Det nya ledningssystemet träder i kraft i början av år 2024
Nödcentralsverkets ledningssystem genomgår en reform. Till följd av detta stärker man nödcentralernas roll ytterligare. Ämbetsverkets nya struktur träder i kraft 1.1.2024 och medför också nya uppgifter och utnämningar.
Personalsituationen och arbetstillfredsställelsen blev bättre under början av året
Under början av året rekryterades 61 nya nödcentraloperatörer till Nödcentralsverket, sjukfrånvaron började minska och personalens arbetstillfredsställelse ökade.
Textinmatning i realtid som nödmeddelandemetod 2025
Det kommer att vara möjligt att skicka nödmeddelanden i realtid (RTT) i slutet av 2025. Den nya nödmeddelandemetoden är särskilt användbar för personer som har svårt att höra eller tala. Vid Nödcentralsverket har man redan tagit de första stegen i utvecklingen av RTT.
Utvecklingen av ledningen av arbetsförmågan ger redan resultat
Ledarskapet har varit föremål för utveckling vid Nödcentralsverket under de senaste åren, och arbetet fortsätter. Ett område för utveckling har varit ledning av arbetsförmågan, som förbättrar personalens arbetshälsa.
Betydligt fler nödmeddelanden under första halvåret
Nödcentralsverket fick cirka 1,5 miljoner nödmeddelanden under första halvåret i år. Mängden är 10 procentenheter större än under motsvarande period året innan. Ökning skedde i huvudsak genom kontakter i ärenden som inte hör till nödcentralstjänsterna. Svarstiden på nödmeddelanden låg kvar på en utmärkt nivå.
Nödcentralen i Vasa svarar på största delen av de svenskspråkiga nödsamtalen

En av Nödcentralsverkets nödcentraler finns i Vasa. På den lilla nödcentralen, som anställda beskriver som ”nödcentralen i mänsklig storlek”, råder en tvåspråkig kultur.
Sakkunnig Pia Latva berättar att de flesta svenskspråkiga nödsamtalen styrs till nödcentralen i Vasa, som har en stor del av Nödcentralsverkets nödcentraloperatörer som arbetar på de båda inhemska språken.
– De olika svenska dialekterna medför sina egna utmaningar i arbetet. Till exempel i Närpes och Karleby finns starka dialekter som är mycket olika sinsemellan, berättar Pia.
Han vill dock rätta till den vanliga missuppfattningen att det är obligatoriskt att kunna svenska på Vasa nödcentral.
– Du behöver inte kunna svenska, du klarar dig som nödcentraloperatör också om du endast använder finska som arbetsspråk. Tvåspråkighet är naturligtvis en fördel, och vi uppmuntrar också till det genom att betala ett språktillägg på 50–100 euro i månaden, säger hon.
Joona Linna, som arbetar som förvaltningssekreterare på personalavdelningen, berättar att Vasa nödcentral för närvarande har 62 anställda och att personalens medelålder är cirka 50 år. Till antalet anställda är Vasa Nödcentralsverkets minsta nödcentral. Cirka 60 procent av nödcentralens personal förbundit sig att arbeta på de båda inhemska språken.
– Nödcentralen är liten, vilket också är en styrka, för vi har bra sammanhållning och en trivsam atmosfär. Personalen har en utmärkt humor. Även den tvåspråkiga kulturen är en rikedom – det är fint att höra hur en del operatörer smidigt kan byta språk till och med mitt i en mening, säger Joona. Han tillägger att han själv endast talar finska och engelska.
Bra stämning
Vasa nödcentral har en egen arbetshälsogrupp som ordnar mångsidig arbetshälsofrämjande verksamhet på fri- och arbetstid.
– Vi har en god stämning och vi vill umgås med våra arbetskamrater också på fritiden. Senast prövade vi på hydrospinning. Vi har också gjort en skidåknings- och stugresa, och i våras ordnade vi fruktvecka på jobbet, räknar Pia upp några av friskvårdsevenemangen.
Väntar på nya arbetskamrater
Just nu finns det flera lediga jobb vid Vasa nödcentral och Nödcentralsverket kommer att behöva fler språkkunniga nödcentraloperatörer även på längre sikt. Ett av Nödcentralsverkets mål är att förbättra servicenivån på svenska.
– Vi ser fram emot att nya arbetskamrater börjar hos oss. Vi behöver fler medarbetare och vi kommer att välkomna våra nya arbetskamrater i vår arbetsgemenskap med öppna armar och ta väl hand om dem, säger Pia leende.
Nödcentraloperatörens arbete är krävande, och det påverkas av ett stort antal anvisningar som förändras ofta. Pia berättar att Vasa nödcentral satsar på att upprätthålla personalens kompetens och på kontinuerlig utbildning.
– Även om de begränsade personalresurserna leder till brådska och stor arbetsbelastning anser vi ändå att det är viktigt att kontinuerligt utbilda vår personal. Vi måste ta oss tid att upprätthålla och utveckla vår kompetens trots all brådska, säger Pia.
Chefen för Vasa nödcentral Kari Pastuhov berömmer nödcentralens förläggningsort Vasa och uppmuntrar intresserade att söka sig till nödcentraloperatörutbildningen och sedan komma på jobb i Vasa nödcentral.
– Om du funderar på vilka chanser din partner har att få jobb om ni flyttar till Vasa, så finns det många arbetsplatser i staden. Vasa är en vacker, havsnära stad som utvecklas hela tiden, och nödcentralen finns alldeles intill stadens centrum. Jag uppmuntrar dig att söka dig till nödcentraloperatörutbildningen och därefter på jobb till Vasa nödcentral. Välkommen att göra ett viktigt och meningsfullt arbete i kärnan av Finlands säkerhet.
Mer information
- Skulle du kunna bli nödcentraloperatör? Titta på videon om nödcentralsoperatörens arbete och arbetsplats på TE-live. Intervjuer med nödcentralens chef Kari Pastuhov, kommunikationssakkunnig Patrick Tiainen och nödcentraloperatör Pauliina från Korsholm. Vill du bli nödcentraloperatör? (te-live.fi)
- Se Nödcentralsverkets lediga tjänster: Nödcentralsverket | valtiolle.fi
- Ansökningstiden till den tvåspråkiga utbildningen till nödcentraloperatör är 8.5–2.6.2023. Läs mer om arbetet och utbildningen: Utbildningen till nödcentralsoperatör - Nödcentralsverket (112.fi)