Som ett statligt ämbetsverk bygger Nödcentralsverket upp ett Finland som är jämlikt och tryggt för alla oavsett kön, identitet eller bakgrund. Vår vision är att producera högklassig, tillförlitlig och jämlik nödcentralsservice. En av våra värderingar är rättvisa. Med detta menar vi att vi behandlar våra kunder och varandra så, att vi respekterar olikheter och mångfald, agerar lika i liknande situationer och ser till att jämlikhetsprincipen implementeras i all vår verksamhet.
Nödcentralsverkets jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2022 och 2023 blev färdig på våren. Planen fastställer sammanlagt 18 mål och ledningsgruppen avser att regelbundet följa upp hur den framskrider. Målen är indelade i att utveckla personalen och tjänsterna.
Enligt en utvärdering som gjordes av dem som ringt nödnumret var vår behandling av dem är på en hög basnivå. Enligt en enkät som genomfördes av Taloustutkimus i september 2021 upplevde 95 procent av dem som ringde nödcentralen att de hade fått jämlik och jämställd service av nödcentralsoperatören. Vi strävar också efter en hög nivå när det gäller alla de andra målen i jämställdhets- och likabehandlingsplanen. Här vill jag bara ta upp två konkreta saker om vår plan.
Nolltolerans mot trakasserier och osakligt bemötande
Ett ämne som också varit föremål för mycket debatt i säkerhetsbranscherna är trakasserier och osakligt bemötande. Av denna orsak har vi valt att införa nolltolerans mot trakasserier och osakligt bemötande som ett av våra konkreta mål. Nödcentralsverket har förbundit sig till att säkerställa att vi även uppnår detta mål.
Trakasserier och osakligt bemötande sker vanligtvis i hemlighet från andra. Därför är det särskilt viktigt att ta bort alla hinder som förhindrar ingripande i beteenden av detta slag. Verksamhetskulturen ska stödja verksamheter där alla vågar påpeka missförhållanden och organisationen ska omedelbart inleda en utredning när trakasserier eller osakligt bemötande lyfts fram. Det innebär inte bara att det är tydligt för alla hur de ska agera när de ställs inför den här typen av beteende, utan också att hela personalen för sin egen del ingriper i missförhållanden då sådana upptäcks. Det räcker inte med att cheferna övervakar, utan alla måste bära sitt ansvar och rapportera till sin chef om trakasserier eller olämpligt beteende som de lägger märker till, eller om trakasseraren är en chef, rapportera till chefens chef.
Övergång till ett könsneutralt språk
Genom könsbestämda tjänstebenämningar och uttryck kan man diskret bidra till att vidmakthålla strukturell ojämlikhet. Nödcentralsverkets tjänstebenämningar är i regel könsneutrala. Vi har nödcentralsoperatörer, ledande nödcentraloperatörer, skiftmästare, sakkunniga, specialsakkunniga, branschsakkunniga, enhetschefer, chefer för nödcentraler, biträdande chefer för nödcentraler och direktörer för avdelningar. Trots detta använder vi begreppen förman, tjänsteman, brandman osv., särskilt i tal. Vi har därför fattat beslutet att vi i Nödcentralsverkets anvisningar ska börja använda könsneutrala termer, dvs. vi föredrar att prata om chefer istället för förmän.
Denna förändring genomförs så, att när man uppdaterar anvisningarna så omarbetar man även den språkliga utformningen hos dem. Våra anvisningar är vanligtvis giltiga i högst tre år, så språket i våra anvisningar uppdateras senast inom denna tidtabell. Utöver detta kan alla genast börja använda könsneutrala uttryck i sitt tal. Saken känns som en liten detalj, men den spelar ändå en roll för hur organisationen upprätthåller etablerade uppfattningar.
Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet är ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. Det viktiga är att vidta konkreta åtgärder. De kan verka små, men att genomföra dem kan vi bidra med många positiva effekter. Det är viktigt att människorna i organisationen förbinder sig att göra dessa små förändringar i sitt eget agerande. På så sätt går vi mot en mer jämställd och likvärdig framtid.
Taito Vainio, Nödcentralsverkets direktör
