Ledningssystemet förnyas

Nödcentralsverkets verksamhetsår inleds med en ny organisation. Syftet med att förnya ledningssystemet är att göra organisationen plattare, förbättra personalens delaktighet i beslutsfattandet som gäller dem, stärka nödcentralernas roll i Nödcentralsverkets interna verksamhet, ytterligare stärka samarbetet med våra intressentgrupper och förbättra beredningen av ärenden.

Vi förändrar Nödcentralsverkets arbetskultur mot en mer interaktiv riktning, där ömsesidigt förtroende och uppskattning stärks, samarbetet förbättras, individualitet och mångfald beaktas bättre, kompetensen utvecklas systematiskt och verksamhetskulturen förnyas så att den omfattar hela personalen. Den största förändringen är att nödcentralernas chefer blir medlemmar i ledningsgruppen i den nya organisationen. 

Vi har en god utgångspunkt. Vi kom på första plats för tredje gången i Tillit & anseende-undersökningen, efter att undersökningen har genomförts sex gånger sedan 2018. På prispallen har vi stått fem gånger, vilket innebär att Nödcentralsverket är en organisation man litar på. Vårt mål är att upprätthålla samma nivå av tillit och anseende även i framtiden, och genom förnyelsen av ledningssystemet strävar vi efter att bidra till denna utveckling. 

Pågående utvecklingsprojekt

I år driver Nödcentralsverket framåt tre stora projekt. Nödkommunikationssystemet förnyas så att nödsamtalstrafiken kopplas bort från säkerhetsnätet. Syftet med förnyelsen är att förbättra bered-skapen så att nödsamtalstrafik i praktiken kommer till nödcentralerna även vid störningar i säkerhetsnätet. Å andra sidan gör lösningen det möjligt att utveckla nödkommunikationen med komponenter som inte behöver skräddarsys för säkerhetsnätet. 

Ett annat stort projekt är textinmatning i realtid (RTT). RTT kommer från tillgänglighetsdirektivet och ska vara i drift senast i juni 2025. I praktiken innebär RTT att man kan sända nödmeddelanden så att nödcentraloperatören kan se den text som användaren skrivit ett tecken i taget, och den som sänder nödmeddelandet kan å andra sidan se nödcentraloperatörens svar ett tecken i taget. 

Det tredje stora projektet är moderniseringen av registreringssystemet, det vill säga systemet som registrerar nödsamtalstrafik och radiotrafik mellan nödcentralen och myndigheterna. Även RTT som nämndes ovan kräver en förnyelse av det nuvarande registreringssystemet, som redan nått slutet av sin livscykel. 

Utöver dessa tre projekt planeras åtgärder som förutsätts för Virve2-nätverket.  

Personalutsikter

Vår personalsituation har förbättrats under de senaste åren och vi ligger på cirka 615 personår. Inrikesministeriets mål har varit 630 personår, men det kommer inte att uppnås med den nuvarande utbildningsmängden. Nödcentralsverket har föreslagit att storleken på kurserna för nödcentraloperatörer ska höjas från nuvarande två kurser per år för 24 studerande till två kurser för 30 studerande. Enligt Nödcentralsverkets personalprognos, som beaktar pensionsavgångar och avgångsomsättning, skulle mängden vara tillräcklig för att upprätthålla ungefär det nuvarande personalantalet. 

Nödcentralsverket har särskilt oroat sig över antalet tvåspråkiga operatörer. I januari inleds den önskade tvåspråkiga kursen, och förhoppningen är att de tvåspråkiga kurserna ska ordnas regel-bundet. 

Den förbättrade personalsituationen och förändringarna i Nödcentralsverkets ledningsverksamhet återspeglas i de förbättrade VMBaro-resultaten. Resultaten har förbättrats i alla huvudgrupper som mätts, dvs. chefsarbete, löner, arbetets innehåll och möjligheter att påverka, kompetens, arbetskul-tur, arbetsmiljö, interaktion och arbetsgivarbilden. Dessutom har arbetstagarnas egen bedömning av arbetsförmågan förbättrats sedan år 2021 från 7,14 till 7,62. 

Dessutom har sjukfrånvaron vänt från fjolårets 19,3 sjukdagar per personår till 15,2 sjukdagar. Detta påverkas också av hur Nödcentralsverkets projekt för proaktiv arbetsförmåga framskrider, och målet är att fortsätta använda projektet för proaktiv arbetsförmåga i den dagliga verksamheten genom att implementera den i de konkreta och mätbara resultatmålen för alla verksamhetsenheter.

Förändringar i ansvarsområden

Resten av paragraferna i lagen om nödcentralsverksamhet träder i kraft i början av året. Alla myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten är numera personuppgiftsansvariga för sina egna uppgifter. Fram till slutet av förra året var Nödcentralsverket personuppgiftsansvarig för uppgifterna inom räddningsväsendet, social- och hälsovården och Gränsbevakningsväsendets nödcentralsdatasystem och Polisstyrelsen personuppgiftsansvarig för polisens uppgifter. Nu är välfärdsområdena, Helsingfors stad, HUS och Gränsbevakningsväsendet personuppgiftsansvariga för sina egna uppgifter. Målet är att förändringen inte ska synas utåt för nödcentralstjänsternas användare, och i så fall förhoppningsvis som en ännu högklassigare verksamhet.  

Förändringar i ansvarsområden har dock ingen direkt inverkan på vår grunduppgift. Vi kommer att fortsätta att sträva efter att svara på och behandla nödsamtal snabbt, så att rätt typ av hjälp kan alarmeras till rätt plats vid rätt tidpunkt.       

Taito Vainio 
Nödcentralsverkets överdirektör