Akutvårdens icke-brådskande uppdrag hanteras genom multiprofessionellt samarbete
Rusningen inom social- och hälsovårdstjänsterna har stått i rubrikerna under den senaste tiden, och det råder rusning också på jourerna och inom akutvården. Akutvården får allt oftare också icke-brådskande uppdrag, och olika multiprofessionella metoder för att sköta dessa uppdrag har utvecklats runt om i landet.
När nödcentraloperatören tar emot ett nödmeddelande börjar operatören omedelbart göra en riskbedömning och skapa en lägesbild av händelsen. Riskbedömningen utförs i enlighet med en särskild instruktion för uppdragshantering. Dessa instruktioner görs upp av de myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten. De definierar vilka faktorer som ska beaktas i den aktuella situationen och när det finns skäl att larma myndigheten till platsen.
Om nödcentralen klassificerar ett uppdrag inom akutvården som ett icke-brådskande uppdrag av prioritet D, kan uppdraget förmedlas till exempelvis en sjukskötare som ringer till patienten och gör en bedömning av vårdbehovet i enlighet med de kriterier som gäller inom social- och hälsovården. De patienter som inte tilldelas en enhet inom akutvården, dvs. en ambulans, kan ges vägledning att ta sig till jouren med någon annan transport. De kan också få telefonrådgivning och anvisningar om den fortsatta vården, eller så kan någon annan aktör inom social- och hälsovården skickas till platsen. I många områden har akutvården ett nära samarbete till exempel med hemsjukhuset.
Med en bedömning av vårdbehovet som hälso- och sjukvården utför är det möjligt att hänvisa patienten till den sannolikt mest ändamålsenliga vården.
− När hälso- och sjukvården behandlar de icke-brådskande uppdragen i telefon, hjälper det också oss att inrikta akutvårdsresurserna, så att vi kan säkerställa att akutvårdsresurserna i första hand används för hantering av sjukdomsattacker och allvarliga skador, preciserar branschchef Ari Ekstrand från Nödcentralsverket.
För medborgarna innebär detta bland annat att den som ringt till nödcentralen kan få ett samtal från ett okänt nummer efter nödsamtalet. Förfarandet gäller alla ärenden som uträttas med nödcentralen. Därför är det viktigt att se till att telefonen är ledig efter ett nödsamtal och att svara på eventuella samtal.
− Nödcentraloperatören informerar den som ringer om uppdraget förmedlas till exempel till en bedömning av vårdbehovet som utförs i telefon. Det är viktigt att lyssna på de instruktioner som ges på nödlinjen och att följa dem. Om situationen förändras innan hjälpen kommer eller myndigheterna tar kontakt är det viktigt att ringa 112 på nytt, tillägger Ekstrand.
Se även
Rädslan för att bli stämplad hindrar unga från att ringa efter hjälp
Intressegrupper berömmer Nödcentralsverkets verksamhet
I ett förlossningssamtal kan nöden omvandlas till glädje
En välmående personal ger starka resultat
År 2025 fortsatte Nödcentralsverkets sjukfrånvaro att minska och personalens arbetstillfredsställelse låg på en god nivå trots besparingarna kopplade till statens produktivitetsprogram.
Kampanjveckan samlade deltagare på olika håll i landet
Nödnummerveckan har avslutats för i år. Ett varmt tack till alla som deltog i kampanjen – skolor, samarbetspartner, intressenter, frivilliga och experter runt om i Finland.
Under nödnummerveckan fästs uppmärksamheten vid säkerheten
Den riksomfattande 112-dagen uppmärksammas igen på nödnummerveckan den 9–15 februari. Kampanjens festdag är onsdagen den 11 februari. Temat är korrekt användning av nödnumret och målgruppen är i synnerhet unga män.
Antalet nödmeddelanden som minst
År 2025 gjordes i genomsnitt 7 300 nödmeddelanden dagligen till nödnumret. Antalet uppdrag som förmedlades till myndigheterna ökade.
Rädslan för att bli stämplad hindrar unga från att ringa efter hjälp
Risktagande och grupptryck kan under ungdomsåren leda till farosituationer. Målet med 112-dagen är att stärka speciellt unga mäns förmåga att känna igen nödsituationer och uppmuntra dem att agera.