Genom månatlig testning av befolkningslarmet säkerställs dess funktion
Larmtestet i mars fick stor uppmärksamhet på grund av situationen i Ukraina och den omfattande säkerhetskommunikationen. Testet resulterade även i rikligt med respons till olika myndigheter.
Den månatliga testningen av befolkningslarmet innebär ett testlarm som görs för att säkerställa systemets tekniska funktion. Larmtestet utförs klockan 12 den första vardagsmåndagen varje månad genom att avge en testsignal. Testningen har utförts redan i många år och den har inget samband med den pågående situationen i Ukraina.
Testsignalen i mars fick mycket uppmärksamhet
Den 7 mars klockan 12 startade Nödcentralsverkets ledningscentral testningen av befolkningslarmet centraliserat för hela Fastlandsfinland via nödcentralsdatasystemet. Enligt Marko Nieminen, chef för den operativa avdelningen vid Nödcentralsverket, fick testningen redan i förväg stor uppmärksamhet, eftersom olika myndigheter kommunicerade exceptionellt omfattande om det på grund av situationen i Ukraina. Efter testningen kontaktades såväl räddningsverken som Nödcentralsverket om att testsignalen inte skulle ha hörts i flera olika utomhuslarm.
- Enligt en utredning utförd av Nödcentralsverket har det från nödcentralsdatasystemet levererats 1025 statusmeddelanden till befolkningslarmens radioterminaler, enligt vilka testsignalen startar. Enligt logginformationen i systemet lyckades 939 av dessa meddelanden, men av någon anledning misslyckades leveransen av 10 meddelanden och 76 meddelanden nådde inte anläggningen. Felmeddelanden har mottagits om anläggningar i olika delar av Finland. Ärendet har utretts av Suomen Erillisverkot och räddningsverken. Det har inte framkommit några tecken på störningar från någon extern aktör, betonar Nieminen.
Den månatliga testerna görs just för att eventuella fel ska observeras. För underhållet av befolkningslarmen och basinformationen samt observationer i anknytning till testerna svarar regionens räddningsmyndigheter.
– Den nuvarande bedömningen är att orsaken till att testsignalen inte ljöd i synnerhet inom Helsingforsregionen kan ha att göra med de kontaktuppgifter som har skapats i systemet och inställningarna för de statusmeddelanden som sänds till befolkningslarmen. I vissa larmanläggningar har det funnits felaktiga kontaktuppgifter. I samarbete med räddningsverken har vi redan inlett korrigerande åtgärder i detta avseende.
– Det finns många sätt att utlösa ett befolkningslarm, som också testas genom att månadsvis variera hur testsignalerna startas. Den delvis misslyckade testsignalen i måndags berodde på en omständighet som endast gäller en startmetod. På måndagsmorgonen hade vi testat larmanläggningarna på ett annat sätt, och då fungerade anläggningarna med en tyst signal precis som de skulle. Nu korrigeras systemens inställningar tillsammans Nödcentralsverket, och vi testar funktionaliteten med tysta testsignaler. Måndagen den 4 april testar vi sedan så att larmljudet också är på, säger Harri Lehto, dataförvaltningschef vid Helsingfors stads räddningsverk.
Information om den allmänna farosignalen ges alltid via flera kanaler
Enligt Marko Nieminen är det beaktansvärt att det alltid ingår ett varningsmeddelande i den allmänna farosignalen som avges via larmanläggningar utomhus.
– Ett varningsmeddelande kan utfärdas om det är nödvändigt för att varna befolkningen då följderna av en farlig händelse kan orsaka fara för människors liv eller hälsa eller fara för omfattande egendomsskada eller förstörelse av egendom. Varningsmeddelanden förmedlas till befolkningen via radio och 112 Suomi-appen. Varningsmeddelanden kan dessutom förmedlas till befolkningen via tv, om den myndighet som utfärdar varningsmeddelandet så beslutar. Nödcentralsverket förmedlar varningsmeddelanden med stöd av officiella kanaler, men också via dess social mediekanaler och webbplats. Varning av befolkningen sker alltså via flera kanaler och olika kanaler säkerställer varandra till exempel i olika felsituationer.
