Nya verktyg stöder personalens välbefinnande på jobbet

Nödcentralsverket testar nya sätt att stödja personalens välbefinnande. Nödcentralen i Kervo utvecklar en metod för multiprofessionella samtal, och därtill pågår ett pilotprojekt för kamratstöd som omfattar hela Nödcentralsverket.
Nödcentraloperatörerna möter livet i hela dess mångfald i sitt arbete, och en del av materialet kan vara traumatiserande. De som arbetar med att hjälpa människor i nöd löper en stor risk att drabbas av empatitrötthet och sekundär traumatisering. Detta gäller även nödcentraloperatörer. Eftersom personalen ständigt kommer i kontakt med våldsamma händelser, dödsprat och livets skuggsidor i sina arbetsuppgifter behövs det åtgärder för att upprätthålla arbetsförmågan.
Nödcentralsverket försöker motverka belastningens effekter på många olika sätt. Nödcentralsverkets verktyg omfattar för närvarande defusing, det vill säga avlastningssamtal, kamratstödsverksamhet som är under utveckling just nu, arbetshandledning, företagshälsovårdens tjänster samt arbetsplatspräster i Kervo, Åbo, Björneborg, Vasa och Uleåborg. Utöver dessa används en posttraumaverkstad, som enligt planerna kommer att genomföras nästa gång 2025.
Systemet med kamratstöd, som är under utveckling just nu, är en helt ny verksamhet inom Nödcentralsverket. Kamratstödshandledarna är anställda vid Nödcentralsverket som utbildats till uppgiften och medverkar i det ettåriga pilotprojektet. Handledarna erbjuder lättillgängligt stöd och lugn, konfidentiell samtalshjälp. Kamratstödshandledning är en mer långsiktig verksamhet, medan avlastningssamtalen vanligen är begränsade till en gång och en situation. Syftet med kamratstödshandledning är att lindra eventuell ångest och minska personens rädsla för att bli ensam med sin börda, samt att lindra personens oro för hur hen kommer att klara sig eller hens ovisshet om hur hen ska hantera en svår situation när den upprepas.
En av de bästa sidorna med kamratstödsverksamheten är att kamratstödshandledaren förstår yrkets helhet och detaljer bättre än någon utomstående. Kamratstödshandledaren är en kollega och erfarenhetsexpert som vet vilka aspekter som kan vara belastande i det här arbetet och hur man ska gå vidare, säger skiftmästare Miia Pohjolainen, som varit med om att bygga Nödcentralsverkets modell för kamratstödshandledare.
De första kamratstödshandledarna har nu utbildats och bygget av verksamhetsmodellen pågår i syfte att erbjuda stöd till alla anställda vid nödcentralerna och i centralförvaltningen. Verksamhetsmodellen testas först genom ett ettårigt pilotprojekt. Målet har skrivits in i den långsiktiga arbetshälsoplanen och det har också kopplats till Nödcentralsverkets mål för ledning av arbetsförmågan, utvecklingen av avlastning av psykisk belastning och stöd för individens välbefinnande.
Multiprofessionella samtal skapar en gemensam bild
Det är tryggt att avlasta psykisk belastning med metoder som anpassats efter individernas behov, men det finns också mycket resurser att hämta genom gemensamma samtal i grupp. I Kervo nödcentralsområde testas för närvarande metoden för multiprofessionella samtal, dit personer som deltagit i uppdraget både i joursalen och ute på fältet får inbjudan. Det är inte fråga om defusing, utan händelserna behandlas kronologiskt och inom den specifika arbetsuppgiftens ramverk. Alla deltagare får berätta om sina uppfattningar och upplevelser i situationen. Det multiprofessionella samtalet utvecklas av sakkunnig Henrik Vornanen vid Kervo nödcentral.
− Jag fick själv vara med om ett multiprofessionellt samtal efter ett trafikolycksuppdrag år 2015. På den tiden arbetade jag som skiftledare på nödcentralen, och jag minns att alla aktörer bjöds in till ett gemensamt evenemang för att gå igenom uppgiften ungefär en månad efter händelsen. Jag tyckte att verksamhetsmodellen var väldigt bra. Jag har ordnat tre multiprofessionella samtal under det gångna året, berättar Henrik Vornanen.
Årets nödcentraloperatör Anniina Takala är med i arbetsgruppen för arbetshälsa i Åbo nödcentral och som defusing- och kamratstödshandledare. I hennes intervju kan du läsa mera om vilken betydelse det psykosociala stödet har i operatörens arbete.
Se även
Prioritering av uppdrag möjliggör hjälpen i akut nöd
Nödnumret ger säkerhet för barn och ungdomar
Yrkeskårens representant på Självständighetsbalen
Prioritering av uppdrag möjliggör hjälpen i akut nöd
Nödcentralsverkets instruktion för behandling av uppdrag inom akutvården förnyades i slutet av november 2023. Reformen syns i mängden uppdrag och i prioritetsfördelningen inom akutvården.
Översikt över 2024
Nödcentralsverkets bokslut för 2024 är färdigt. Servicenivån inom nödcentralsverksamheten förblev på en god nivå, trots att alla resultatmål inte uppnåddes. Personalens sjukfrånvaro minskade och arbetsbördan jämnades ut under året. Kundernas förtroende för och tillfredsställelse med nödcentralsverksamheten var fortsättningsvis höga.
Rekordstort antal tolkade nödsamtal
Ökningen av antalet invånare med främmande språk som modersmål syns också i antalet nödsamtal som tolkas. Till exempel har behovet av tolkning på ukrainska ökat betydligt under de senaste åren.
112-dagens erkännande till Punainen Risti Ensiapu Oy
Nödcentralsverket belönade Punainen Risti Ensiapu Oy för det arbete som de gjort till förmån för nödnumret 112. Priset beviljades på nödnummerdagen den 11 februari 2025.
Av nödmeddelandena hörde 1 600 inte till nödcentralen
År 2024 tog Nödcentralsverket dagligen emot i genomsnitt 7 600 nödmeddelanden. Av dessa hade 1 600 inte hört till nödcentralen. Ungefär hälften av meddelandena ledde till uppdrag som förmedlades till myndigheterna, medan hälften behandlades med hjälp av nödcentraloperatörens råd och instruktioner. Meddelandena besvarades i genomsnitt på sju sekunder.