Överdirektör Taito Vainio: vår verksamhet säkerställs under alla omständigheter

Taito Vainio inledde sin andra femåriga mandatperiod som Nödcentralsverkets överdirektör i början av mars. Under de kommande åren präglas hans arbete av utmaningar som förändringarna i arbetsmiljön medför.

Befolkningen blir äldre, exceptionella väderfenomen blir kraftigare, cyber- och hybridpåverkan ökar och den världspolitiska situationen orsakar osäkerhet och till och med känsla av otrygghet hos medborgarna. 

Finlands säkerhetsmiljö förändras kontinuerligt, vilket påverkar också produktionen av nödcentralstjänster och kvalitetssäkringen. Enligt Nödcentralsverkets överdirektör Taito Vainio har säkerheten blivit en central fråga i och med kriget i Ukraina. 

– Nödcentralerna och nödcentralstjänsterna är ryggraden för den interna säkerheten, eftersom vi tar emot nödmeddelanden, gör riskbedömningar och larmar de resurser som behövs på plats. Människorna får inte brådskande myndighetshjälp om vi inte kan agera, kommenterar Nödcentralsverkets överdirektör Taito Vainio.

Vainio betonar att nödcentralsverksamheten ska vara tryggad så att nödcentralerna också kan fungera i undantagsförhållanden. Detta förutsätter beredskap i fråga om den fysiska säkerheten och säkerheten i informationssystemen. Till exempel under de närmaste åren flyttas nödcentralerna till bergskyddsrum. 

– Lokalprogrammet för oss mot bättre fysisk säkerhet när nödcentralerna flyttas till bergskyddsrum. Få uppfattar säkert också att till exempel reformen av nödkommunikationen görs framför allt för att lösgörandet av nödsamtal från säkerhetsnätet och decentraliseringen av nödsamtalen ökar vår driftsäkerhet under olika förhållanden i framtiden, konstaterar Vainio. 

Beredskapen har också stärkts genom att anställa en beredskapsdirektör på heltid, som bereder helheter med anknytning till beredskapen.

Femårig uppgift

Vainio inledde sin andra femåriga mandatperiod som Nödcentralsverkets överdirektör den 1 mars 2025. Före arbetet på Nödcentralsverket har han arbetat i flera olika uppgifter vid inrikesministeriets räddningsavdelning sedan 1998, senast som styrnings- och utvecklingsdirektör åren 2018–2020. 
Utvecklingsfärdigheter och förändringsledarskap behövs också på Nödcentralsverket, som utöver förändringarna i arbetsmiljön också ställs inför förändringar i sin egen kärnverksamhet. Detta omfattar bland annat den nya kommande RTT-nödmeddelandemodellen. Samtidigt byggs nya verksamhetsmodeller mellan nödcentralerna och olika aktörers lägescentraler.

– Utveckling behövs, men min egen verksamhet strävar fortfarande efter att vi kan göra förberedelserna utan brådska och göra sakerna bra. Detta förutsätter ännu bättre prioritering och fokus på det väsentliga. Vi försöker skapa ännu smidigare verksamhetssätt inom förvaltningen och den operativa nödcentralsverksamheten i enlighet med vår nya strategi. Jag tycker att det är väsentligt att utveckla anvisningar och verksamhetsmodeller som till exempel förkortar den tid man använder för nödsamtal i salverksamheten, berättar Vainio.

Kunnig och välmående personal

Ett av fokusområdena i Nödcentralsverkets nya strategi är en yrkeskompetent, engagerad och välmående personal. Vi vill lägga särskild vikt vid betydelsen av kompetens, en fungerande organisation och arbetsgemenskap samt god arbetsatmosfär i skötseln av våra kärnuppgifter. 

− Satsningar på personalens yrkeskompetens och välfärd resulterar i ett starkt engagemang vid Nödcentralsverket. Jag ville att detta delområde i strategin skulle fortfarande synas. Vi har nått goda resultat och riktningen har varit rätt. Arbetet måste dock fortsättas för att vi fortfarande ska kunna upprätthålla och även förbättra arbetshälsan. 

Nödcentralsverkets organisation förnyades i början av 2024. Verket övergick från sakledning till personalledning och en inkluderande verksamhetskultur.  Man har bland annat skapat nya kanaler för att möjliggöra personalens delaktighet. Verksamhetskulturen ändras ändå inte över en natt.

– Att inkludera personalen har varit och kommer att förbli nära mitt hjärta. Det är viktigt att vi har kanaler för att ta ställning. Dessa kanaler används säkert inte ännu så effektivt som man kunde, men situationen förbättras säkert också hela tiden, säger Vainio. 
Vainio betonar att personalen ska kunna ta ställning till frågor som gäller dem innan beslut fattas. Delaktigheten ska möjliggöras i tillräckligt tidigt skede i beredningen av olika ärenden. På Nödcentralsverket har man skapat verksamhetsmodellen Vi leder bättre, genom vilken ledningen utvecklas kontinuerligt. 

– Cheferna ska i första hand leda människor och åstadkomma saker genom det. Man ska inse att trots att våra resultatmål gäller saker, så når vi dem inte bara genom att leda saker utan genom att också leda människor, konstaterar Vainio.
 
– Så som jag ofta har sagt, är det väsentligt att gå i rätt riktning, alltså att vi hela tiden förbättrar vår verksamhet. Det verkar som att ändringarna sker långsamt, men i efterhand kan man ofta se att saker trots allt ändras ganska snabbt, berättar Vainio.

Funktionerna ska effektiviseras

Statens organisationer förbereder som bäst produktivitetsprogram. Inrikesministeriets förvaltningsområde klarade sig tillsammans med försvarsministeriets och justitieministeriets förvaltningsområden med mindre besparingsmål än de övriga ministeriernas förvaltningsområden. Detta återspeglar den nuvarande internationella politiska situationen som kräver att den övergripande säkerheten tryggas. 
Trots allt förutsätter produktivitetsprogrammet att funktionerna blir mer effektiva under de kommande åren även på Nödcentralsverket.

– Jag tror starkt på att vi med ett bra och analytiskt grepp kan uppnå produktivitetsprogrammets mål samtidigt som vi upprätthåller en hög servicenivå. Även i detta fall kräver framgång ett starkt engagemang av hela personalen i det gemensamma arbetet. Attityd är en liten sak, men har en enorm betydelse, konstaterar Vainio.

Enligt Vainio får man nödcentralstjänster av hög kvalitet under alla omständigheter även i framtiden. 

– Jag tror på vår personals uppriktiga vilja att hjälpa, och det finns ju inget annat som skulle vara mer givande och respektabelt än att delta i räddning av människoliv. Vi gör det varje dag. Jag litar och tror på vår personals starka sakkunskap och vilja att hjälpa. Befolkningen behöver inte oroa sig: Man får fortfarande hjälp i nöd. 

Statsrådet utnämnde den 27 februari 2025 politices magister och diplomingenjör Taito Vainio till Nödcentralsverkets överdirektör till sin andra femåriga mandatperiod. Överdirektörens femåriga mandatperiod inleddes den 1 mars.