Sociala nödsituationer kräver tid av den som hjälper

Nödcentralsverket förmedlar uppdrag också till social- och krisjouren. Antalet sådana uppdrag ökade med 4 procentenheter år 2024 jämfört med året innan och överskred antalet uppdrag till räddningsväsendet.
Antalet uppdrag som Nödcentralsverket förmedlar till socialväsendet har ökat varje år. Detta beror bland annat på den ökade medvetenheten om social- och krisjourens tjänster och förändringen i befolkningsstrukturen, men också på många andra samhälleliga fenomen som kan orsaka akuta utmaningar och sociala nödsituationer. Det hör till nödcentraloperatörens arbete att identifiera dessa situationer och hen får färdigheter för det i examensutbildningen. Utbildningen har sin egen roll i ökningen av antalet uppdrag: sociala nödsituationer identifieras allt bättre.
− Bakom sociala nödsituationer kan finnas utmaningar som redan länge framkommit i vardagen och som då orsakar en akut nödsituation. Det tar mer tid av nödcentraloperatören att identifiera situationen som en akut nödsituation som hör till social- och krisjouren än till exempel att identifiera en nödsituation som hör till akutvården. Därför syns det ökade antalet sådana nödmeddelanden som en ökning av den genomsnittliga behandlingstiden för alla uppdrag, berättar Ari Ekstrand, branschchef på Nödcentralsverket.
Nödcentralen förmedlar ett uppdrag till socialväsendet exempelvis när en minderårig saknar vård eller omsorg eller har rymt eller använder rusmedel. När det gäller äldre personer kan det till exempel vara fråga om en situation där den äldre är i akut behov av hjälp och inte är klient till exempel inom hemvården. Krishjälpen å sin sida innebär akut hjälp bland annat i olyckssituationer. En stor del av de uppdrag som förmedlas till social- och krisjouren är flermyndighetsuppdrag, där flera myndigheter deltar i skötseln av samma uppdrag.
Socialarbetaren Sonja Kouttinen möter i sitt arbete hjälpbehövande i olika åldrar vid välfärdsområdets akuta socialvårdsuppdrag.
− Utöver de uppgifter som förmedlas via nödcentralen sköter vi akuta situationer som kommit till vår kännedom bland annat via samarbetsmyndigheter eller vår kundlinje. De vanligaste uppdragen är akuta uppdrag inom barnskyddet samt bedömning av äldre personers behov av vård och omsorg, men också andelen krisuppdrag är betydande, berättar Kouttinen.
Känn igen nödfall och våga anmäla
Trots att antalet uppgifter som förmedlas till socialväsendet har ökat, identifieras alla nödsituationer fortfarande inte.
− Till exempel situationer som gäller närstående identifieras inte alltid. Då kan det kännas konstigt att meddela en myndighet om uppdraget, och tröskeln för att göra ett nödmeddelande är ofta högre, konstaterar Kouttinen.
Social- och krisjourer kan också kontaktas via deras egen kundlinje. Numret finns till exempel på välfärdsområdenas webbplatser. Dessutom kan man i mindre brådskande situationer ta kontakt skriftligt med blanketter på välfärdsområdenas webbplatser. I en nödsituation är det dock viktigt att utan dröjsmål göra en anmälan till nödnumret 112.
Tutustu myös
Synnytyspuhelussa hätä voi muuttua iloksi
Neljätoistavuotiaan toiminta säästi suuremmilta tuhoilta
Koulukiusaaminen voi olla rikos – hätätilanteen tunnistaminen keskeistä
Synnytyspuhelussa hätä voi muuttua iloksi
Hätäkeskuksesta välitetään vuosittain yli 2240 synnytykseen liittyvää tehtävää. Hätäkeskuspäivystäjälle kokemus on ainutlaatuinen, kun puhelimen päässä kuuluukin uuden elämän ääni.
Hätänumeroon kuulumattomien ilmoitusten määrä laskussa
Hätäkeskuslaitoksen puolen vuoden tilastot osoittavat, että hätänumeron virheellinen käyttö on vähentynyt. Hätäkeskusten resurssit painottuivat alkuvuonna aiempaa enemmän kiireellisten hätäilmoitusten käsittelyyn.
Hätäkeskuspäivystäjä ohjeistaa toimimaan onnettomuuspaikalla
Liikenneturvan kyselyn mukaan joka neljäs suomalainen ei koe tietävänsä, miten onnettomuuspaikalla tulee toimia. Hätäkeskuspäivystäjän antamat ohjeet voivat onnettomuustilanteessa pelastaa henkiä.
Vuoden Hätäkeskuspäivystäjä Tiina Mitts: kieltenopettajasta hätäkeskuspäivystäjäksi
Vuoden Hätäkeskuspäivystäjäksi on valittu ylipäivystäjä Tiina Mitts Vaasan hätäkeskuksesta. Tiina korostaa työssään tiimityön merkitystä, vaikka hätäilmoitus vastaanotetaan yksin.
PRO112-palkittu Mika Lamu rakentaa turvallisuutta tekniikan ja yhteistyön voimin
Hätäkeskuslaitoksen vuosittainen PRO112-palkinto on myönnetty järjestelmäpäällikkö Mika Lamulle. Palkinto on tunnustus hänen merkittävästä työstä hätäkeskustoiminnan ja hätänumeron 112 kehittämisen eteen. Mika panos on ollut erityisen merkittävä hätäkeskustietojärjestelmien kehitystyössä.