NÖDNUMRET 112

Hoppa till innehåll
  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Nödcentralsverket logo – gå till startsidan
  • Tjänster
    • Nödnumret 112
    • Nödtextmeddelande
    • Varning vid fara
    • Automatiska nödmeddelanden
    • 112 Suomi -appen
    • Brand- och brottslarmanläggningar
    • Material
    • Anvisningar

    Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

  • Jobba hos oss
    • Utbildning för nödcentralsoperatörer
    • Nödcentralsverket som arbetsgivare
    • Anställningsförmåner och lön
    • Karriär på Nödcentralsverket

    Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

  • Nyhetsrummet
  • Om oss
    • Nödcentralsverkets strategi
    • Hälsningar från överdirektören
    • Organisation och publikationer
    • Historia
    • Kontaktuppgifter
    • Myndighetssamarbete
    • Respons och klagomål
    • Besök
    • Hantering av nödmeddelanden

    Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

  • Nödcentralsverket
  • sv
  • Nyhetsrummet
  • Bloggen
  • Hätäkeskuspäivystäjän 10 vinkkiä risujenpolttoon ja kulotukseen

Bloggen

  • Nyhetsrummet
  • Meddelanden
  • Nyheter
  • Bloggen
  • MEDIA
  • Prenumerationstjänst

Bloggen

  • Barn har en äkta vilja att hjälpa
    Många känslor vaknar i mig när jag hör att den som ringer på nödlinjen är ett barn. Ofta frågar jag mig var de vuxna riktigt befinner sig. Å andra sidan är barn raska och ärliga när de ringer, och med hjälp av nödcentraloperatörens kunnande är det möjligt att få mycket information om händelsen av barnet. Dessutom följer barn också de instruktioner som de får. 
    12.2.2025 8.05
  • Våga återuppliva
    Nödcentraloperatören möter livlöshet på nödlinjen rätt ofta, för medborgarna torde det oftast vara en unik situation. Därför är det viktigt att tala om den, för även om den är någonting främmande är det absolut nödvändigt att kunna identifiera livlöshet.
    10.10.2023 13.44
  • I kärnan av arbetet som nödcentraloperatör
    Ibland får jag frågan vad en nödcentraloperatör riktigt gör. Handlar det inte bara om telefonarbete?
    7.8.2023 14.42
  • Aktivering av könsmedveten kommunikation som en del av genomförandet av jämställdhets- och likabehandlingsplanen
    Vi väljer varje dag hur vi kommunicerar och umgås med varandra. I dag ska vi också tänka alltmer på jämställdhet och likabehandling när vi väljer ämnen, bilder och ord. Det gäller oss alla.
    30.11.2022 14.22
  • Jämställdhet och likabehandling står i centrum för vår verksamhet
    Som ett statligt ämbetsverk bygger Nödcentralsverket upp ett Finland som är jämlikt och tryggt för alla oavsett kön, identitet eller bakgrund.
    29.9.2022 10.12
  • Tillgång till nödcentralstjänsterna kommer att säkras på teckenspråk
    Var och en av oss bör ha rätt att använda vårt modersmål eller förstaspråk när vi har att göra med myndigheterna. Från och med juni kan en nödanmälan lämnas in på teckenspråk, när det experiment som FPA och Nödcentralsverket har arbetat med inleds.
    24.8.2021 12.43
  • Den inre säkerheten skapas med tillräckliga resurser
    Statsrådet godkände en redogörelse för den inre säkerheten 20.5.2021 och lämnade den till riksdagen för behandling.
    27.5.2021 10.54
  • Resan från hundratals nödcentraler till ett enda statligt verk
    Dagens nödcentralsverksamhet har sina rötter i den omfattande enkätundersökningen som genomfördes 1991. På den tiden fanns det i Finland totalt cirka 100 polisiära larmcentraler och kommunala områdeslarmcentraler.
    8.4.2021 10.27
  • Nödcentralsverket firar sitt 20-årsjubileum i år
    Lagen om ett statligt Nödcentralsverk trädde i kraft 1.1.2001. Detta startade organisationen av Nödcentralsverket.
    31.3.2021 14.16
  • Ett skifte på nödcentralen
    Vi är vanliga människor. Alla olika på sitt sätt förstås, men på arbetet är vi nödcentralsoperatörer. 
    3.2.2021 14.38
  • Att våga medge att man behöver en kort paus är ingen skam eller svaghet 
    Klockan var ca 13 denna höstdag när samtalet kom in. Pipet i lurarna väckte mig ur dagdrömmarna.
    11.12.2020 15.32
Bloggar
nödcentralstjänster

Hätäkeskuspäivystäjän 10 vinkkiä risujenpolttoon ja kulotukseen

Katri Kalliomäki
PubliceringsdatumFör 1 År sedan - 1989 visningar

Aurinko lämmittää poskia. Piha on haravoitu. Risut ja viime syksyn lehdet on kannettu kasoiksi pihanperälle. Ehkäpä se pihasaunan takana, viime syksyn jäljiltä oleva niitty kaipaisi myös siistimistä, joten eiköhän pistetä tuulemaan – tai siis palamaan!

Hätäkeskuksissa on otettu jo vastaan ilmoituksia kevään ensimmäisistä maastopaloista, jotka ovat saaneet alkunsa ihmisen huolimattomuudesta. Joka vuosi risujen ja roskien poltto taikka kulotus riistäytyy polttajiensa hallinnasta. Kuiva heinä palaa vallattomasti, eikä yhden kulottajan harava tai kuusenoksista tehty hosa sammutakaan kuivassa maastossa humisten etenevää liekkimerta. Tulella on oma oikukas tahtonsa ja sen päästessä herraksi, on vaikea saada sitä omin keinoin taltutettua. 

