Det går att prata tryggt om självdestruktivitet
Tusentals nödmeddelanden som gäller självmord eller självmordsförsök görs årligen till nödcentralen. Målet med den suicidpreventiva dagen är att berätta att det finns hjälp att få för självdestruktiva tankar och att självmord kan diskuteras tryggt.
Suicidpreventiva dagen uppmärksammas igen 10.9.2024. Målet med dagen är att öka medvetenheten om självmord och självdestruktivitet och att minska stigmat som förknippas med självmord. Framför allt är syftet att berätta att självmord kan förebyggas, att det finns hjälp att få för självdestruktiva tankar och att självmord kan diskuteras tryggt. I Finland har dagen uppmärksammats sedan 2003.
Självdestruktivitet är inte ett främmande ämne för nödcentraloperatörer. Tusentals nödmeddelanden som gäller självmord eller självmordsförsök görs årligen till nödcentralen. Anmälaren kan vara den hjälpbehövande själv eller till exempel en närstående.
− Nödcentraloperatören har till uppgift att alltid utföra en riskbedömning och att bedöma hjälpbehovet i stunden utifrån den. Till exempel kan överdosering av läkemedel vara ett uppdrag som ska förmedlas till akutvården, medan polisen är ansvarig myndighet när det gäller att avbryta farliga handlingar. Hjälpen kan komma i många former, men det viktigaste är att veta att det alltid finns hjälp att få i en nödsituation, säger utvecklingschef Tommi Hopearuoho på Nödcentralsverket.
Nödsamtal som gäller självdestruktivitet kräver inte alltid att brådskande myndighetshjälp tillkallas. Ibland kan den hjälpbehövande uppsöka hjälp på egen hand efter att ha diskuterat med nödcentraloperatören. Om det finns ett behov av mer samtalshjälp kan den hjälpbehövande till exempel instrueras att ringa till Mieli rf:s kristelefon. Kristelefonen har dygnetruntjour på finska på numret 09 2525 0111. Den svenskspråkiga telefonjouren är öppen måndagar och onsdagar kl. 16-20, tisdagar, torsdagar och fredagar kl. 9-13. På svenska nås linjen via 09 25250112. Numret finns även i 112 Suomi-appen.
Det finns hjälp att få
Under examensutbildningen för nödcentraloperatörer övar man på interaktionsrelaterade helheter på ett omfattande sätt. Studerandena får också färdigheter att möta en klient som befinner sig i en kris. I sitt jobb får operatören en rutin för att möta många aspekter av mänskligt liv, och det är inte främmande för nödcentraloperatören att prata om självdestruktivitet. Om den hjälpbehövande berättar om en svår situation och mår dåligt, frågar operatören ofta direkt om detta. Det är viktigt att berätta ärligt för nödcentraloperatören om hur man mår. Det är också viktigt att veta att det faktum att man pratar om självdestruktivitet inte ökar risken för självmord – tvärtom.
− Det är viktigt att uppsöka hjälp i tid. I en akut nödsituation bör man dock göra ett nödmeddelande och handla enligt operatörens anvisningar, sammanfattar Hopearuoho.
Tutustu myös
Toimintavarmuutta kaikissa oloissa
Pelko leimautumisesta estää nuoria soittamasta apua
Hätäkeskuslaitoksen toiminta saa sidosryhmiltä kiitosta
Toimintavarmuutta kaikissa oloissa
Hätäkeskuslaitos panostaa varautumiseen. Kokonaisuus rakentuu teknisistä ratkaisuista, osaamisesta ja yhteistyöstä.
Ohjeet droonihavaintojen varalle 112 Suomi -sovellukseen
Toimintaohjeet ilmasta uhkaavaan vaaraan löytyvät nyt 112 Suomi -sovelluksen palveluvalikoimasta. Myös vaaratiedotteet välitetään sovellukseen puhelimen sijaintitiedon perusteella.
Miten vaarasta varoitetaan?
Suomessa on kaksi tapaa varoittaa ihmisiä nopeasti esimerkiksi ilmasta uhkaavasta vaarasta: vaaratiedote ja yleinen vaaramerkki. 112 Suomi -sovellus on yksi vaaratiedotteen välityskanavista.
eCall-hätäpuhelujärjestelmä estää liikennekuolemia, aiheettomat ilmoitukset kuormittavat hätäkeskuksia
Automaattinen hätäpuhelujärjestelmä eCall on noin joka kahdeksannessa henkilö- ja pakettiautossa. Liikenne- ja viestintävirasto Traficomin tilaaman tutkimuksen mukaan eCall-järjestelmä esti vuosina 2019–2023 arviolta yhden liikennekuoleman. Hätäkeskusten kannalta ongelmana ovat aiheettomat eCall-ilmoitukset, joita on noin 80 %.
Hätäpuheluiden tulkkaustarve kasvanut merkittävästi
Vieraskielisen väestön kasvu Suomessa heijastuu myös hätäpuheluihin, joita tulkattiin viime vuonna 41 eri kielellä. Eniten hätäpuheluja tulkataan venäjän, ukrainan ja arabian kielillä.