften av meddelandena ledde till förmedlade uppdrag
Nödmeddelandena ledde till cirka 1 384 720 uppdrag som förmedlades till myndigheterna. Uppdragen fördelades mellan olika myndigheter enligt följande: akutvården 50 procent, polisen 37 procent, social- och krisjouren 7 procent, räddningen och andra myndigheter 6 procent.
Enligt Paasonen ledde ungefär hälften av nödmeddelandena inte till ett förmedlat uppdrag till myndigheterna.
– Utifrån en professionell riskbedömning kan nödcentraloperatören konstatera att det inte finns något behov att larma myndighetshjälp i situationen. Då kan nödcentraloperatören ge anmälaren råd per telefon och rådslå om hur hen med hjälp av egna handlingar kan lösa situationen.
Ökningen av antalet invånare med främmande språk som modersmål hörs på nödlinjen
Antalet tolkade nödmeddelanden ökar fortsättningsvis. År 2025 tolkades 1844 (1 469) nödmeddelanden.
Det fanns sammanlagt 41 tolkade språk (37). De språk som tolkades mest var ryska (710 st.), ukrainska (594 st.) och arabiska (214 st.).
Antalet ökade avsevärt i och med kriget i Ukraina.
Tutustu myös
eCall-hätäpuhelujärjestelmä estää liikennekuolemia, aiheettomat ilmoitukset kuormittavat hätäkeskuksia
Vuodenvaihteessa 13 500 hätäilmoitusta
Joulunajan varjopuoli näkyy 112:ssa
Päivitä 112 Suomi -sovellus uusimpaan versioon
112 Suomi -sovelluksen taustapalvelussa havaittiin tekninen häiriö 15.5. perjantaiaamuna, kun Uudenmaan drooniin liittyvää vaara ohi -tiedotetta julkaistiin. Vika poistui vielä samana aamuna klo 8.15 mennessä. Tilapäinen häiriö johtui sovelluksen taustapalvelun kuormituksesta.
Toimintavarmuutta kaikissa oloissa
Hätäkeskuslaitos panostaa varautumiseen. Kokonaisuus rakentuu teknisistä ratkaisuista, osaamisesta ja yhteistyöstä.
Ohjeet droonihavaintojen varalle 112 Suomi -sovellukseen
Toimintaohjeet ilmasta uhkaavaan vaaraan löytyvät nyt 112 Suomi -sovelluksen palveluvalikoimasta. Myös vaaratiedotteet välitetään sovellukseen puhelimen sijaintitiedon perusteella.
Miten vaarasta varoitetaan?
Suomessa on kaksi tapaa varoittaa ihmisiä nopeasti esimerkiksi ilmasta uhkaavasta vaarasta: vaaratiedote ja yleinen vaaramerkki. 112 Suomi -sovellus on yksi vaaratiedotteen välityskanavista.
eCall-hätäpuhelujärjestelmä estää liikennekuolemia, aiheettomat ilmoitukset kuormittavat hätäkeskuksia
Automaattinen hätäpuhelujärjestelmä eCall on noin joka kahdeksannessa henkilö- ja pakettiautossa. Liikenne- ja viestintävirasto Traficomin tilaaman tutkimuksen mukaan eCall-järjestelmä esti vuosina 2019–2023 arviolta yhden liikennekuoleman. Hätäkeskusten kannalta ongelmana ovat aiheettomat eCall-ilmoitukset, joita on noin 80 %.