Kundregistret över brand- och brottslarmanläggningar

5.6.2026

1. Registrets namn

Kundregistret över brand- och brottslarmanläggningar

2. Personuppgiftsansvarig

Nödcentralsverket
Satakunnankatu 3-5
PB 112
28131 Björneborg

E-postadress: [email protected], telefon 0295 480 112 (växel)

3. Ändamålet med och grunden för behandlingen

Personuppgifter samlas in i registret över brand- och brottslarmanläggningar, ILMO-systemet, endast för skötsel av lagstadgade eller avtalsbaserade uppgifter. 

Kunduppgifter används för fakturering enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992), förordningen om statsbudgeten (1243/1992) och testningsavtal mellan kunden och Nödcentralsverket samt för indrivning. 

Nödcentralsverket använder kunduppgifter också för att fullgöra sin lagstadgade skyldighet avseende sanktionsbestämmelser (Lag om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967)) och andra inspektions- och riskhanteringsåtgärder (Lag om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism (325/2013), Lag om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017)).

Den avtalsansvarigas kontaktuppgifter behövs för att informera om ärenden som gäller avtalet (exempelvis ändringar i avtalsvillkoren, hur behandlingen av en ansökan framskrider).

Larmkontaktpersonernas uppgifter behövs för att kunna meddela kundens kontaktperson i händelse av brand eller anläggningsfel i enlighet med avtalet. I fråga om brottslarmanläggningar meddelas larmkontaktpersonen om ett larm endast om polisen separat begär det. På avtalet om brottslarmanläggning anges också kontaktuppgifter till personer som kan byta larmanläggningens läge. 

Mottagandet av larm från larmanläggningar och förmedling av dem till myndigheter grundar sig på lagen om nödcentraler (4 § 1 mom.). Enligt 7 § 5 punkten i lagen om nödcentraler får Nödcentralsverket inom nödcentralsverksamheten behandla personuppgifter i anslutning till ett meddelande, ett uppdrag eller en åtgärd.

Kunden ansvarar för att hen har rätt att lämna ut personuppgifter för avtals- och larmkontaktpersonerna till Nödcentralsverket.
Inloggnings- och behandlingsuppgifter lagras för att Nödcentralsverket kan verifiera vem som har uträttat ärenden för kunden. En myndighet ska ombesörja att logginformation insamlas om användning av dess informationssystem och om utlämnande av information från dem, om användningen förutsätter identifiering eller annan registrering (17 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen).

4. Personuppgifter som behandlas

Personuppgifter som behandlas i registret över larmanläggningar är

  • personkundens namn, personbeteckning och postadress
  • den ansvariga bolagsmannens namn och personbeteckning 
  • namn och FO-nummer för privat näringsidkare
  • larmkontaktpersonens namn och telefonnummer
  • den avtalsansvarigas befattning, namn, e-postadress och telefonnummer
  • namn och ID som skapas i logguppgifterna för en person som loggar in.

5. Uppgiftskällor

Personuppgifterna i registret över larmanläggningar fås alltid från kunden.

Personuppgifter samlas in i ILMO-systemet redan i samband med inloggningen. När kunden loggar in sparas i loggen alltid uppgiften om vem som loggat in. Inloggningen sker genom stark autentisering via fullmaktstjänsten suomi.fi.

6. Utlämnande och överföring av uppgifter

Kunduppgifter överförs från ILMO-systemet till stadsförvaltningens gemensamma datasystem för ekonomiförvaltning Kieku för fakturering.

Nödcentralsverket arkiverar de fakturor som det skickat i Handi, stadsförvaltningens gemensamma system för beställningar och behandling av fakturor.

Nödcentralsverket använder tjänsten för sanktionskontroll vid servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) för sanktionskontroller. Uppgifterna kan också användas för ansökan om dispens hos utrikesministeriet.

Larmkontaktpersonernas uppgifter överförs till nödcentralsdatasystemet, där uppgifterna kan användas för att meddela kundens kontaktpersoner om larm enligt avtalet. Nödcentralsdatasystemet används också av andra myndigheter, exempelvis polisen och räddningsmyndigheten.

Uppgifter i registret över larmanläggningar kan lämnas ut till

  • •    räddningsmyndigheten på basis av räddningslagen (379/2011)
  • •    besiktningsorgan på basis av lagen om vissa brandskyddsanordningar (191/2024).

Uppgifter kan också lämnas ut till andra myndigheter om de har rätt att få tillgång till uppgifterna enligt lag.
Personuppgifter överförs inte till länder utanför EU/EES.

7. Lagringstid

Uppgifterna i registret över larmanläggningar lagras under hela den tid som avtalet är i kraft. Efter att avtalet upphör lagras uppgifterna i ett arkiv i fem år. Vid bedömningen av lagringstiden har beaktats följande:

  • Preskription av fordringar inom fem år (20 § i lagen om verkställighet av skatter och avgifter 706/2007)
  • Preskription av åtalsrätten för de brott som anses vara mest sannolika (inklusive tjänstebrott) inom fem år (8 kap. 1 § i strafflagen 39/1889)
  • Enhetlighet med lagringstiderna enligt lagen om nödcentraler (692/2010, 19 §) 
  • Lagringstider enligt bokföringslagen (1336/1997) 
  • Finansministeriets rekommendationer om förvaringstider för informationsmaterial (2025:25)

Om kunden loggar in men inte lämnar in någon ansökan och det inte uppstår en kundrelation, raderas uppgifterna efter 30 dygn.

8. Den registrerades rättigheter

Den registrerade har rätt att

  • granska sina uppgifter i registret
  • begära rättelse av sina uppgifter
  • begära radering av sina uppgifter.

Begäran ska göras skriftligt och skickas per e-post till [email protected] eller per post till adressen Nödcentralsverket, PB 112, 28131 Björneborg. I begäran ska den registrerade ange tillräckliga identifierande uppgifter.

9. Besvärsrätt

Om den registrerade vill anmäla ett problem som rör behandlingen av personuppgifter, ska hen i första hand kontakta den personuppgiftsansvariga eller dataskyddsombudet. Den registrerade har rätt att på grund av den personuppgiftsansvarigas beslut anföra besvär till tillsynsmyndigheten, det vill säga dataombudsmannen. Dessutom kan vem som helst meddela dataombudsmannen sin misstanke om att personuppgifter behandlas i strid med dataskyddsbestämmelserna på Dataombudsmannens byrå webplatsen.