NÖDNUMRET 112

Hoppa till innehåll
  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Nödcentralsverket logo – gå till startsidan
  • Tjänster
    • Nödnumret 112
    • Nödtextmeddelande
    • Varning vid fara
    • Automatiska nödmeddelanden
    • 112 Suomi -appen
    • Brand- och brottslarmanläggningar
    • Material
    • Anvisningar

    Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

  • Jobba hos oss
    • Utbildning för nödcentralsoperatörer
    • Nödcentralsverket som arbetsgivare
    • Anställningsförmåner och lön
    • Karriär på Nödcentralsverket

    Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

  • Nyhetsrummet
  • Om oss
    • Nödcentralsverkets strategi
    • Hälsningar från överdirektören
    • Organisation och publikationer
    • Historia
    • Kontaktuppgifter
    • Myndighetssamarbete
    • Respons och klagomål
    • Besök
    • Hantering av nödmeddelanden

    Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

  • Nödcentralsverket
  • sv
  • Nyhetsrummet
  • Bloggen
  • Jukka Aaltonen: Resan från hundratals nödcentraler till ett enda statligt verk

Bloggen

  • Nyhetsrummet
  • Meddelanden
  • Nyheter
  • Bloggen
  • MEDIA
  • Prenumerationstjänst

Bloggen

  • Barn har en äkta vilja att hjälpa
    Många känslor vaknar i mig när jag hör att den som ringer på nödlinjen är ett barn. Ofta frågar jag mig var de vuxna riktigt befinner sig. Å andra sidan är barn raska och ärliga när de ringer, och med hjälp av nödcentraloperatörens kunnande är det möjligt att få mycket information om händelsen av barnet. Dessutom följer barn också de instruktioner som de får. 
    12.2.2025 8.05
  • Våga återuppliva
    Nödcentraloperatören möter livlöshet på nödlinjen rätt ofta, för medborgarna torde det oftast vara en unik situation. Därför är det viktigt att tala om den, för även om den är någonting främmande är det absolut nödvändigt att kunna identifiera livlöshet.
    10.10.2023 13.44
  • I kärnan av arbetet som nödcentraloperatör
    Ibland får jag frågan vad en nödcentraloperatör riktigt gör. Handlar det inte bara om telefonarbete?
    7.8.2023 14.42
  • Aktivering av könsmedveten kommunikation som en del av genomförandet av jämställdhets- och likabehandlingsplanen
    Vi väljer varje dag hur vi kommunicerar och umgås med varandra. I dag ska vi också tänka alltmer på jämställdhet och likabehandling när vi väljer ämnen, bilder och ord. Det gäller oss alla.
    30.11.2022 14.22
  • Jämställdhet och likabehandling står i centrum för vår verksamhet
    Som ett statligt ämbetsverk bygger Nödcentralsverket upp ett Finland som är jämlikt och tryggt för alla oavsett kön, identitet eller bakgrund.
    29.9.2022 10.12
  • Tillgång till nödcentralstjänsterna kommer att säkras på teckenspråk
    Var och en av oss bör ha rätt att använda vårt modersmål eller förstaspråk när vi har att göra med myndigheterna. Från och med juni kan en nödanmälan lämnas in på teckenspråk, när det experiment som FPA och Nödcentralsverket har arbetat med inleds.
    24.8.2021 12.43
  • Den inre säkerheten skapas med tillräckliga resurser
    Statsrådet godkände en redogörelse för den inre säkerheten 20.5.2021 och lämnade den till riksdagen för behandling.
    27.5.2021 10.54
  • Resan från hundratals nödcentraler till ett enda statligt verk
    Dagens nödcentralsverksamhet har sina rötter i den omfattande enkätundersökningen som genomfördes 1991. På den tiden fanns det i Finland totalt cirka 100 polisiära larmcentraler och kommunala områdeslarmcentraler.
    8.4.2021 10.27
  • Nödcentralsverket firar sitt 20-årsjubileum i år
    Lagen om ett statligt Nödcentralsverk trädde i kraft 1.1.2001. Detta startade organisationen av Nödcentralsverket.
    31.3.2021 14.16
  • Ett skifte på nödcentralen
    Vi är vanliga människor. Alla olika på sitt sätt förstås, men på arbetet är vi nödcentralsoperatörer. 
    3.2.2021 14.38
  • Att våga medge att man behöver en kort paus är ingen skam eller svaghet 
    Klockan var ca 13 denna höstdag när samtalet kom in. Pipet i lurarna väckte mig ur dagdrömmarna.
    11.12.2020 15.32
Bloggar
nödcentralstjänster

