Nya verktyg stöder personalens välbefinnande på jobbet

Nödcentralsverket testar nya sätt att stödja personalens välbefinnande. Nödcentralen i Kervo utvecklar en metod för multiprofessionella samtal, och därtill pågår ett pilotprojekt för kamratstöd som omfattar hela Nödcentralsverket.
Nödcentraloperatörerna möter livet i hela dess mångfald i sitt arbete, och en del av materialet kan vara traumatiserande. De som arbetar med att hjälpa människor i nöd löper en stor risk att drabbas av empatitrötthet och sekundär traumatisering. Detta gäller även nödcentraloperatörer. Eftersom personalen ständigt kommer i kontakt med våldsamma händelser, dödsprat och livets skuggsidor i sina arbetsuppgifter behövs det åtgärder för att upprätthålla arbetsförmågan.
Nödcentralsverket försöker motverka belastningens effekter på många olika sätt. Nödcentralsverkets verktyg omfattar för närvarande defusing, det vill säga avlastningssamtal, kamratstödsverksamhet som är under utveckling just nu, arbetshandledning, företagshälsovårdens tjänster samt arbetsplatspräster i Kervo, Åbo, Björneborg, Vasa och Uleåborg. Utöver dessa används en posttraumaverkstad, som enligt planerna kommer att genomföras nästa gång 2025.
Systemet med kamratstöd, som är under utveckling just nu, är en helt ny verksamhet inom Nödcentralsverket. Kamratstödshandledarna är anställda vid Nödcentralsverket som utbildats till uppgiften och medverkar i det ettåriga pilotprojektet. Handledarna erbjuder lättillgängligt stöd och lugn, konfidentiell samtalshjälp. Kamratstödshandledning är en mer långsiktig verksamhet, medan avlastningssamtalen vanligen är begränsade till en gång och en situation. Syftet med kamratstödshandledning är att lindra eventuell ångest och minska personens rädsla för att bli ensam med sin börda, samt att lindra personens oro för hur hen kommer att klara sig eller hens ovisshet om hur hen ska hantera en svår situation när den upprepas.
En av de bästa sidorna med kamratstödsverksamheten är att kamratstödshandledaren förstår yrkets helhet och detaljer bättre än någon utomstående. Kamratstödshandledaren är en kollega och erfarenhetsexpert som vet vilka aspekter som kan vara belastande i det här arbetet och hur man ska gå vidare, säger skiftmästare Miia Pohjolainen, som varit med om att bygga Nödcentralsverkets modell för kamratstödshandledare.
De första kamratstödshandledarna har nu utbildats och bygget av verksamhetsmodellen pågår i syfte att erbjuda stöd till alla anställda vid nödcentralerna och i centralförvaltningen. Verksamhetsmodellen testas först genom ett ettårigt pilotprojekt. Målet har skrivits in i den långsiktiga arbetshälsoplanen och det har också kopplats till Nödcentralsverkets mål för ledning av arbetsförmågan, utvecklingen av avlastning av psykisk belastning och stöd för individens välbefinnande.
Multiprofessionella samtal skapar en gemensam bild
Det är tryggt att avlasta psykisk belastning med metoder som anpassats efter individernas behov, men det finns också mycket resurser att hämta genom gemensamma samtal i grupp. I Kervo nödcentralsområde testas för närvarande metoden för multiprofessionella samtal, dit personer som deltagit i uppdraget både i joursalen och ute på fältet får inbjudan. Det är inte fråga om defusing, utan händelserna behandlas kronologiskt och inom den specifika arbetsuppgiftens ramverk. Alla deltagare får berätta om sina uppfattningar och upplevelser i situationen. Det multiprofessionella samtalet utvecklas av sakkunnig Henrik Vornanen vid Kervo nödcentral.
− Jag fick själv vara med om ett multiprofessionellt samtal efter ett trafikolycksuppdrag år 2015. På den tiden arbetade jag som skiftledare på nödcentralen, och jag minns att alla aktörer bjöds in till ett gemensamt evenemang för att gå igenom uppgiften ungefär en månad efter händelsen. Jag tyckte att verksamhetsmodellen var väldigt bra. Jag har ordnat tre multiprofessionella samtal under det gångna året, berättar Henrik Vornanen.
Årets nödcentraloperatör Anniina Takala är med i arbetsgruppen för arbetshälsa i Åbo nödcentral och som defusing- och kamratstödshandledare. I hennes intervju kan du läsa mera om vilken betydelse det psykosociala stödet har i operatörens arbete.
Tutustu myös
Jaa vaaratiedote kaverille 112 Suomi -sovelluksen avulla
Hätä- ja ongelmatilanteet ulkomailla – näin toimit
Suomalainen hätäkeskustoiminta herättää kansainvälistä kiinnostusta
Synnytyspuhelussa hätä voi muuttua iloksi
Hätäkeskuksesta välitetään vuosittain yli 2240 synnytykseen liittyvää tehtävää. Hätäkeskuspäivystäjälle kokemus on ainutlaatuinen, kun puhelimen päässä kuuluukin uuden elämän ääni.
Hätänumeroon kuulumattomien ilmoitusten määrä laskussa
Hätäkeskuslaitoksen puolen vuoden tilastot osoittavat, että hätänumeron virheellinen käyttö on vähentynyt. Hätäkeskusten resurssit painottuivat alkuvuonna aiempaa enemmän kiireellisten hätäilmoitusten käsittelyyn.
Hätäkeskuspäivystäjä ohjeistaa toimimaan onnettomuuspaikalla
Liikenneturvan kyselyn mukaan joka neljäs suomalainen ei koe tietävänsä, miten onnettomuuspaikalla tulee toimia. Hätäkeskuspäivystäjän antamat ohjeet voivat onnettomuustilanteessa pelastaa henkiä.
Vuoden Hätäkeskuspäivystäjä Tiina Mitts: kieltenopettajasta hätäkeskuspäivystäjäksi
Vuoden Hätäkeskuspäivystäjäksi on valittu ylipäivystäjä Tiina Mitts Vaasan hätäkeskuksesta. Tiina korostaa työssään tiimityön merkitystä, vaikka hätäilmoitus vastaanotetaan yksin.
PRO112-palkittu Mika Lamu rakentaa turvallisuutta tekniikan ja yhteistyön voimin
Hätäkeskuslaitoksen vuosittainen PRO112-palkinto on myönnetty järjestelmäpäällikkö Mika Lamulle. Palkinto on tunnustus hänen merkittävästä työstä hätäkeskustoiminnan ja hätänumeron 112 kehittämisen eteen. Mika panos on ollut erityisen merkittävä hätäkeskustietojärjestelmien kehitystyössä.