Rekordstort antal tolkade nödsamtal
Ökningen av antalet invånare med främmande språk som modersmål syns också i antalet nödsamtal som tolkas. Till exempel har behovet av tolkning på ukrainska ökat betydligt under de senaste åren.
Enligt Taloustutkimus är andelen invandrare av Finlands befolkning för närvarande 11 procent och invandrarna är i praktiken den enda befolkningsgruppen som växer i landet. Detta avspeglas också i nödsamtal, då antalet tolkade samtal har mångdubblats under detta årtionde.
Enligt Nödcentralsverkets utvecklingschef Tommi Hopearuoho kan största delen av samtalen på främmande språk skötas med nödcentraloperatörernas språkkunskaper och yrkesskicklighet. Nödcentraloperatören kan anlita en tolk om det inte finns något gemensamt språk med den hjälpbehövande.
Tolkning är en extern tilläggstjänst som Nödcentralsverket erbjuder i syfte att öka jämlikhet. Tjänsten har varit i bruk vid Nödcentralsverket sedan 2013.
Antalet tolkningar ökade med 40 procent på ett år
År 2024 tolkades 1 469 nödmeddelanden, vilket är nästan 40 procent mer än under 2023 (1 056 st.). Antalet tolkade nödsamtal per kalenderår har nästan fördubblats varje år under en granskningsperiod på fem år.
I fjol tolkades sammanlagt 37 språk (29 år 2023). Antalet har ökat jämnt sedan 2020, då antalet språk var 15. I fjol tolkades största delen av samtalen på ryska (594 st.), ukrainska (371 st.) och arabiska (78 st.). Nya språk i statistiken var soninke (3 st.), lingala (1 st.) och kinyarwanda (1 st.).
– Traditionellt avspeglas såväl nationella som internationella fenomen på nödmeddelanden, vilket också syns i tolkade nödsamtal. Till exempel tolkades ukrainska inte alls under det föregående decenniet, men nu är behovet av det näst störst, beskriver Hopearuoho.
Tolken kopplas till nödlinjen
Enligt Tommi Hopearuoho har Nödcentralsverket tillgång till tolktjänsten dygnet runt.
– Vid ett nödmeddelande som kräver tolkning försöker nödcentraloperatören först reda ut vilket språk kunden talar. Det är inte alltid lätt att reda ut språket och det kan ta tid. Efter detta kontaktar nödcentraloperatören tolktjänsten, som kopplar tolken till samma linje med nödcentraloperatören och den hjälpbehövande.
Hjälp fås snabbare om det på plats finns en person som kan kommunicera på svenska, finska eller engelska. Exempelvis i invandrarfamiljer talar barn som går i skola ofta finska eller åtminstone engelska och kan således hjälpa med att ge information.
