NÖDNUMRET 112

Hoppa till innehåll
  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Nödcentralsverket logo – gå till startsidan
  • Tjänster
    • Nödnumret 112
    • Nödtextmeddelande
    • Varning vid fara
    • Automatiska nödmeddelanden
    • 112 Suomi -appen
    • Brand- och brottslarmanläggningar
    • Material
    • Anvisningar

    Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

  • Jobba hos oss
    • Utbildning för nödcentralsoperatörer
    • Nödcentralsverket som arbetsgivare
    • Anställningsförmåner och lön
    • Karriär på Nödcentralsverket

    Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

  • Nyhetsrummet
  • Om oss
    • Nödcentralsverkets strategi
    • Hälsningar från överdirektören
    • Organisation och publikationer
    • Historia
    • Kontaktuppgifter
    • Myndighetssamarbete
    • Respons och klagomål
    • Besök
    • Hantering av nödmeddelanden

    Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

  • Nödcentralsverket
  • sv
  • Nyhetsrummet
  • Bloggen
  • Jukka Aaltonen: Matka sadoista hälytyskeskuksista valtion virastoksi

Bloggen

  • Nyhetsrummet
  • Meddelanden
  • Nyheter
  • Bloggen
  • MEDIA
  • Prenumerationstjänst

Bloggen

  • Barn har en äkta vilja att hjälpa
    Många känslor vaknar i mig när jag hör att den som ringer på nödlinjen är ett barn. Ofta frågar jag mig var de vuxna riktigt befinner sig. Å andra sidan är barn raska och ärliga när de ringer, och med hjälp av nödcentraloperatörens kunnande är det möjligt att få mycket information om händelsen av barnet. Dessutom följer barn också de instruktioner som de får. 
    12.2.2025 8.05
  • Våga återuppliva
    Nödcentraloperatören möter livlöshet på nödlinjen rätt ofta, för medborgarna torde det oftast vara en unik situation. Därför är det viktigt att tala om den, för även om den är någonting främmande är det absolut nödvändigt att kunna identifiera livlöshet.
    10.10.2023 13.44
  • I kärnan av arbetet som nödcentraloperatör
    Ibland får jag frågan vad en nödcentraloperatör riktigt gör. Handlar det inte bara om telefonarbete?
    7.8.2023 14.42
  • Aktivering av könsmedveten kommunikation som en del av genomförandet av jämställdhets- och likabehandlingsplanen
    Vi väljer varje dag hur vi kommunicerar och umgås med varandra. I dag ska vi också tänka alltmer på jämställdhet och likabehandling när vi väljer ämnen, bilder och ord. Det gäller oss alla.
    30.11.2022 14.22
  • Jämställdhet och likabehandling står i centrum för vår verksamhet
    Som ett statligt ämbetsverk bygger Nödcentralsverket upp ett Finland som är jämlikt och tryggt för alla oavsett kön, identitet eller bakgrund.
    29.9.2022 10.12
  • Tillgång till nödcentralstjänsterna kommer att säkras på teckenspråk
    Var och en av oss bör ha rätt att använda vårt modersmål eller förstaspråk när vi har att göra med myndigheterna. Från och med juni kan en nödanmälan lämnas in på teckenspråk, när det experiment som FPA och Nödcentralsverket har arbetat med inleds.
    24.8.2021 12.43
  • Den inre säkerheten skapas med tillräckliga resurser
    Statsrådet godkände en redogörelse för den inre säkerheten 20.5.2021 och lämnade den till riksdagen för behandling.
    27.5.2021 10.54
  • Resan från hundratals nödcentraler till ett enda statligt verk
    Dagens nödcentralsverksamhet har sina rötter i den omfattande enkätundersökningen som genomfördes 1991. På den tiden fanns det i Finland totalt cirka 100 polisiära larmcentraler och kommunala områdeslarmcentraler.
    8.4.2021 10.27
  • Nödcentralsverket firar sitt 20-årsjubileum i år
    Lagen om ett statligt Nödcentralsverk trädde i kraft 1.1.2001. Detta startade organisationen av Nödcentralsverket.
    31.3.2021 14.16
  • Ett skifte på nödcentralen
    Vi är vanliga människor. Alla olika på sitt sätt förstås, men på arbetet är vi nödcentralsoperatörer. 
    3.2.2021 14.38
  • Att våga medge att man behöver en kort paus är ingen skam eller svaghet 
    Klockan var ca 13 denna höstdag när samtalet kom in. Pipet i lurarna väckte mig ur dagdrömmarna.
    11.12.2020 15.32
Bloggar
nödcentralstjänster

Jukka Aaltonen: Matka sadoista hälytyskeskuksista valtion virastoksi

Katri Kalliomäki
PubliceringsdatumFör 4 År sedan - 5080 visningar

Nykyisen hätäkeskustoiminnan alkujuuret löytyvät vuonna 1991 toteutetusta laajasta kyselytutkimuksesta. Tuohon aikaan Suomessa oli yhteensä noin 100 poliisin hälytyskeskusta ja kunnallista aluehälytyskeskusta. Hätäkeskusresurssit oli ripoteltu pieniin yksiköihin, joissa oli aina muutama päivystäjä vuorossa. Jos onnettomuus koski useampaa viranomaista, tyypillisesti vaikkapa liikenneonnettomuus, oli asiasta soiteltava eri keskusten välillä.

