Utvecklingen av ledningen av arbetsförmågan ger redan resultat

Ledarskapet har varit föremål för utveckling vid Nödcentralsverket under de senaste åren, och arbetet fortsätter. Ett område för utveckling har varit ledning av arbetsförmågan, som förbättrar personalens arbetshälsa.

– Vi har slagit fast målen för ledningen av arbetsförmåga, arbetet har inletts och resultat kan redan ses. Sjukskrivningarna har börjat minska, säger överdirektör Taito Vainio belåtet.

Elina Rautanen, sakkunnig i arbetsvälbefinnande, har samordnat utvecklingen av ledningen av arbetsförmågan vid Nödcentralsverket. Hon berättar att processerna och praxisen nu införs som en del av den dagliga verksamheten och ledningen av ämbetsverket.

– Vi tar steget till en helt ny nivå inom ledning av arbetsförmågan. Cheferna har arbetat hårt för att uppnå detta mål och statistiken över arbetsförmågan förutspår ett bra år. Hela personalen har tagit ansvar för sin egen arbetsförmåga. Vi har redan sett det i många olika situationer, säger Rautanen.

Nödcentralsverkets process för föregripande ledning av arbetsförmågan inleddes hösten 2022. Arbetet inleddes genom att utforma modeller för ledningen av arbetsförmågan på så sätt att den stöder Nödcentralsverkets verksamhet på ett hållbart sätt. Flera personer från alla nödcentraler deltog i arbetet tillsammans med sakkunniga från företagshälsovården och Keva, som deltar i finansieringen av projektet. Som ett resultat av arbetet formulerades fyra fokusområden för arbetsförmågan, och Nödcentralsverket fokuserar på att utveckla dem. Två ytterligare faktorer som är viktiga är inkludering och säkerställande av bra ledarskap. 

– De fyra fokusområdena för utveckling är kompetens och lärande, funktionsförmåga i arbetet, smidigt teamarbete samt motivation och yrkesstolthet. 

Personalchef Antti Koskela har deltagit starkt i utvecklingsarbetet. Han arbetar målmedvetet för att målen och åtgärderna ska upptas som en del av det dagliga ledarskapet vid Nödcentralsverket.

– Välmående i arbetet är en rätt enkel sak: den uppkommer genom själva arbetet och genom inkluderande växelverkan i det dagliga arbetet. Vi vill uppnå dessa mål genom att utveckla våra fokusområden, berättar Koskela.

Enligt Vainio handlar föregripande ledning av arbetsförmågan om systematisk verksamhet för att främja personalens arbetsförmåga och hälsa. Den identifierar personalens styrkor och risker för arbetsförmågan, och stöder arbetsförmågan redan i ett tidigt skede. 

– Själva grunden för Nödcentralsverkets verksamhet är naturligtvis vår egen personal. Kärnan i ledningen av arbetsförmågan är att genuint inkludera personalen i utvecklingen av verksamheten och att stödja ett bra ledarskap genom ett människonära tillvägagångssätt. Helheterna inom föregripande ledning av arbetsförmågan och utvecklingen av dem är en integrerad del av Nödcentralsverkets arbete och styrning varje vecka. Utvecklingsarbetet fortsätter året om och det är en viktig och långsiktig verksamhet, konstaterar Vainio.

Framgångar i arbetet uppmärksammas

Vad innebär ledning av arbetsförmågan i praktiken för Nödcentralsverkets verksamhet och personal? Rautanen berättar att man utsåg processägare för de olika fokusområdena för utvecklingen, och varje processägare fick ett team som arbetar med det aktuella fokusområdet. 

– Fokusområdena sätter själva upp målen för det vi vill fokusera på att utveckla. Vi vill att hög kompetens och kontinuerlig utveckling av den är en viktig del av personalens arbete. Utbildningen för grundexamen och fortbildningen ger en god grund för yrkeskompetensen, men den personliga utvecklingen i arbetet har stor betydelse för vidare utveckling av kompetensen. Människor lär sig bäst i en trevlig atmosfär, när de får stöd av bra ledarskap och har en självdrivande och positiv attityd.

Personalen vid Nödcentralsverket gör ett jobb vars mening framhävs genom framgångar i arbetet och positiv respons på insatserna. Rautanen anser att det är viktigt att förmännen regelbundet samtalar med sin personal och uppmärksammar framgångarna i arbetet. Ledarskapet bidrar också till ett smidigt samarbete. 

– När en medarbetare får respons, vet hen vad hen är bra på och på vilka områden hen kan utvecklas. Alla kan tacka sin kollega – positiv respons skapar arbetsglädje, engagemang i arbetet och gemenskap. Arbetsrollerna ska också vara tydliga och lämpade för medarbetarna. Teammedlemmarna tar ansvar för sitt eget arbete och utvecklar sig själva som lagspelare.
God fysisk och psykisk funktionsförmåga är en förutsättning för högklassigt arbete. Hantering av den psykiska belastningen är särskilt viktig i nödcentralsoperatörens arbete. 

– Det gäller att stödja medarbetarens välbefinnande genom att lyssna på hens upplevelser och genom öppen växelverkan. Det är också viktigt att medarbetarna själva tar ansvar för sitt eget välbefinnande och återhämtning från arbetet.

Vainio konstaterar att föregripande ledning av arbetsförmågan bidrar till hela personalens välbefinnande och upprätthållande av arbetsförmågan. 

– Det är viktigt att stödja bra ledarskap på alla nivåer och att göra personalen delaktig i utvecklingsarbetet. Parallellt med detta ska medarbetaren själv ta ansvar för sitt eget arbete och sin arbetsförmåga – det är en väsentlig ingrediens i receptet för arbetsförmåga.