Uusia työkaluja jaksamisen tueksi
Hätäkeskuslaitos pilotoi uusia keinoja tukea henkilöstön hyvinvointia. Keravan hätäkeskuksessa kehitetään moniviranomaispurkua, ja koko virastoon rakennetaan parhaillaan vertaistukiohjaustoimintaa.
Hätälinjalla kuuluu yhä enemmän sosiaalista hätää
Hätäkeskuslaitos välittää tehtäviä myös sosiaali- ja kriisipäivystykselle. Vuonna 2023 niiden määrä kasvoi edelliseen vuoteen verrattuna peräti 34%, ja ne ohittivat ensimmäistä kertaa pelastustoimelle välitettyjen tehtävien määrän.
Hätäkeskusammattilaisia palkittiin ansiokkaasta työstä
Hätäkeskustoiminnan ammattilaisia palkittiin tänään Tampereella. Hätänumeron ja hätäkeskustoiminnan eteen tehdystä työstä myönnettävä PRO 112 -palkinto luovutettiin porilaiselle Minna Yliselle. Vuoden Hätäkeskuspäivystäjäksi julkistettiin Anniina Takala Turusta.
Itsestään on pidettävä hyvää huolta
Vuoden hätäkeskuspäivystäjä Anniinan uraan on mahtunut käänteitä: ensin hän opiskeli sairaanhoitajasta hätäkeskuspäivystäjäksi ja myöhemmin virkapaikka vaihtui Porista Turkuun. Vuosien aikana Anniina on opetellut pitämään huolta itsestä ja palautumaan työstä.
Palkitsevinta on yhdessä onnistuminen
Virve-pääkäyttäjä Minna Ylinen on kokenut hätäkeskustoiminnan ammattilainen. Hänen uran varrelle on mahtunut lukuisia eri tietojärjestelmiä, opettavaisia häiriötilanteita ja onnistumisen hetkiä kollegoiden kanssa.
Smarta mobilenheter sänder automatiska nödmeddelanden
Automatiska nödmeddelanden från smarta mobilenheter har utvecklats för att hjälpa vid nödfall, men helheten kräver vidareutveckling och vidare diskussioner bland myndigheterna som deltar i nödcentralsverksamheten.
På sistone har det diskuterats i offentligheten om automatiska nödmeddelanden som sänds av olika smarta enheter. Det kan till exempel handla om en funktion som har kopplats till en telefon eller cykelhjälm och som reagerar på en kraftig stöt eller en snabb förändring av den uppmätta hastigheten. Sensorn i den smarta enheten registrerar ett snabbt stopp och kan tolka situationen som till exempel ett fall eller en kollision. I detta fall kan användaren få en notis om att enheten ringer ett nödsamtal om inte funktionen avbryts inom en viss tidsram.
Den nya tekniken har skapats för att hjälpa i olika situationer, till exempel när den hjälpbehövande inte själv kan tillkalla hjälp. Utmaningen blir då att nödcentraloperatören ska utföra kärnuppgiften, det vill säga att göra en riskbedömning och larma den respons som den ansvariga myndigheten har fastställt. Om nödcentraloperatören inte får någon information från platsen är det omöjligt för hen att bedöma hjälpbehovets natur. Att reagera på oklara situationer kräver diskussion mellan myndigheterna som deltar i nödcentralsverksamheten.
− Vissa smarta enheter inleder telefonsamtalet med ett automatiskt röstmeddelande, som kan ge information om varför nödsamtalsanslutningen har aktiverats. En del av de automatiskt aktiverade telefonsamtalen kommer dock till nödlinjen som vanliga telefonsamtal. Om nödcentraloperatören inte får samtalskontakt med personen vars smarta enhet sände nödmeddelandet, är det omöjligt att bedöma situationens natur, säger Marko Nieminen, direktör för den operativa avdelningen vid Nödcentralsverket.
Vidareutveckling är nödvändigt för att tekniken ska kunna utnyttjas
Den nya tekniken har tagits i bruk i rask takt och tillverkaren av enheten har eventuellt inte beaktat hur det automatiska meddelandet passar in i de finländska säkerhetsmyndigheternas verksamhetsmodeller och den finländska lagstiftningen. Dessutom kräver de nya funktionerna i smarta enheter också att användaren lär sig använda dem.
− På basis av responsen från nödcentraloperatörerna har majoriteten av de automatiska nödmeddelandena från smarta enheter varit obefogade. Användaren har till exempel inte vetat hur man avbryter ett nödsamtal som enheten har inlett automatiskt och utan grunder. Det finns dock även exempel där hjälpbehövande har gynnats av automatiska nödmeddelanden, tillägger Nieminen.
När sätten för att sända nödmeddelanden bedöms ska genomförandet av direktivet om tillgänglighetskrav i ändringen av lagen om nödcentralsverksamhet beaktas. Enligt 10 a § i lagen som träder i kraft 28.6.2025 ska “Nödcentralsverket ska svara på sådana nödmeddelanden till det allmänna nödnumret 112 som består av realtidstal eller realtidstext. Nödcentralsverket kan också svara på nödmeddelanden som sänts på något annat sätt som möjliggör interaktion mellan den som sänder meddelandet och Nödcentralsverket.”
Nödmeddelandet ska med andra ord möjliggöra samverkan så att nödcentraloperatören kan göra en riskbedömning och förmedla uppgiften till vederbörande myndighet. I situationer som förmedlas av smarta enheter uppstår problem av situationer där det inte finns någon röstanslutning och nödcentraloperatören inte kan göra en riskbedömning. Utredningen av ärendet fortsätter på ministerienivån.
Tjänsterna och kanalerna för nödmeddelanden som Nödcentralsverket erbjuder utöver det traditionella nödsamtalet är nödtextmeddelanden, eCall och tjänsten Nödmeddelanden på teckenspråk, som du hittar i 112Suomi-appen. eCall är en nödanropstjänst som överför typinformation och plats för bilen som är inblandad i en olycka till nödcentralen, samtidigt som en röstförbindelse öppnas mellan bilen och nödcentralen. I olyckssituationer skickar eCall till nödcentralen ett datapaket som innehåller upplysningar bl.a. om bilens färdriktning, position, fordonstyp samt om larmet har sänts manuellt eller automatiskt.