Vanliga frågor och anvisningar

Information om avtal och kundrelationen kan ses i systemet ILMO.  Du kan begära information om ärenden som gäller larmanläggningar med hjälp av en separat blankett för begäran om information.

Se dataskyddspolicyn i larmanordningsregistret. 

Om du inte hittar svaret på din fråga nedan, vänligen kontakta kundtjänsten.

Centrala faktorer i utformningen och implementeringen av den elektroniska tjänsten har varit kundens användarupplevelse samt en fungerande e-tjänst. Ge respons med responsblanketten. 

Vanliga frågor om larmanläggningar

Ring inte nödnumret om enstaka döda fåglar.

Om du upptäcker massdöd eller massjukdomar hos vilda fåglar, kontakta tillsynsveterinären i din kommun.

Mer information och svar på allmänna frågor om fågelinfluensa finns på Livsmedelsverkets webbplats (på finska).

Du kan få hjälp av veterinärjouren i din kommun.

Veterinärjouren har ordnats på olika sätt i olika kommuner. Du hittar kontaktinformationen för den jourhavande veterinären (smådjur och produktionsdjur) på din kommuns webbplats.

Jourhjälpen 116117 är en rådgivningstjänst som ordnas av välfärdsområdena och som ger råd om plötsliga hälsoproblem. Du ska ringa jourhjälpen före du söker dig till akuten. I Jourhjälpen berättar personer med yrkesutbildning inom hälso- och sjukvården om situationen kräver ett besök på jouren. Om egenvård räcker får du tillförlitliga egenvårdsanvisningar av jourhjälpen. 

I en livshotande situation ska man däremot alltid ringa nödnumret 112. Sådana situationer inkluderar till exempel svår bröstsmärta, andningssvårigheter, medvetslöshet, förlamningssymtom eller plötsliga kramper. 

Jourhjälpen hjälper till i alla situationer som är brådskande, men inte faktiska nödsituationer. Situationer som hör till jourhjälpen är till exempel olika smärttillstånd där självmedicinering inte hjälper. Om jourhjälpen bedömer att situationen kräver akutvård kan den som ringer instrueras att ringa till nödnumret. I vissa områden kan samtalet också vidarekopplas, och då är det viktigt att den som ringer stannar kvar på linjen tills samtalet har kopplats till nödcentralen. I alla situationer är det viktigt att lyssna på och följa instruktionerna. 

När tjänsterna blir mer mångsidiga är det viktigt att ha det väsentligaste i åtanke – i en nödsituation ska du omedelbart ringa nödnumret. Om det inte är fråga om en nödsituation utan ett plötsligt hälsoproblem, ska du ringa jourhjälpen. Om nödcentraloperatören efter en riskbedömning instruerar anmälaren att ringa jourhjälpen, har operatören uppgett att den bästa hjälpen i just den situationen är något annat än akutvården, till exempel en bedömning av vårdbehov eller besök på jouren. Det är inte fråga om att neka tillgång till vård, utan om att situationen inte kräver att man larmar akutvården. Akutvården ska i första hand riktas till sjukdomsanfall och allvarliga skador.

Jourhjälpen betjänar vid brådskande hälsoproblem 24/7. Det finns regionala skillnader i jourhjälpens verksamhet, kontrollera anvisningarna för ditt område på Jourhjälpens webbsida.

Om det förekommer störningar i telefonnätet och du inte når nödnumret, gör så här: 

  • starta om telefonen 
  • passera PIN-koden och ring 112. 

Då söker telefonen ett fungerande nätverk. Om du inte får kontakt sök untanför störningsområredet och försök igen.

När du förbereder dig för elavbrott är det bra att beakta hur nödcentralstjänsterna fungerar vid olika störningar och hur du når nödnumret i en akut nödsituation. Läs mer på sidan Beredskap för elbrist.

Följ elverkets bulletiner. Ring inte nödnumret.

Men när du förbereder dig för elavbrott är det bra att beakta hur nödcentralstjänsterna fungerar vid olika störningar och hur du når nödnumret i en akut nödsituation. Läs mer på sidan Beredskap för elbrist.

 

Nödcentralsverket tar inte emot anmälningar om vägbrott eller andra vägarbeten av medborgarna.

Kontakta elverket ifall trädet ligger på ellinjen. Om trädet inte orsakar någon fara, är det på stadens, kommunens eller markägarens ansvar. Ifall trädet orsakar eller kan orsaka fara, ring 112. 
 

För andra fyrverkerier än de som ordnas vid nyår (31.12 kl.18:00-1.1 kl. 02:00) ska tillstånd inhämtas av polisen. Det finns också närmare uppgifter om fyrverkerier på Räddningsväsendets webbplats.

Räddningsverket ska på förhand informeras om hyggesbränning. Den som gör hyggesbränningen ansvarar också efter anmälan för att åtgärden är säker. Hyggesbränning av skogsmark får endast utföras under översikt av en specialist på skogsbruk som är förtrogen med processen. Det finns mera information om hyggesbränning på Räddningsverkets webbplats.

Nödcentralsverket tar inte emot medborgarnas anmälningar om exempelvis uppgörande av öppen eld, förbränning av kvistar eller ett bål.

