Årets nödcentraloperatör Anniina Takala
Det gäller att sköta om sig

Årets nödcentraloperatör Anniina har haft många vändningar i sin karriär: hon arbetade först som sjukskötare, men studerade sedan till nödcentralsoperatör. Senare bytte hon från nödcentralen i Björneborg till en tjänst i Åbo. Under årens lopp har Anniina lärt sig att ta hand om sig själv och återhämta sig från arbetet.

Anniina fick sin examen som nödcentraloperatör våren 2020. Hon var spänd när hon svarade på sitt första nödsamtal. Efter en stunds tystnad visade det sig att samtalet var ett ficksamtal.

Fyra år senare har Anniina tagit emot tiotusentals nödsamtal. De mest gripande nödsamtalen handlar om ödesdigra ögonblick i livet: när den som ringer hittat en älskad person avliden eller är på väg att begå självmord.

−Känslorna smittar lätt av sig från den som ringer till nödcentraloperatören, särskilt när det är fråga om stora sorger. Därför gäller det att vara uppmärksam och hålla koncentrationen i svåra situationer, säger Anniina.

I dag tänker Anniina väldigt sällan på nödsamtal när hon gått hem från jobbet. Så har det ändå inte alltid varit.

Skyddsmekanismer i arbetet

I början av karriären tänker nödcentraloperatören ofta på nödsamtal också på fritiden. Under de första månaderna undrade Anniina ibland om hon är av det rätta virket för att bli nödcentraloperatör, eftersom hon insåg att jobbet kan bli psykiskt väldigt tungt. Med åren och den samlade erfarenheten har hon dock lärt sig att återhämta sig från jobbet och att lämna jobbet kvar på arbetsplatsen.

− Jag har medvetet satsat på återhämtning och fokuserat på vad jag kan göra själv, säger Anniina.

Ett sätt att återhämta sig är att idrotta mångsidigt. Anniina ägnar sig gärna bland annat åt snowboarding och crossfit. Hon är också mån om att ha en hälsosam livsstil och njuta av fritiden. 

−Jag läser inte heller nyheter särskilt ingående eftersom jag får möta svåra saker varje dag i mitt arbete, säger Anniina.

Flytten till Åbo

De tre första åren arbetade Anniina i Björneborg, men sedan förde livet henne till Åbo. Med hjälp av personalrotation bytte Anniina arbetsplats till Åbo nödcentral men svarade fortfarande i första hand på nödsamtal till Björneborgs nödlinje.

– Det är fint att arbetsgivaren erbjuder personalrotation och gör det möjligt att arbeta på en viss nödcentral även om tjänstens förläggningsort är på ett annat håll, säger Anniina.

Några månader senare fick Anniina fast anställning vid Åbo nödcentral. En nödcentraloperatör har ändå samma arbetsuppgifter oberoende av tjänstens förläggningsort.

Meningsfullt arbete

En nödcentraloperatör tar emot cirka 10 nödsamtal i timmen. Arbetet är hektiskt och kräver snabba beslut utifrån den tillgängliga informationen. Enligt Anniina ska en nödcentraloperatör ha god förmåga att jobba under press.

−Arbetet är överraskande kreativt. Vi får använda våra kunskaper och vårt kunnande på kreativa sätt eftersom vi möter nya situationer hela tiden, beskriver Anniina.

Innan Anniina blev nödcentraloperatör arbetade hon som sjukskötare. Hennes tidigare yrke har varit till hjälp också i det nuvarande jobbet.

−Det är viktigt med interaktiva färdigheter inom vården och det gäller också i det här yrket. Det bästa med jobbet som nödcentraloperatör är att det är meningsfullt och att man får hjälpa andra, men det skulle ändå vara svårt utan den gemenskap som vi har, säger Anniina.

Viktigt med stöd från kollegorna

Gemenskapen och kollegorna har haft väldigt stor betydelse för Anniina under karriären. Alla förstår vad kollegerna gör och hurdant arbetet är, och det ökar känslan av gemenskap och samhörighet. Det är lättare att hantera tuffa lägen och allvarliga frågor när det råder en positiv och öppen stämning i joursalen.

– Det här är en unik arbetsmiljö. Vi är en rätt sammansvetsad grupp, eftersom det finns rätt få nödcentraloperatörer jämfört med personal hos andra myndigheter, beskriver Anniina.

Utöver jourarbetet medverkar Anniina i arbetsgruppen för arbetshälsa i Åbo nödcentral och som defusing- och kamratstödshandledare. Som defusinghandledare hjälper hon arbetskamrater att bearbeta akuta situationer av olika slag, medan kamratstödet handlar om att hantera mer långvarig, ackumulerad stress.

−Det är viktigt att må bra. Om jag på något sätt kan hjälpa arbetskamrater och andra människor att må bättre, så vill jag göra det, säger Anniina.