Välbefinnande skapas tillsammans

En yrkeskompetent, engagerad och välmående personal är Nödcentralsverkets viktigaste resurs och strategiska tyngdpunkt. I det nya programmet för arbetshälsa betonas utvecklingen av kompetensen i ledning av arbetsförmåga och karriärledning allt mer.

Världsdagen för psykisk hälsa firas årligen den 10 oktober. Med hjälp av Världsdagen för psykisk hälsa vill man väcka diskussion bland annat om främjandet av det psykiska välbefinnandet. Meningsfullt arbete vars strukturer stöder det övergripande välbefinnandet är en del av den psykiska hälsan.

Ett av Nödcentralsverkets strategiska tyngdpunkter är en yrkeskompetent, engagerad och välmående personal. Under de senaste åren har man allt mer koncentrerat sig på personalens välbefinnande. Vid ämbetsverket finns numera en sakkunnig i arbetshälsa som fokuserar på personalens välbefinnande, koordinering och utveckling av arbetshälsoverksamhet, utveckling av ledning av arbetsförmåga, samarbete inom företagshälsovården, arbetarskydd och stöd för informationsbaserat ledarskap. 

− Nödcentraloperatörernas arbete är mycket krävande och belastande, vilket förutsätter särskilt stöd och satsningar på arbetshälsan. Under de senaste åren har vi satsat på utvecklingen av ledning av arbetsförmåga och verksamheten inom kamratstödshandleding, vars effekter klart kan ses redan nu, berättar Paula Forsten, sakkunnig i arbetshälsa. 

Paula har arbetat vid Nödcentralsverket i tio år: först nio år med uppgifter som kommunikationsexpert och sedan början av 2024 med uppgifter som sakkunnig i arbetshälsa. När hon tar hand om personalens välmående upplever Paula att hon utför ett betydelsefullt arbete och att hon indirekt kan påverka hela Finlands säkerhet. Paula inspireras när hon får berätta om de utvecklingsmöjligheter hon har hittat.

− Den kontinuerliga utvecklingen fungerar som den starkaste motivationsfaktorn för mig. Jag upplever att jag håller fötterna på marken, men samtidigt ser jag kontinuerligt utvecklingsmöjligheter och lösningar omkring mig, säger hon.

Programmet för arbetshälsa ger kontinuitet

En ny plan för arbetshälsa som fortsätter fram till 2028 har nyligen fastställts i ämbetsverket. I programmet betonas bland annat utvecklingen av kompetensen i ledning av arbetsförmåga och karriärledning allt mer.

− Det är helt centralt att varje chef har god kompetens och kunskapsbas i ledning av arbetsförmåga, vilket inbegriper ledning av arbetshälsa, hälsa, kompetens och ett smidigt arbete. I praktiken är det till exempel tidigt stöd i utmaningar som gäller arbetsförmågan, uppföljning av arbetsförhållandena och belastningen på arbetet samt samarbete med företagshälsovården, berättar Paula.

En tillräcklig kunskapsbas är även viktig på ämbetsverksnivå. Nödcentralsverket har därför övergått till att använda HenkilöstöBaro, statens gemensamma personalenkät, som erbjuder statens arbetsgivare ett redskap för den strategiska ledningen. Med hjälp av enkäten samlar man av personalen anonym respons om olika teman som stöd för ledningens och chefernas ledarskap via HR-information. Den hjälper till att välja och genomföra kunskapsbaserade åtgärder och medför en förändring i mätbar form.

Utöver kunskapsbasen är målet för arbetshälsoprogrammet att utveckla ledningen av arbetslivet. 

− Det centrala är att förstå människans arbetslivscykel. Traditionellt har man koncentrerat sig på långvariga och nyutexaminerade, men nu fäster man större vikt också vid andra skeden av karriären, konstaterar Paula.

De som inleder sin karriär behöver erfarenheter och rollmodeller som stärker självförtroendet och som de kan identifiera sig med.

− Avsikten är att stödja de nyutexaminerade operatörernas början av arbetskarriären genom mångsidiga stödåtgärder för yrkeshantering och arbetshälsa. Det första året är viktigt på många sätt, tillägger Paula.

