PRO 112-pristagaren Lasse Matilainen: Nödcentralen är samhällets nervcentrum

Utgivningsdatum 27.10.2022 11.56
Pressmeddelande

PRO 112-priset tilldelades i år chefen för Nödcentralverkets ledningscentral Lasse Matilainen. Priset är en utmärkelse för föredömligt arbete till förmån för nödcentralsverksamheten och nödnumret 112.

Lasse Matilainen har erfarenhet av alla uppgifter i nödcentralens joursal och hans utbildningsbakgrund visar på motivation för nödcentralens verksamhet. Efter polisskolan började Lasse arbeta som ordningspolis och på polisens larmcentral. Snart lockade dock nödcentralsvärlden och han avlade nödcentraloperatörexamen vid Räddningsinstitutet i Kuopio. Dessutom har han avlagt en ingenjörsexamen (YH) inom utbildningsprogrammet för brandbefäl och en ingenjörsexamen (HYH) inom utbildningsprogrammet för serviceaffärsverksamhet inom industrin. Sin första kontakt med 112-myndighetsområdet fick Lasse dock redan innan sin polisexamen från avtalsbrandkårsverksamheten, där han fortfarande deltar.

– Nödcentralsverket höll på att grundas när jag jobbade för polisen och den nya myndighetens verksamhet och planer presenterades också för oss poliser. Jag hade redan en del erfarenhet av polisens larmcentral och nödcentralsvärlden började intressera mig ännu mer, varför jag sökte till nödcentraloperatörskurs 3. Törstig efter kunskap ville jag fördjupa mina kunskaper om mottagande av nödmeddelanden om räddning och förstavård och förmedling av uppdrag.
 
Efter att ha avlagt examen som nödcentralsoperatör började Lasse arbeta som nödcentralsoperatör vid nödcentralen i Helsingfors. Han var dock intresserad av vidareutbildning och sökte till en ny typ av utbildningsprogram för brandbefäl. Vid sidan av sina brandbefälsstudier arbetade han även till en början som nödcentraloperatör i Helsingfors och Kervo samt senare som lärare för nödcentraloperatörskursen. 

Lasse började på Nödcentralsverket i februari 2004 och var som skiftmästare med och grundade den dåvarande Tavastlands nödcentral. Därefter var han också med och grundade Helsingfors nödcentral under den första tiden med Nödcentralsverket. Under årens lopp har han deltagit i olika reformprojekt för att utveckla informationssystemen och Nödcentralsverkets verksamhet. Längst har Lasse arbetat som skiftmästare vid Nödcentralsverket.

– Jag har kanske inte haft någon egentlig karriärplan, men visst har nödcentralsverksamheten varit som en röd tråd både i studierna och i arbetsuppgifterna. Jag har deltagit i nya utbildningar och sökt till arbetsuppgifter som har intresserat mig och där jag har fått utveckla nya saker. 

Inom nödcentralerna kan man se hela myndighetsfältet 

I sitt arbete vid Nödcentralsverket har Lasse satsat särskilt på utveckling av verksamhet och metoder, jourpersonalens kompetens och samarbete mellan myndigheter. Han är vetgirig och har omfattande kunskap om Nödcentralsverkets och samarbetsmyndigheternas verksamhet och deras inverkan på samhället.

– På Nödcentralsverket har jag gillat det hektiska tempot och känslan av att få saker och ting utförda. Jag har kanske haft ett behov av att få arbeta i samhällets nervcentrum, som nödcentralen i praktiken är. Motsvarande finns ingen annanstans. Här kan man se hela myndighetsfältet som helhet från en enda punkt.

Lasse började som chef för Nödcentralsverkets ledningscentral 2020. Nödcentralsverkets ledningscentral är centrum för informationsflödet och kärnan i beredskapen angående nödcentralsverksamheten. Ledningscentralen grundades 2017 och genom det nätverksbaserade nödinformationssystemet ERICA har den hittat sin plats i organisationen och dess uppgifter har gestaltat sig förnuftiga med avseende på nödcentralsverksamheten. 

– Visst saknar jag även grundarbetet i nödcentralssalen och den variation som fås i arbetsveckan genom skiftarbete. Vid skiftarbete är man också i högre grad en i gruppen än vid administrativt arbete. Den grupp som på nätterna och helgdagarna arbetar tillsammans med svåra frågor blir snabbt mycket tät och börjar även stå varandra nära. Få orkar dock arbeta i salen och på nödlinjen under hela sin karriär, så pass belastande är arbetet och den kumulativa belastningen börjar kännas av med tiden. Jag är glad att jag har fått jobba i olika uppgifter och att jag även har fått perspektiv. Kanske borde vi i större utsträckning använda oss av arbetsrotation inom ramen för yrkeskvalifikationer. Snart kan det vara dags för mig att återgå till grundarbetet – åtminstone för en stund.

Nödcentralsverksamheten är samarbete

Som mångkunnig inom nödcentralsverksamhet har Lasse en helhetsbild av de olika uppgifterna i 112-arbetsmiljön. Arbetet kräver samarbete samt sammankoppling och samordning av information. Nödcentraljouren och dess stödåtgärder samt samarbetet mellan myndigheter förutsätter intensivt samarbete och en delad situationsbild. 

– På nödcentralsjouren arbetar man alltid i grupp. Först måste man utifrån flera meddelanden bygga en förståelse för vad som riktigt händer på objektet. Utöver de som tar emot meddelandena kopplas även nödcentralsoperatörerna som sköter uppdragsuppföljningen och skiftmästaren genast in på behandlingen av ärendet. Varje större händelse är alltid en uppgift för flera myndigheter och kräver också samordning av nödcentralsoperatörernas arbete. Detta händer alltid på några sekunder, inte minuter. Här ligger säkert adrenalinkicken som alltid har lockat även mig tillbaka till joursalen.

Enligt Lasse har coronakrisen och beredskapsfrågorna på grund av situationen i Ukraina medfört utmaningar och variation i det dagliga arbetet som chef för ledningscentralen. I början av coronaepidemin sattes ett stort antal operativ personal i karantän vid misstanke om smitta, vilket krävde kontinuerlig planering och finjustering av verksamheten för att trygga nödcentralens verksamhet. Efter att Rysslands anfallskrig började blev beredskapsfrågorna aktuella i en alldeles ny bemärkelse och ärenden har fått bedömas från många håll. 

– I arbetet motiveras jag av att jag får lösa saker tillsammans med andra. Det har varit givande att byta arbetsuppgifter inom det egna ämbetsverket, då jag inte har behövt börja om från början och människorna redan är bekanta. Men jag gillar också att lära känna nya människor. Variationen har också gett energi och jag har kunnat ge allt i mina arbetsuppgifter utan att bli utmattad. 

Nödcentralsverksamheten har genomgått många reformer och ändringar under Nödcentralsverkets 21-åriga historia. Enligt Lasse har inte alla förändringar nödvändigtvis fungerat på bästa sätt, men lyckligtvis har det också funnits visdom att återgå till det tidigare om reformen inte har fungerat. Det är dock nödvändigt att utveckla verksamheten, eftersom bland annat arbetsmiljön och lagstiftningen medför ändringskrav. Tekniken utvecklas också ständigt. 

– Jag önskar att samarbetet mellan myndigheter, förtrogenhet med andra myndigheters arbete och förståelse för andras arbete skulle göras möjligt på ett bättre sätt även med tanke på personalen i salen. Man bör undvika att bygga onödiga murar och motsättningar. Det är viktigt att vi bättre förstår utmaningarna och begränsningarna i varandras arbete.