Förtroendet för nödcentralstjänsten stärker känslan av säkerhet

Fredagen den 11 februari firas 112-dagen med temat ”Vi skapar en känsla av säkerhet tillsammans”. Enligt en färsk undersökning inverkar dagens nödcentralsverksamhet i Finland positivt på den upplevda känslan av säkerhet, och finländarna vet när de ska ringa nödnumret 112.

Vid årsskiftet utredde Nödcentralsverket genom en undersökning gjord av Taloustutkimus kännedomen om nödnumret 112 och det europeiska nödnumret. Likaså tillfrågades om den rätta användningen av nödnumret 112, föreställningarna om Nödcentralsverket samt känslan av säkerhet som nödcentralstjänsten skapar. 

I undersökningen intervjuades sammanlagt 1 000 personer i åldern 15–79 år. Telefonintervjuerna gjordes mellan den 2 december 2021 och den 10 januari 2022. Kännedomen om nödnumret samt föreställningarna undersöktes senast 2015. 

Enligt undersökningen är kännedomen om nödnumret 112 och föreställningen om det nätverksbaserade Nödcentralsverket och dess grundläggande verksamhet mycket god. Enligt dem som besvarade undersökningen har nödcentralsverksamheten i Finland en positiv inverkan på den upplevda säkerhetskänslan och i nödsituationer svarar nödnumret snabbt. Nödcentralernas service anses också vara sakkunnig och vänlig. 

– Resultaten av den här undersökningen stöder starkt undersökningen Luottamus&Maine 2021 inom den offentliga förvaltningen som publicerades i december och där Nödcentralsverket låg på första plats. För oss är det särskilt viktigt att nödcentralsoperatörerna uppskattas och att man litar på deras kompetens. Förtroendet främjar på ett positivt sätt medborgarnas känsla av säkerhet, säger Nödcentralsverkets kvalitetschef Tommi Hopearuoho nöjt.

Nödnumret 112 är en av Finlands mest kända tjänster

Kännedomen om nödnumret 112 har ökat ytterligare i Finland – enligt den undersökning som gjordes vid årsskiftet känner hela 98 procent till det nödnummer som används i Finland. 

Lika bra känner finländarna dock inte till att nödnumret 112 fungerar inom hela Europeiska unionen. 48 procent av de svarande kände till det europeiska nödnumret, men 48 procent kunde inte ta ställning till frågan. Resultatet är på samma nivå som 2015.

Mobilappen 112 Suomi hade laddats ner i mobilen av 51 procent av de svarande och 67 procent visste att varningsmeddelanden förmedlas till appen och att den ger information om platsen för närmaste defibrillator.

– I praktiken känner alla till nödnumret 112. Myndigheternas gemensamma arbete under årens lopp har gett resultat och finländarna vet vart de ska ringa i en nödsituation. 112 Suomi-appen har också tagits emot väl och användningen av den har etablerats på kort tid, konstaterar Hopearuoho.

Finländarna vet ganska väl när man ska ringa nödnumret 112

När det gäller nödcentralstjänsterna kände de svarande bäst till att nödsamtal kan besvaras i Finland vid vilken nödcentral som helst. Lika välkänt är det att uppringaren lokaliseras i samband med nödanmälan. 

Ungefär två tredjedelar vet att man kan skicka ett sms till nödnumret om man inte kan tala. Det faktum att sändning av nöd-sms kräver förhandsregistrering kände dock endast 20 procent av de tillfrågade till. 

Majoriteten av de svarande kunde agera rätt i de flesta av de situationer som presenterades i undersökningen. 92–98 procent av de svarande skulle agera på rätt sätt och ringa nödnumret 112 när:

• man är först på plats när två bilar har kolliderat på en snabbväg,
• en vän för en timme sedan av en okänd orsak börjat prata otydligt och få synstörningar, 
• man ser en uppenbart förvirrad person köra iväg med bil,
• en äldre person som bor i grannskapet vara ute i sina underkläder och talar osammanhängande. 

Åsikterna går klart mer isär än i de föregående fallen när det gäller att ingripa i en grannes förehavanden. 80 procent skulle ringa nödnumret i en situation där en granne skriker högt och någon annan också verkar skrika men det inte går att uppfatta vad som sägs.

Liksom vid den föregående undersökningen kom det flest felaktiga svar på barnskyddsfrågan. Tre fjärdedelar (76 procent) skulle ringa nödnumret när de ser ett barn med en vuxen som är klart berusad, medan 22 procent inte skulle göra det. Situationen är dock klart bättre än 2015, då endast 51 procent svarade rätt. 

Andelen korrekta svar har ökat något för nästan alla de frågor där det rätta svaret är att ringa nödnumret.

Liksom vid den föregående undersökningen är man bättre medveten om de situationer där man inte ska ringa nödnumret. Resultaten har inte nämnvärt förändrats från de tidigare undersökningarna. 

I praktiken skulle ingen ringa nödnumret när:

• en app för sociala medier har kraschat och en webbplatsen inte fungerar, 
• man har haft hudutslag i sex veckor och man vill veta om det är allvarligt, 
• man vill ha polisen på plats för att intyga ens ålder för att man ska komma in på en restaurang, 
• man söker hemvårdshjälp för en äldre person några gånger i månaden, 
• man har glömt att ta sin medicin som ordinerats av läkare och vill veta om den kan tas tre timmar för sent, 
• det är elavbrott och man inte vet när felet avhjälps. 

Att höra den allmänna nödsignalen från ett befolkningslarm orsakade däremot en viss osäkerhet och 11 procent skulle då ringa nödcentralen, även om man inte ska göra det.