Jukka Aaltonen: Resan från hundratals nödcentraler till ett enda statligt verk

Katri Kalliomäki
PubliceringsdatumFör 4 År sedan - 4851 visningar

Dagens nödcentralsverksamhet har sina rötter i den omfattande enkätundersökningen som genomfördes 1991. På den tiden fanns det i Finland totalt cirka 100 polisiära larmcentraler och kommunala områdeslarmcentraler. Nödcentralsresurserna var utspridda till flera enheter där det alltid fanns några nödcentraloperatörer i skift. Om det för en olycka, vanligtvis en trafikolycka, behövdes flera myndigheters insatser var man tvungen att ringa om detta mellan olika centraler.

Först kring medlet av 1980-talet utvecklades dagens adressystem där alla vägar har namn och nummer, och husen har jämna nummer på den ena sidan och udda nummer på den andra sidan. Innan adressystemet blev klart krävdes det av nödcentraloperatören god lokalkännedom, då det var nödvändigt att känna till var bybutiker, lider och allehanda vedtravar fanns då ambulanser skulle dirigeras till rätt ställe. Det gällde att vara noggrann, eftersom en person som ringde ett nödsamtal ofta beskrev rutten sett från den plats hen befann sig, vilket innebar att höger och vänster blev vice versa för räddningspersonalen som anlände från annat håll. 

I början av 1990-talet beställde inrikesministeriet en omfattande enkätundersökning för att ta reda på medborgarnas, myndigheternas och olika samfunds vision om nödcentralsverksamheten 2000. Resultatet i undersökningen var enhälligt: en flermyndighetscentral som verkar i skyddade lokaler och kan betjäna alla fältaktörer. Lyckligtvis fanns det hos inrikesministeriet framsynta och fördomsfria personer som tog itu med nödcentralsreformen enligt resultaten i enkätundersökningen.

Ett nytt statligt verk: Nödcentralsverket

Man stötte på stort förändringsmotstånd och många förutfattade meningar. I ärendet uppkom rädsla för att förlora ledningspositioner och att myndighetsledningen på detta sätt skulle försvagas då nöd- och larmcentralerna, som även hade verkat som meddelandecentraler, inte längre skulle stå under den egna organisationens kommando.

Men 1990-talet var dock den finaste tiden under min yrkeskarriär. Gamla uppfattningar, rutiner och organisationsstrukturer bröts ned. Vid otaliga planeringsmöten bröt man arm om än det ena, än det andra. Frasen "det kan inte vara möjligt" hördes ofta. Dock ändå såg man också möjligheter, och senare hördes redan "ja".

Därefter följde en period med försöksnödcentraler, och under denna visade det sig att verksamhetsmodellen just i fråga om storolyckor och flermyndighetsuppdrag var mycket effektiv. I dessa situationer fick medborgarna hjälp otroligt mycket snabbare än tidigare. Visst fanns det också omständigheter gällande ekonomin och resursallokeringen som bidrog till att lagen om försök med nödcentraler ändrades till lagen om nödcentralsverksamhet, och det blev dags att inrätta en gemensam nödcentral med 15 myndigheter i Finland. I Finland fick man då en nödcentralstjänst där en enda myndighet tar emot alla nödmeddelanden på ett och samma nödnummer, behandlar uppgifterna och larmar de behövliga enheterna genom samma datasystem.

Unik verksamhetsmodell

År 2003 fick den finländska nödcentralsmodellen Europeiska nödnummerorganisationens pris för bästa verksamhetsmodell. Detta pris gavs inte utan anledning. Hur mycket man än söker i världen så finns det inte något helt motsvarande verksamhetssätt. 

Jag tror att också det övriga myndighetssamarbetet har förbättrats i och med utvecklingen av nödcentralsverksamheten. Ett bevis på detta är responsmodellerna och anvisningarna som har inkluderats i nödcentralernas datasystem ERICA och som olika myndighetsparter arbetat med otaliga timmar, tillsammans och separat, för att begrunda vilka händelser och incidenter vi kan stå inför och hur vi i dessa otaliga fall kan bidra med styrkor som ger hjälp. 
Skolskjutningarna i Kauhajoki och Jokela, knivattacken i Åbo, svärdmannen i Kuopio, storolyckan i Konginkangas – de extremt effektiva aktionerna i dessa och många andra uppdrag visar att vi inte vunnit medborgarnas förtroende för inget.