Vasta 1980-lvun puolivälin paikkeilla kehitettiin nykyisenlainen osoitejärjestelmä, missä kaikilla teillä on nimet, numerot, ja taloilla tien toisella puolella parilliset ja toisella parittomat numerot. Ennen osoitejärjestelmän kehittämistä hätäkeskuspäivystäjältä vaadittiin paljonkin paikallistuntemusta, kun piti tietää kyläkauppojen, liiterien ja ties minkä halkopinojen sijainnit ambulansseja oikeaan paikkaan ohjattaessa. Tarkkana piti olla, koska hätäpuhelun soittaja kuvaili reittiä usein omasta suunnastaan, jolloin oikea ja vasen olivat eri puolilla kuin avun antajan suunnasta katsottuna. 

Sisäministeriössä teetettiin 1990-luvun alussa laaja kyselytutkimus siitä, minkälaisena kansalaiset, viranomaiset ja eri yhteisöt näkivät hätäkeskustoiminnan vuonna 2000. Tutkimuksen lopputulos oli yksimielinen; suojatuissa tiloissa toimiva moniviranomaiskeskus, joka pystyy palvelemaan kaikki kenttätoimijoita. Onneksi sisäministeriöistä löytyi kauaskatseisia ja ennakkoluulottomia ihmisiä, jotka lähtivät toteuttamaan hätäkeskusuudistusta kyselytutkimuksen tulosten mukaiseksi.
Uusi valtion virasto: Hätäkeskuslaitos

Muutosvastarintaa ja ennakkoluuloja oli paljon. Asiassa oli johtamisvallan menettämispelkoja ja sitä kautta nähtiin uhkia viranomaisten johtamistoiminnan heikkenemiseen, kun viestikeskuksinakin toimineet hätä- ja hälytyskeskukset eivät enää olisikaan oman organisaation käskyvallassa.

1990-luku oli kuitenkin omalla ammattiurallani ehkä hienointa aikaa. Siinä murrettiin vanhoja käsityksiä, käytänteitä ja organisaatiorakenteita. Lukemattomissa suunnittelukokouksissa väännettiin milloin mistäkin asiasta. ”Ei voi olla mahdollista”, oli usein kuultu lause. Mutta yhtä kaikki, nähtiin myös mahdollisuuksia ja myöhemmin kuultiin jo ”kyllä”.

Seurasi kokeiluhätäkeskusjakso, jonka aikana osoittautui, että juurikin suuronnettomuuksissa ja moniviranomaistehtävissä toimintamalli oli erittäin tehokas. Kansalaisten avunsaanti näissä tilanteissa nopeutui huimasti. Oli toki myös taloudellisia ja resurssointiin liittyviä asioita, jotka vaikuttivat siihen, että kokeilukeskuksista annettu laki muuttuikin hätäkeskustoiminnasta annetuksi laiksi ja tuli aika perustaa 15 viranomaisten yhteistä hätäkeskusta Suomeen. Tuolloin Suomeen saatiin hätäkeskuspalvelu, missä yksi virasto vastaanottaa yhden hätänumeron kautta kaikki hätäilmoitukset, käsittelee tiedot sekä hälyttää tarvittavat yksiköt samalla tietojärjestelmällä.

Ainutlaatuinen toimintamalli

Suomalainen hätäkeskustoimintamalli sai Euroopan hätänumerojärjestön myöntämän palkinnon parhaasta toimintamallista vuonna 2003. Tämä palkinto ei tullut syyttä. Vaikka maapallolta etsisi kuinka, niin täysin vastaava toimintatapaa ei löydy. 

Uskon, että hätäkeskustoiminnan kehittymisen myötä muukin viranomaisyhteistyö on kehittynyt. Tästä on osoituksena ERICA-hätäkeskustietojärjestelmään tehdyt vastemallit ja ohjeistukset, joiden parissa eri viranomaistahot ovat viettäneet lukuisia tunteja yhdessä ja erikseen pohtien niitä tapahtumia, joita voimme kohdata ja sitä, miten näihin lukemattomiin tapahtumiin voidaan tarjota apua antavia voimia. 

Kauhajoen ja Jokelan kouluampumiset, Turun puukkohyökkäys, Kuopion miekkamies, Konginkankaan suuronnettomuus - näiden ja lukuisien muiden tehtävien äärettömän tehokas toiminta osoittaa sen, että kansalaisten antama luottamus ei ole tullut tyhjästä.

