Nödcentralstjänster ges på båda nationalspråken

När man ringer nödnumret svarar nödcentralsoperatören ”hätäkeskus, nödcentralen”. Nödcentralsverket är ett tvåspråkigt statligt ämbetsverk där cirka 20 % av personalen använder både finska och svenska i sitt arbete.

Flest kunniga i båda inhemska språken finns på Nödcentralerna i Vasa, Åbo och Kervo. I verksamhetsmodellen där Nödcentralerna samverkar i ett gemensamt nätverk har nödcentralsoperatörens arbetsställe dock inte längre samma betydelse som tidigare, eftersom nödsamtalet kan förmedlas via nödcentralsdatasystemet till vilken nödcentralsoperatör som helst på vilken som helst av Finlands sex nödcentraler. 

- I situationer där nödcentralsoperatören som mottagit nödsamtalet upplever att de egna språkkunskaperna inte räcker till för att sköta nödsamtalet på något annat språk än modersmålet, överför hen samtalet till den gemensamma samtalskön för nödcentralspersonal som behärskar båda nationalspråken. I denna kö för nödsamtals arbetar ett tillräckligt antal svensktalande nödcentralsoperatörer enligt en uppskattning som gjorts utgående från mängden nödsamtal. Dessutom finns det samtidigt språkkunniga nödcentralsoperatörer i en sådan arbetsroll där de tar emot samtal från både den finsk- och svenskspråkiga nödsamtalskön, säger Marko Nieminen, chef för nödcentralstjänster.

Somrarna är den mest hektiska tiden för nödcentralerna, då antalet nödsamtal är stort och en del personal är på semester. Då kan en person som ringer ett nödsamtal behöva vänta lite längre än vanligt på att en tvåspråkig nödcentralsoperatör blir ledig.

- Om det är kö till nödnumret ska den som ringer inte lägga på, utan vänta på linjen, eftersom nödsamtal alltid besvaras i den ordning de kommer. Det är ändå ganska ovanligt att det bildas köer. Förra året kunde 99 procent av alla nödmeddelanden besvaras inom 30 sekunder, säger Nieminen.

Enligt personalchef Antti Koskela betalar Nödcentralsverket sin personal ett så kallat språktillägg till dem som behärskar det andra inhemska språket. För att få tillägget måste personalen påvisa sina språkkunskaper antingen genom ett intyg över språkexamen eller på något annat angivet sätt.

- För jourpersonalens del förutsätter utbetalningen av språktillägget att personen kan och har åtagit sig att utföra jouruppgifter på båda inhemska språken. För närvarande betalas språktillägget ut till cirka 15 % av jourpersonalen, säger Koskela. 

Fler tvåspråkiga nödcentralsoperatörer behövs

Nieminen anser att det nuvarande antalet svenskspråkiga nödcentralsoperatörer är rimligt, men man försöker ändå öka det. Räddningsinstitutet, utbildningsorganisationen för nödcentralsoperatörer, har en nyckelroll för att nå detta mål. 

- Nödcentralsoperatörerna utbildas vid Räddningsinstitutet i Kuopio. År 2018 anordnades senast en särskild tvåspråkig utbildning av nödcentralsoperatörer, där rekryteringen särskilt riktades till Vasaregionen. Detta ökade antalet svenskspråkiga nödcentralsoperatörer. Vi hoppas att tvåspråkig utbildning ordnas regelbundet eller kontinuerligt även i fortsättningen så att vi kan garantera en tillräcklig kvalitet på den svenskspråkiga nödcentralstjänsten även i framtiden. Nödcentralsverket är ett tvåspråkigt statligt ämbetsverk vars skyldighet är att säkerställa allas rätt till god förvaltning, oavsett nationalspråk. Vi vill trygga en likvärdig service på både finska och svenska. Därför har vi ett nära samarbete med Räddningsinstitutet och inrikesministeriet för studentrekrytering och för att utveckla utbildningen av nödcentralsoperatörer.