Nödcentraloperatörerna uppnådde en bra servicenivå trots den ökade arbetsmängden
Nödcentralsverkets personalberättelse för år 2022 har blivit färdig. Nödcentraloperatörernas arbetsmängd ökade, men trots detta kunde svarstiden för nödsamtal minskas till hela tre sekunder.
År 2022 behandlades nästan tre miljoner nödmeddelanden (2 920 000) vid nödcentralerna, vilket är fem procentenheter mer än år 2021. Samtidigt minskade nödcentraloperatörernas arbetsinsats vid nödcentralerna med 9,5 årsverken.
– Nödsamtal besvarades i genomsnitt på tre sekunder, jämfört med fyra sekunder år 2021. Uppdragens behandlingstider minskade också. Tacken för detta fina resultat tillhör våra engagerade nödcentraloperatörer, som gör ett högklassigt jobb. Trots den ökade arbetsmängden kunde vår personal betjäna både de hjälpbehövande och myndigheterna på ett utmärkt sätt, säger Taito Vainio, Nödcentralsverkets direktör.
Personalchef Antti Koskela berättar att Nödcentralsverket hade 592 anställda vid utgången av år 2022 och att 80 procent av dem arbetade inom den operativa jourverksamheten. Till den operativa personalen hör bl.a. nödcentraloperatörer, ledande nödcentraloperatörer, skiftmästare och larmtestare. Totalt 94 procent av personalen hade ordinarie anställning.
– År 2022 fanns det 82 lediga jobb vid Nödcentralsverket av vilka 70 gällde operativ personal. Personalens medelålder är 46 år och enligt arbetspensionsförsäkringsbolaget Keva kommer pensionsavgången att öka från och med år 2023. År 2022 gick totalt 17 personer i pension. Därför behöver Nödcentralsverket utbildad personal även i fortsättningen – särskilt vid nödcentralerna i Vasa, Kervo och Åbo, berättar Koskela.
Av de sex nödcentralerna i Finland är nödcentralen i Kervo störst räknat med personal och uppdrag, medan nödcentralen i Kuopio är näst störst. De övriga nödcentralerna finns i Åbo, Uleåborg, Björneborg och Vasa. Personalomsättningen uppgick till 11,1 procent och sjukfrånvarona ökade till 19 dagar per årsverke.
– För att minska antalet sjukskrivningar letar vi aktivt efter lösningar bland annat för att minska de psykosociala stressfaktorerna. Under året ordnades bland annat 164 defusingsamtal. Vi arbetar för att utveckla arbetshälsan och ledningen av arbetsförmågan och har ett nära samarbete med Räddningsinstitutet, som utbildar nödcentraloperatörerna.
Till den nästa nödcentraloperatörsutbildningen, som inleds i januari 2024 vid Räddningsinstitutet i Kuopio, söker vi särskilt personer som talar de båda inhemska språken. På denna kurs kommer en del av utbildningen att ges på svenska. Ansökningstiden till denna utbildning börjar 8.5.2023.
– Vi behöver nödcentraloperatörer som har goda språkkunskaper och arbetar på de båda inhemska språken, eftersom vi vill utveckla vår svenskspråkiga servicenivå. För närvarande har cirka 11 procent av personalen förbundit sig att arbeta på de båda inhemska språken. Vi uppmuntrar till detta också med lönesättningen genom att betala ett språktillägg, berättar Koskela.
Läs bokslutet för år 2022 (på finska)
Se Nödcentralsverkets verksamhet i siffror (på finska)
Tutustu myös
Hätäpuheluiden tulkkaustarve kasvanut merkittävästi
Hyvinvoiva henkilöstö tulosten ytimessä
Hätäilmoitusten määrä alhaisimmillaan
Päivitä 112 Suomi -sovellus uusimpaan versioon
112 Suomi -sovelluksen taustapalvelussa havaittiin tekninen häiriö 15.5. perjantaiaamuna, kun Uudenmaan drooniin liittyvää vaara ohi -tiedotetta julkaistiin. Vika poistui vielä samana aamuna klo 8.15 mennessä. Tilapäinen häiriö johtui sovelluksen taustapalvelun kuormituksesta.
Toimintavarmuutta kaikissa oloissa
Hätäkeskuslaitos panostaa varautumiseen. Kokonaisuus rakentuu teknisistä ratkaisuista, osaamisesta ja yhteistyöstä.
Ohjeet droonihavaintojen varalle 112 Suomi -sovellukseen
Toimintaohjeet ilmasta uhkaavaan vaaraan löytyvät nyt 112 Suomi -sovelluksen palveluvalikoimasta. Myös vaaratiedotteet välitetään sovellukseen puhelimen sijaintitiedon perusteella.
Miten vaarasta varoitetaan?
Suomessa on kaksi tapaa varoittaa ihmisiä nopeasti esimerkiksi ilmasta uhkaavasta vaarasta: vaaratiedote ja yleinen vaaramerkki. 112 Suomi -sovellus on yksi vaaratiedotteen välityskanavista.
eCall-hätäpuhelujärjestelmä estää liikennekuolemia, aiheettomat ilmoitukset kuormittavat hätäkeskuksia
Automaattinen hätäpuhelujärjestelmä eCall on noin joka kahdeksannessa henkilö- ja pakettiautossa. Liikenne- ja viestintävirasto Traficomin tilaaman tutkimuksen mukaan eCall-järjestelmä esti vuosina 2019–2023 arviolta yhden liikennekuoleman. Hätäkeskusten kannalta ongelmana ovat aiheettomat eCall-ilmoitukset, joita on noin 80 %.