Sdelen av kontakterna onödiga
Antalet nödtextmeddelanden tredubblades
Användningen av nödtextmeddelandetjänsten för personer med nedsatt hörsel eller talhämning har tredubblats på tre år. Ökningen beror på slopandet av registreringsskyldigheten.
Registreringsskyldigheten hos användare av nödtextmeddelandetjänsten avlägsnades ur lagen om nödcentralsverksamhet i juni. Efter ändringen har vem som helst kunnat skicka nödtextmeddelanden. Största delen av textmeddelandena är obefogade.
Till nödnumret skickades cirka 5 950 textmeddelanden år 2023 och 7 390 år 2024. Antalet meddelanden i år var nästan 20 000 redan före utgången av november. Enligt Nödcentralsverkets utvecklingschef Tommi Hopearuoho gäller största delen av meddelandena inte egentliga nödsituationer.
– Nödnumret är avsett för brådskande nödsituationer där hjälpande myndigheter behövs på plats. Man ska inte skicka exempelvis tips om händelser eller personer per textmeddelande. Onödiga meddelanden fördröjer tillgången till hjälp för dem som inte kan göra nödmeddelanden genom att ringa.
”Nödtextmeddelandetjänsten är ingen lekplats”
Nödcentraloperatören Hannah Salo upplever att textmeddelanden anses vara mindre värda än samtal, eftersom man skickar meddelanden om många slags situationer. Enligt Salo är många textmeddelanden helt osakliga. Meddelandena kan vara tomma, ha ett kränkande innehåll eller så kan man skriva något i stil med ’Hur är läget?’.
– Obefogade meddelanden kan kräva orimligt mycket tid av operatören, eftersom det är mycket svårare att skapa en helhetsbild genom textmeddelanden än under ett samtal. Textmeddelandena saknar tonfall och bakgrundsljud, och det är långsamt att skicka meddelanden.
Nödsamtal är alltid det primära sättet att göra ett nödmeddelande om anmälaren hör och kan tala. Salo önskar att nödtextmeddelandetjänsten skulle reserveras för människor som på riktigt behöver den i en nödsituation.
Så här skickar du ett nödmeddelande per textmeddelande
Enligt Tommi Hopearuoho bedömer nödcentraloperatören varje nödmeddelande på samma sätt oberoende av om det görs per samtal eller textmeddelande.
Det är viktigt att ge så mycket information som möjligt i det första nödtextmeddelandet, så att nödcentralen får omfattande uppgifter som utgångspunkt. Därefter ber nödcentraloperatören alltid om mer information, varför det krävs flera textmeddelanden för att göra ett nödmeddelande.
- Nödcentraloperatören kan i textmeddelandet fråga om du kan tala eller om det på platsen finns någon som kan tala. Syftet med detta är att avlägsna sådana personer från textmeddelandelinjen som kunde ringa ett nödsamtal.
Exempel på nödtextmeddelande:
Björneborg, Satakunnankatu 3. En personbil har stött på en cyklist på en skyddsväg. Cyklisten är vid medvetande men har svåra smärtor och skador. Jag är döv. Namn: Maija Virtanen.
I det första meddelandet bör man ange kommunen och adressen, vad som har hänt, eventuell ytterligare information om händelsen samt eget namn. Det lönar sig också ett berätta om man inte hör eller kan tala.
RTT har också talförbindelse
Nödcentralsverket har som mål att ta i bruk RTT-tjänsten (Real-Time-Text) enligt EU:s tillgänglighetsdirektiv 2027.
– 112 RTT gör det möjligt att skriva text under nödsamtalet så att texten syns för båda parterna en bokstav åt gången. Utöver texten förmedlas också ljudet, beskriver Hopearuoho.
Nödcentralsverket kommer att informera omfattande om hur 112 RTT framskrider och ge instruktioner om användningen av tjänsten.
Bakgrundsinformation om nödtextmeddelandetjänsten
- Det har varit möjligt att skicka textmeddelanden till nödnumret 112 från och med 2017.
- Fram till juni 2025 skulle man registrera sig som användare i nödtextmeddelandetjänsten på förhand. Syftet med förhandsregistreringen var att trygga tjänsten för personer med nedsatt hörsel eller talhämning samt förebygga vandalism mot den.
- Registreringsskyldigheten avlägsnades ur lagen om nödcentralsverksamhet den 28 juni 2025. I och med ändringen har man kunnat skicka nödtextmeddelanden från vilket telefonnummer som helst.
Se även
Antalet nödmeddelanden som minst
Vid årsskiftet behandlades omkring 13 500 nödmeddelanden vid nödcentralerna
Den mörka sidan av julen syns på 112-nödlinjen
Under nödnummerveckan fästs uppmärksamheten vid säkerheten
Den riksomfattande 112-dagen uppmärksammas igen på nödnummerveckan den 9–15 februari. Kampanjens festdag är onsdagen den 11 februari. Temat är korrekt användning av nödnumret och målgruppen är i synnerhet unga män.
Antalet nödmeddelanden som minst
År 2025 gjordes i genomsnitt 7 300 nödmeddelanden dagligen till nödnumret. Antalet uppdrag som förmedlades till myndigheterna ökade.
Rädslan för att bli stämplad hindrar unga från att ringa efter hjälp
Risktagande och grupptryck kan under ungdomsåren leda till farosituationer. Målet med 112-dagen är att stärka speciellt unga mäns förmåga att känna igen nödsituationer och uppmuntra dem att agera.
112-dagen bjuder in läroanstalter att delta i säkerhetsfostran
Det är livsviktigt att nå och uppmuntra unga män, eftersom många nödsituationer inträffar just där de unga rör sig – i skolor, på gator och i kompisgrupper. Det viktigaste är att agera, inte bli en passiv åskådare. Lärarna har en stor betydelse i förändringen.
Vid årsskiftet behandlades omkring 13 500 nödmeddelanden vid nödcentralerna
Flest anmälningar gjordes till nödnumret under årsskiftet; vandalism, ordningslagen överträdelser och andra störande beteende, annan sjukdom och ramlat omkull. De flesta uppdragen förmedlades vidare till polisen.