Karriärledningen synliggör också andra grupper i arbetsgemenskapen och täcker hanteringen och utvecklingen av hela karriären.

Kamratstödet bär

Kamratstödsverksamheten inleddes vid ämbetsverket i början av 2024 och den har etablerat sin plats som en form av psykiskt stöd. Kamratstödet riktar sig till alla som upplever belastning till exempel på grund av en enskild arbetsuppgift eller en ökande kumulativ stress. Kamratstödet fungerar vid behov som en långfristig fortsättning för defusing-debriefing.

− Styrkan i kamratstödsverksamheten är att kamratstödshandledaren förstår nödcentraloperatörens yrke i sin helhet och dess detaljer bättre än någon utomstående, konstaterar Paula.

Det har redan utbildats över 40 kamratstödshandledare till ämbetsverket. De har en nära kontakt och träffas regelbundet.
Kamratstödsverksamheten är en av de former av psykiskt stöd som finns vid ämbetsverket. Dessutom används defusing samt debriefing, arbetshandledning och posttraumaworkshop som ordnas av företagshälsovården. Även arbetsplatsprästen besöker regelbundet fem centraler. Ytterligare finns omfattande företagshälsovårdstjänster. 

I flera centraler finns även ett separat rastrum där man kan lugna ner sig.

Återhämtningen har potential

En viktig del av arbetshälsan är också allt som utförs utanför arbetet. Återhämtning innebär inte bara vila efter ett arbetsskift, utan också psykisk och kroppslig balans i vardagen. I synnerhet i krävande uppgifter och skiftarbete framhävs behovet av återhämtning, varvid även små metoder för att koppla av, lösgöra sig från arbetet och stärka resurserna är avgörande med tanke på orken. Enligt undersökningar förbättrar en god återhämtning koncentrationsförmågan, minskar mängden fel och ökar arbetstillfredsställelsen. 

Sätten att återhämta sig är individuella – för den ena kan det vara motion eller utomhusvistelse, för den andra en lugn stund med närstående. Paula betonar att när man satsar på återhämtning växer också arbetetsengagemanget och arbetsförmågan på lång sikt.

− I detta kan var och en hitta utvecklingsmöjligheter. Går man ut efter arbetsdagen eller stannar man på soffan och stirrar på telefonen? Återhämtningen är förknippad med många färdigheter. Det är kompetens som man kan öva sig på, säger hon.

− Nya idrottsgrenar och sätt att återhämta sig med testas också under rekreationsdagen för anställda (tyhy-dagen), tillägger Paula.

Delaktiggörandet möjliggör öppen dialog

Nödcentralsverket tog i bruk ett nytt ledningssystem vid ingången av 2024. I vardagen syns förnyelsen bland annat i att delaktiggörandet av personalen förbättrats. Delaktiggörande innebär att personalen aktivt engageras i beslutsfattande, informationsutbyte och utveckling. Enligt Paula handlar det om att lyssna, erbjuda påverkansmöjligheter och möjliggöra öppen dialog.

− Genom faciliteringen skapar vi utrymme för möte. Delaktiggörandet omfattar alla de metoder genom vilka personalen engageras i diskussion, idégivning och beredning. Sådana är till exempel enkäter och ledningens frågetimmar, workshoppar, gruppverkstäder och ämbetsverkets gemensamma initiativverksamhet, berättar hon.

Delaktiggörandet är nära förknippat med organisationskulturen och utvecklingen av den. 

− Delaktiggörandet och dialogen skapar kontinuerligt nya möjligheter. Bland annat responsgivning och kulturen för kontinuerligt lärande är en av utvecklingsmöjligheterna, tillägger Paula.

Välbefinnandet i arbetet är en gemensam möjlighet

Utöver en sakkunnig i arbetshälsa arbetar också många andra med välbefinnandet: personalchefen, biträdande cheferna vid nödcentralerna, cheferna, rekreationsgrupperna, arbetarskyddet och företagshälsoteamen. Slutligen är arbetshälsan allas gemensamma uppgift. 

− Var och en har dagligen möjligheter och ansvar för att göra val. Välbefinnandet bygger till slut på små beslut, uppmuntrar Paula.