Teknik ersätter inte människor

Under Nödcentralsverkets korta historia har tekniken utvecklats fortlöpande, vilket kräver innovationer, systematik, tålmodighet och förändringsbenägenhet. I allmänhet förändras förfarandena på något sätt när de tekniska lösningarna utvecklas.

Tekniken ska stödja människan arbete så gott det går, men inte ens den bästa tekniken ersätter människan då det gäller att visa mänsklighet, empati, engagemang och stöd. 

I dag har tekniken möjliggjort en nätverksmodell för Nödcentralsverket. Samtalen styrs på riksnivå till en ledig nödcentraloperatör. Numera positioneras ett nödsamtal automatiskt, och nödcentraloperatörens uppgift är också främst att säkerställa positionsuppgiften. Man behöver inte längre veta var vedtravarna finns. 

Osynliga hot

När jag började min karriär som larmmästare vid den kommunala områdeslarmcentralen hörde olyckan i Tjernobyl till de första ovanliga händelserna. Strålningen var osynlig, ljudlös och smaklös. I detta skede av min karriär utgörs hotet av coronaviruset som, likt strålningen, är en osynlig konkret fara för hälsan.
Med järnhård attityd, yrkesskicklighet och friktionsfritt samarbete klarar vi också av kommande hot och går mot ett ännu säkrare Finland.

Många grattis Nödcentralsverket 20 år!

Jukka Aaltonen
utvecklingsdirektör, Nödcentralsverket

 

Nödcentralsverket 20 år

År 2001 inrättades en ny statlig myndighet: Nödcentralsverket. Då fick man en unik nödcentralsservice till Finland, där ett ämbetsverk tar emot alla nödmeddelanden via ett nödnummer, behandlar uppgifterna och larmar de nödvändiga enheterna genom samma datasystem. Innan Nödcentralsverket etablerades svarade flera regionala nödcentraler på nödsamtalen, och verksamhetsområdena hade olika nödnummer.
 

hätäkeskukset (p5232) keskukset (yso p801) julkaisut (p5112) teokset (yso p2344) historia (p3140) tieteenalat (yso p352)

Fler blogginlägg

thumbnail

Jukka Aaltonen: Matka sadoista hälytyskeskuksista valtion virastoksi

Katri Kalliomäki
08 apr
thumbnail

Kevät on täällä!

Katri Kalliomäki
05 jul
Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på LinkedIn | Skriv ut Dela via e-post
Nödcentralsverket
  • Kontaktuppgifter
  • Media
  • Nödcentralsverket på lätt svenska
  • Respons och klagomål
  • Dataskydd
  • Beskickningarnas konsulära tjänster
  • Information om webbtjänsten
  • Om webbtillgänglighet
  • 112-dagen

Nödcentralsverket är ett riksomfattande ämbetsverk som är underställt inrikesministeriet och fungerar enligt en nätverksbaserad verksamhetsmodell. Nödcentralsverket har enligt lag i uppgift att ta emot och bedöma nödsamtal i samband med nödsituationer samt förmedla uppdrag som kräver omedelbara åtgärder till räddningsväsendet, polisen eller social- och hälsovårdsmyndigheterna.

Nödcentralsverket
Postadress: PB 112, 28131 BJÖRNEBORG
Besöksadress: Satakunnankatu 3–5, BJÖRNEBORG
Riksomfattande växel: 0295 480 112
[email protected]

Följ Nödcentralsverket

  • Facebook
  • Instagram
  • Twitter
  • Youtube
  • LinkedIn

Nödcentralsverket i sociala medier

©Nödcentralsverket 2020 

  • Tjänster
    • Nödnumret 112
    • Nödtextmeddelande
    • Varning vid fara
    • Automatiska nödmeddelanden
    • 112 Suomi -appen
    • Brand- och brottslarmanläggningar
    • Material
    • Anvisningar
  • Jobba hos oss
    • Utbildning för nödcentralsoperatörer
    • Nödcentralsverket som arbetsgivare
    • Anställningsförmåner och lön
    • Karriär på Nödcentralsverket
  • Nyhetsrummet
  • Om oss
    • Nödcentralsverkets strategi
    • Hälsningar från överdirektören
    • Organisation och publikationer
    • Historia
    • Kontaktuppgifter
    • Myndighetssamarbete
    • Respons och klagomål
    • Besök
    • Hantering av nödmeddelanden