Näissä ”käsistä lähteneissä” tilanteissa on poltettu paitsi omaa omaisuutta, toisinaan myös naapurin; rakennusten lisäksi on palanut metsää tai peltoa. Iäkkäämmät kulottajat ovat tulen nielemät menetykset nähdessään saaneet sydänoireita, toisaalla on hengitetty savua keuhkoihin epätoivoista alkusammutusta suoritettaessa - palovammoista puhumattakaan. Tulen kanssa ei kannata leikkiä. Pienestä ja alun perin olemattomasta kulotuksesta pihan perällä voi tullakin huonolla tuurilla ja suunnittelemattomuudella suuri vahinko.

Silti yhä risujenpoltto sekä kulottaminen kuuluu suomalaisten alkukesän piha-askareisiin, joten ennen kuin pistät palamaan, tarkista seuraavat kohdat:

  1. Onko maastopalovaroitus voimassa omalla alueellasi? Sen info löytyy netistä Ilmatieteenlaitoksen sivuilta. Jos vaaratiedote alueellesi on annettu, polttaminen on kielletty. Noudata ohjetta!
  2. Taajamassa ja kaupunkialueella on yleisesti kaikenlainen poltto kielletty. Jos et tiedä, saako alueellasi polttaa, mitä ja miten, katso kohta kolme.
  3. Hyvissä ajoin ennen kulotusta ja risujenpolttoa tee tulentekoilmoitus pelastustoimen verkkosivuilla. Sivustolta löydät ohjeita, miten kulotuksesi tai risujenpolttojesi kanssa toimit. Noudata paloviranomaisen antamia ohjeita!
  4. Varaa kulotus- ja risujenpolttopaikan lähelle alkusammutuskalustoa riittävästi.
  5. Tarkista tuuliolosuhteet. Jos tuuli käy kohti rakennuksia tai metsää, jätä kulotus tuulettomampaan päivään.
  6. Älä kulota tai polta risuja yksin. Jos jotain sattuu, kaverista on apua. Lisäksi tulenvartijoita tarvitaan useampia, jos poltettava alue on laaja.
  7. Ilmoita kulotuksestasi/risujenpoltostasi myös lähinaapureille. Jos polttelusi savut häiritsevät heitä, on kulotus tai risujenpoltto lopetettava. Muista tässäkin tuulen suunta; savuja ei mielellään kohti naapurin pihassa kuivuvia pyykkejä.
  8. Älä jätä tulta yksin valvomatta. Paloalueen tai -paikan vieressä on aina oltava!
  9. Hätäkeskus ei vastaanota risujenpolttoilmoituksia – älä siis soita ennakkoilmoitustasi 112:een. Olet ilmoittanut risujenpoltostasi ja kulotuksestasi aluepelastuslaitoksen tilannekeskukseen, se on oikea taho. Pelastusviranomainen pitää kirjaa näistä.
  10. Tarkista, että matkapuhelimesi akussa on virtaa, pidä puhelin taskussasi tai palopaikan välittömässä läheisyydessä. Soita heti 112 jos tuli lähtee suunnittelemattomasti leviämään ja tiedät, että tarvitset lisäapua sammuttamiseen! Muista osoite missä olet!

Kunnioita tulta, älä vähättele sen voimaa. Hyvät esivalmistelut ja ennalta pahimpaan varautuminen auttavat turvallisessa kulotuksessa ja risujenpoltoissa. Ole siis tulta neuvokkaampi.

Turvallista kulotusta ja roskienpolttoa!

Anne, hätäkeskuspäivystäjä

hätäilmoitukset (p3976) ilmoitukset (tiedonannot) (yso p28192) blogit (p13900) verkkojulkaisut (yso p4049) metsäpalot (p1349) maastopalot (yso p8580)

Fler blogginlägg

thumbnail

Varokaa heikkoa jäätä

Patrick Tiainen
27 mar
thumbnail

Vieraskynä: Ensihoitajan kesäterveiset

Patrick Tiainen
14 jun
Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på LinkedIn | Skriv ut Dela via e-post
Nödcentralsverket
  • Kontaktuppgifter
  • Media
  • Nödcentralsverket på lätt svenska
  • Respons och klagomål
  • Dataskydd
  • Beskickningarnas konsulära tjänster
  • Information om webbtjänsten
  • Om webbtillgänglighet
  • 112-dagen

Nödcentralsverket är ett riksomfattande ämbetsverk som är underställt inrikesministeriet och fungerar enligt en nätverksbaserad verksamhetsmodell. Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

Nödcentralsverket
Postadress: PB 112, 28131 BJÖRNEBORG
Besöksadress: Satakunnankatu 3–5, BJÖRNEBORG
Riksomfattande växel: 0295 480 112
[email protected]

Följ Nödcentralsverket

  • Facebook
  • Instagram
  • Twitter
  • Youtube
  • LinkedIn

Nödcentralsverket i sociala medier

©Nödcentralsverket 2020 

  • Tjänster
    • Nödnumret 112
    • Nödtextmeddelande
    • Varning vid fara
    • Automatiska nödmeddelanden
    • 112 Suomi -appen
    • Brand- och brottslarmanläggningar
    • Material
    • Anvisningar
  • Jobba hos oss
    • Utbildning för nödcentralsoperatörer
    • Nödcentralsverket som arbetsgivare
    • Anställningsförmåner och lön
    • Karriär på Nödcentralsverket
  • Nyhetsrummet
  • Om oss
    • Nödcentralsverkets strategi
    • Hälsningar från överdirektören
    • Organisation och publikationer
    • Historia
    • Kontaktuppgifter
    • Myndighetssamarbete
    • Respons och klagomål
    • Besök
    • Hantering av nödmeddelanden