Personalsituationen och arbetstillfredsställelsen blev bättre under början av året

Under början av året rekryterades 61 nya nödcentraloperatörer till Nödcentralsverket, sjukfrånvaron började minska och personalens arbetstillfredsställelse ökade.
Enligt Nödcentralsverkets halvårsrapport var antalet anställda i slutet av juni 656 personer, vilket på grund av deltidsanställningar blir 614 årsverken. Under årets första hälft förbättrades nödcentraloperatörernas personalsituation i och med nyrekryteringar. Under januari–juni utexaminerades tre nödcentraloperatörskurser från Räddningsinstitutet, av vilka 61 nya nödcentraloperatörer rekryterades. De nya operatörerna placerades i nödcentraler runtom i Finland.
Under årets första hälft uppmärksammades särskilt hur de nya nödcentraloperatörernas trivs i arbetet och orkar arbeta. Med hjälp av en noggrannare uppföljning har man bättre kunnat stödja framgång i arbetet, hänvisa människor till rätt stöd och snabbt reagera på olika situationer i förväg.
− Årets nykomlingar har genast fått tillgång till mer omfattande tjänster. De genomgick bland annat en utökad nyanställningsundersökning, där företagshälsovården granskade deras fysiska och psykiska hälsa. Med hjälp av dessa åtgärder har vi kunnat erbjuda hjälp, stöd och handledning snabbare, säger personalchef Antti Koskela.
Trots framgångsrika rekryteringar i början av året finns det fortfarande skillnader i besättningsgraden för tjänster mellan verksamhetsställena och det finns fortfarande lediga tjänster för nödcentraloperatörer. Särskilt i nödcentralerna i Vasa och Kervo finns det ett behov av tvåspråkiga nödcentraloperatörer. Det är dock fortfarande krävande att rekrytera nya nödcentraloperatörer.
− Det finns inte särskilt många behöriga sökande på arbetsmarknaden. Dessutom råder det brist på i synnerhet tvåspråkiga nödcentraloperatörer. I januari 2024 inleds en tvåspråkig nödcentraloperatörskurs i syfte att förbättra situationen, konstaterar Nödcentralsverkets överdirektör Taito Vainio om den nuvarande personalsituationen.
Mindre sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron för operativ personal, dvs. personer som arbetar i nödcentralssalarna, var 17,1 vardagar per person 1.1–30.6.2023, medan motsvarande siffra året innan var 22,8. Sjukfrånvaron för förvaltnings- och stödpersonal var 6,2 arbetsdagar/person. Sjukfrånvaron för hela personalen var 15 arbetsdagar/årsverke under årets första hälft. Det är en minskning på cirka 4,3 dagar/årsverke mindre jämfört med året innan (2022: 19,3 dagar/årsverke).
− Förra året syntes coronaviruset fortfarande i den stora mängden sjukfrånvaro. Baserat på siffrorna för första halvåret i år kan vi vara nöjda med den den nedåtgående trenden i sjukfrånvaro. Vi har aktivt satsat på ledning av arbetsförmågan och arbetshälsa, vilket nu för sin del återspeglas i minskningen av sjukfrånvaron, säger Koskela nöjt.
Man har strävat efter att minska sjukfrånvaron bland den operativa personalen genom att utveckla arbetshälsan och chefsarbetet samt samarbetet mellan företagshälsovården och arbetsgivaren.
− Vi har lyft arbetshälsan till en del av vår strategiska ledning, vilket konkret syns i det dagliga beslutsfattandet, aktiveringen och utvecklingen av medarbetarnas engagemang och stödet för gott ledarskap. Vårt mål är en personal som mår bra och trivs på jobbet, sammanfattar Vainio.
Arbetstillfredsställelsen ökade
Personalens arbetstillfredsställelse under årets första hälft var 3,43 (på skalan 1–5). Arbetstillfredsställelsen ökade jämfört med den föregående mätningen (2021: 3,25). Personalen mår nu bättre än någonsin tidigare i mätningshistorien på ämbetsverket.
Arbetstillfredsställelsen har också inverkat på omsättningen av fast anställd personal. Under början av året var personalomsättningen 2,8 procentenheter, medan motsvarande siffra året innan var 4,1. Nödcentralsverkets avgångsomsättning har legat kvar på en låg nivå jämfört med andra statliga ämbetsverk.
– Vi har arbetat långsiktigt för att förbättra arbetstillfredsställelsen. Vi har byggt upp arbetshälsan med små steg, men med ett långsiktigt perspektiv. Det känns fint arbetet som gjorts redan nu syns i resultaten. Det återstår dock fortfarande mycket att göra. Vi kommer att fortsätta att utveckla arbetshälsan och ledningen av arbetsförmågan målmedvetet året runt, säger Vainio.
Tutustu myös
Katsaus vuoteen 2024
Hätäpuheluja tulkattiin ennätysmäärä
Hätänumeroon joka päivä 1600 virheellistä ilmoitusta
Tehtävien priorisointi mahdollistaa avun akuutissa hädässä
Hätäkeskuslaitoksen ensihoidon tehtävänkäsittelyohje uudistui marraskuun 2023 lopulla. Muutos näkyy ensihoidon tehtävämäärässä ja kiireellisyysjakaumassa.
Katsaus vuoteen 2024
Hätäkeskuslaitoksen tilinpäätös vuodelta 2024 on valmistunut. Hätäkeskustoiminnan palvelutaso pysyi hyvällä tasolla, vaikka kaikki tulostavoitteet eivät toteutuneet. Vuoden aikana henkilöstön sairauspoissaolot laskivat ja työkuorma tasaantui. Asiakkaiden luottamus ja tyytyväisyys hätäkeskustoimintaan säilyi korkealla.
Hätäpuheluja tulkattiin ennätysmäärä
Vieraskielisen väestön kasvu näkyy tulkattujen hätäpuheluiden määrässä. Esimerkiksi ukrainan kielen tulkkaustarve on kasvanut viime vuosina merkittävästi.
Apua hätätilanteisiin vain yhdestä numerosta
Suomessa saa apua kiireellisiin hätätilanteisiin vain yhdestä hätänumerosta, 112. Hätänumeron 112 kautta saa avun kiireellisissä hätätilanteissa, kun henki, terveys, omaisuus tai ympäristö on vaarassa. Nämä ovat viestejä, joita vastaanottokeskuksen asiakkaille ympäri Suomea kerrotaan kerta toisensa jälkeen.
112-päivän tunnustus Punaisen Ristin ensiaputoiminnalle
Hätäkeskuslaitos palkitsi Punainen Risti Ensiapu Oy:n hätänumeron 112 hyväksi tehdystä työstä. Palkinto myönnettiin hätänumeropäivänä 11. helmikuuta 2025.