För att göra upp öppen eld krävs det alltid tillstånd av markägaren och när det råder varning för skogsbrand är det förbjudet att göra upp öppen eld. Du får närmare information om hantering av eld på Räddningsväsendets webbplats.

Nödcentralsverket kan inte ta emot och lagra uppgifter om medborgarnas hälsa. Eftersom det är fråga om känsliga personuppgifter får dessa uppgifter inte ens lagras i en situation där personen har en sjukdom som gör att personen inte klarar av att tala under nödsamtalet eller lider av någon sådan sällsynt sjukdom som det är av största vikt att vårdpersonalen får kännedom om.

Nödcentralsverket kan inte ta emot och lagra öppningskoder för dörrar, bommar, portar osv. eller andra uppgifter för lagring i Nödcentralsdatasystemet. Vi rekommenderar att sådan information registreras exempelvis i blanketten för objektets koordinater som finns under “Körinstruktion eller andra uppgifter om objektet” på vår webbplats.

Nödcentralsverket har inte möjlighet att registrera och föra ett register över evenemang som medborgare anmält eller kontakt- och tillgänglighetsuppgifter för dem. Uppgifter om hälsan är en personuppgift av känslig natur, som det inte är tillåtet att lagra.

Moms och det pris som ska faktureras bestäms på grundval av om larmanordningen som installerats på fastigheten är obligatorisk eller frivillig.  

Enheten prissätts som en offentligrättslig prestation om byggnadstillsynen eller räddningsmyndigheten bestämt att den ska finnas i fastigheten.  offentligrättsliga prestationer prissätts till självkostnadspris, och då tar fakturorna inte ut mervärdesskatt.
Anordningen är prissatt på företagsekonomiska grunder om den installerats frivilligt (av egen fri vilja). Då omfattar fakturan även moms.

Ett statligt enskilt organ är inte skattskyldigt eftersom den finska staten är kollektivt skattskyldig. Detta gör att vi debiterar mervärdesskatt för företagsekonomiskt prissatta prestationer.

Fakturans innehåll grundar sig på innehållskraven i mervärdesskattelagen (209 b §).
Ordernumret som visas på fakturan är en fakturaidentifierare som automatiskt skapas av ILMO-systemet. Kunden kan inte påverka numret.

Fakturan visar automatiskt namn och adress på larmanläggningen samt månadspriset för testningen och de månader som ska faktureras. Kunden kan dela upp fakturorna som egna fakturor med hjälp av olika referensuppgifter. Referensuppgifterna ska rapporteras specifikt för avtal i ILMO-systemet.  

Nödcentralsverket fakturerar kunden enligt avtal en gång om året för periodisk testning av larmanläggningens funktionsberedskap, mottagning och förmedling av larm samt en fast månadsavgift för underhåll av utrustning och programvara. Priset bestäms i enlighet med inrikesministeriets gällande förordning.

Nödcentralsverket fakturerar alltid enligt faktureringsuppgifter som finns i avtalet vid faktureringstillfället. 

Långsiktigt underhåll innebär att underhållet inte påbörjas och avslutas samma dag och att det varar mer än 24 timmar.

Ett brandlarmanläggningsobjekt som ska kopplas till långvarigt underhåll kräver alltid ett utlåtande från räddningsmyndigheten. Räddningsmyndighetens utlåtande för långsiktigt underhåll skaffas av kunden. Vänligen ange tillståndsinformationen till e-postadressen [email protected].

Faktureringen fortsätter som vanligt trots långvarigt underhåll. Kunden har också rätt att testa larmanordningen under underhåll.

Efter uppdateringen uppmanar ILMO-systemet automatiskt användaren att lägga till uppgiften.

De avtalsansvarigas uppgifter kan senare kontrolleras och ändras i Avtalsansvariga under punkten Fakturerings- och kontaktuppgifter i ILMO-systemet.

Kunden kan uppdatera uppgifterna om den avtalsansvariga i ett enskilt avtal i punkten Avtal och ansökningar på avtalssidan genom att välja det avtal som ändringen gäller. 

Kunden kan uppdatera uppgifterna om den avtalsansvariga i många avtal om brandlarmanläggningar i punkten Avtal och ansökningar genom att välja önskade avtal från en lista och under avtalslistan klicka på Gör ändring för valda, Ändra avtalsansvariga. 

Du kan göra ändringar i ILMO-systemet. Inloggning i ILMO-systemet sker med bankkoder eller mobilcertifikat. För att kunna uträtta ärenden i systemet ILMO behöver du företagets fullmakt, om du inte är vd för företaget, styrelseordförande eller näringsidkare. Fullmakten kan göras på webbplatsen suomi.fi.

Privatkunder kan inte logga in i ILMO-systemet, så ändringar görs med hjälp av formulären som finns på vår webbplats.

Inloggning i systemet ILMO sker med bankkoder eller mobilcertifikat. För att kunna uträtta ärenden i systemet ILMO behöver du företagets fullmakt, om du inte är vd för företaget, styrelseordförande eller näringsidkare. Fullmakten kan göras på webbplatsen suomi.fi.

Privatkunder kan inte logga in i systemet ILMO, så ändringar görs med hjälp av formulären som finns på vår webbplats.