Antalet nödmeddelanden steg till samma nivå som före coronakrisen
Nödcentralsverket mottog 1 396 000 nödmeddelanden under januari–juni 2022. Antalet är mer än 5 procent större än vid samma tidpunkt förra året.
Coronakrisen med sina restriktioner har minskat på antalet nödmeddelanden under de senaste två åren. Under januari–juni 2022 steg det totala antalet nödmeddelanden igen till samma nivåer som före pandemin.
Enligt tf. planeringschef Tommi Hopearouoho vidarebefordrade Nödcentralsverket under årets första halva 721 000 uppdrag till andra myndigheter, på basis av 1 396 000 nödmeddelanden. Resten av uppdragen hanterades med råd och vägledning från nödcentralen. Enligt Hopearuoho ökade det totala antalet vidarebefordrade uppgifter jämfört med samma period under föregående år (703 000 i januari–juni 2021). Ökningen kan ses särskilt i mängden uppdrag inom akutvården och socialväsendet. De förmedlade uppdragen fördelades mellan myndigheterna enligt följande: akutvården 57 procent, polisen 33 procent, räddningsväsendet 6 procent, socialjouren 4 procent.
- Uppdragen som hanteras med råd och vägledning från nödcentralsverket står traditionellt för cirka hälften av alla nödmeddelanden. Den som ringer beskriver situationen ofta som ytterst akut, men med en noggrann, lugn och professionell riskbedömning kan nödcentraloperatören ibland konstatera att ingen myndighetshjälp behöver skickas till platsen. Då får den som ringer råd om vilka instanser hen kan kontakta eller hur man gör för att lösa situationen.
Nödsamtalen besvarades i genomsnitt inom tre sekunder
Svarstiden för nödmeddelanden, som i genomsnitt var tre sekunder, förbättrades med en sekund i januari–juni jämfört med samma tid förra året. Trots utvecklingen inom svarstiden ökade arbetsbelastningen för en enskild nödcentraloperatör betydligt i början av året jämfört med samma period föregående år. Antalet räddningspersoner per realiserat årsverke uppgick till 6 430 st. (5 660 st.) under januari–juni.
- Ökningen av arbetsbördan, som redan från förr varit stor för nödcentralsoperatörer, påverkades av ett ökat antal nödmeddelanden, svagare tillsättningsgrad hos tjänsterna i början av året jämfört med förra året och andra normala personalavgångar. Ett bra resultat i svarstiden uppnåddes emellertid genom effektiv användning av personalresurser samt genom att utveckla planeringen av arbetsskift och en nätverksbaserad verksamhetsmodell.
En fjärdedel av nödmeddelandena hör inte till nödcentralen
Det finns ett stort utrymme för förbättring i fråga om rätt och ändamålsenlig användning av nödnumret. Under januari–juni besvarade nödcentralerna cirka 353 000 (308 000) samtal som innehållsmässigt inte hörde till nödcentralerna. Av dessa var 333 000 (287 000) oavsiktliga felringningar och 20 000 (21 000) uppsåtliga felringningar. Antalet telefonsamtal som inte tillhör nödcentralen står för 25 procent av alla nödmeddelanden.
- Felaktiga meddelanden gäller i huvudsak situationer där brådskande hjälp av myndigheter inte krävs, men där medborgaren inte har känt till någon annan hjälpande instans. Antalet telefonsamtal som inte hör till nödcentralerna är i vilket fall som helst fortfarande stort och tar upp mycket av nödcentralsoperatörernas arbetstid. Vi fortsätter med att uppmärksamma medborgarna på hur nödnumret används rätt, och strävar efter att minska antalet telefonsamtal som inte hör till nödcentralerna bland annat genom kommunikation.