Tekniikka ei korvaa ihmistä

Tekniikan kehittäminen on ollut Hätäkeskuslaitoksen lyhyen historian aikana jatkuvaa, se vaatii innovatiivisuutta, systemaattisuutta, kärsivällisyyttä ja muutosvalmiuksia. Yleensä toimintatavat jotenkin muuttuvat, kun teknisiä ratkaisuja kehitetään.
Tekniikan tulee tukea ihmisten työtä parhaalla mahdollisella tavalla, mutta paraskaan tekniikka ei korvaa ihmistä ihmisyyden inhimillisillä osa-alueilla, empaattisuudessa, välittämisessä ja tukemisessa. 
Tänä päivänä tekniikka on mahdollistanut Hätäkeskuslaitoksen verkottuneen toimintamallin. Puhelut ohjautuvat valtakunnallisesti vapaalle päivystäjälle. Nykyään hätäpuhelu paikannetaan automaattisesti, ja hätäkeskuspäivystäjän tehtävänä onkin enimmäkseen sijaintitiedon varmistaminen. Halkopinojen sijaintia ei enää tarvitse tietää. 

Näkymättömät uhat

Kun aloitin urani kunnallisen aluehälytyskeskuksen hälytysmestarina, ensimmäisiä erikoisia tapahtumia oli Tsernobylin onnettomuus. Säteily oli näkymätöntä, äänetöntä ja mautonta. Nyt urani tässä vaiheessa uhkana on korona, joka on säteilyn tavoin näkymättömissä, mutta terveydelle konkreettisena vaarana.
Rautaisella asenteella, ammattitaidolla ja saumattomalla yhteistyöllä selviämme tulevistakin uhista ja etenemme kohti vieläkin turvallisempaa Suomea.

Paljon onnea Hätäkeskuslaitos 20 vuotta!

Jukka Aaltonen
kehittämisosaston johtaja, Hätäkeskuslaitos
 

Hätäkeskuslaitos 20 vuotta

Vuonna 2001 perustettiin uusi valtion virasto: Hätäkeskuslaitos. Tuolloin Suomeen saatiin ainutlaatuinen hätäkeskuspalvelu, missä yksi virasto vastaanottaa yhden hätänumeron kautta kaikki hätäilmoitukset, käsittelee tiedot sekä hälyttää tarvittavat yksiköt samalla tietojärjestelmällä. Ennen Hätäkeskuslaitosta hätäpuheluihin vastattiin useista kunnallisista aluehälytyskeskuksista ja toimialojen eri hätänumeroista.
 

blogit (p13900) verkkojulkaisut (yso p4049) hätäkeskukset (p5232) keskukset (yso p801) historia (p3140) tieteenalat (yso p352)

Fler blogginlägg

thumbnail

Nödcentralsverket firar sitt 20-årsjubileum i år

Paula Forsten
08 apr
thumbnail

Jukka Aaltonen: Resan från hundratals nödcentraler till ett enda statligt verk

Katri Kalliomäki
08 apr
Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på LinkedIn | Skriv ut Dela via e-post
Nödcentralsverket
  • Kontaktuppgifter
  • Media
  • Nödcentralsverket på lätt svenska
  • Respons och klagomål
  • Dataskydd
  • Beskickningarnas konsulära tjänster
  • Information om webbtjänsten
  • Om webbtillgänglighet
  • 112-dagen

Nödcentralsverket är ett riksomfattande ämbetsverk som är underställt inrikesministeriet och fungerar enligt en nätverksbaserad verksamhetsmodell. Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

Nödcentralsverket
Postadress: PB 112, 28131 BJÖRNEBORG
Besöksadress: Satakunnankatu 3–5, BJÖRNEBORG
Riksomfattande växel: 0295 480 112
[email protected]

Följ Nödcentralsverket

  • Facebook
  • Instagram
  • Twitter
  • Youtube
  • LinkedIn

Nödcentralsverket i sociala medier

©Nödcentralsverket 2020 

  • Tjänster
    • Nödnumret 112
    • Nödtextmeddelande
    • Varning vid fara
    • Automatiska nödmeddelanden
    • 112 Suomi -appen
    • Brand- och brottslarmanläggningar
    • Material
    • Anvisningar
  • Jobba hos oss
    • Utbildning för nödcentralsoperatörer
    • Nödcentralsverket som arbetsgivare
    • Anställningsförmåner och lön
    • Karriär på Nödcentralsverket
  • Nyhetsrummet
  • Om oss
    • Nödcentralsverkets strategi
    • Hälsningar från överdirektören
    • Organisation och publikationer
    • Historia
    • Kontaktuppgifter
    • Myndighetssamarbete
    • Respons och klagomål
    • Besök
    • Hantering av nödmeddelanden