Nödmeddelanden kan sändas på många olika sätt
I fjol fick Nödcentralsverket nästan 3 miljoner nödmeddelanden. Största delen av meddelandena bestod av telefonsamtal till nödnumret 112. Ett nödmeddelande kan också sändas per textmeddelande eller på teckenspråk. Inom en snar framtid introduceras dessutom textinmatning i realtid.
Medborgare ska sända ett nödmeddelande till nödnumret 112 endast i brådskande nödsituationer där hjälpande myndigheter behövs på plats. En nödsituation är brådskande när du vet eller misstänker att liv, hälsa, egendom eller miljön är i fara eller du är i akut behov av att få myndighetshjälp till platsen.
– Ofta tänker vi oss att det enda sättet att sända ett nödmeddelande är att ringa nödnumret 112. Det stämmer inte, säger Arttu Perttula, chef för utvecklingsavdelningen.
Förutom att ringa går det också att sända ett nödmeddelande till nödnumret 112:
- Per textmeddelande. Ett nödtextmeddelande är främst avsett för personer som har nedsatt hörsel eller talhämning. Användning av tjänsten kräver registrering. Registreringen gäller alltid ett år åt gången. Kravet av registrering i tjänsten kommer emellertid att slopas under år 2025.
- Med nödmeddelandetjänsten eCall. När ett fordon hamnar i en olycka, förmedlas uppgifter om bilens typ, färdriktning och position till nödcentralen. Samtidigt öppnas en talförbindelse mellan bilen och nödcentralen. Larmet kan slås automatiskt eller manuellt. Tjänsten eCall är tillgänglig i personbilar och paketbilar som typgodkänts i mars 2018 eller senare.
- På finskt teckenspråk. I en nödsituation är det möjligt att med appen 112 Suomi ta en videoförbindelse till tolken vid distansservicen vid Centret för tolktjänst. Tolken öppnar en talförbindelse till nödcentralsoperatören, som behandlar nödmeddelandet med hjälp av tolken. Tjänsten är öppen från måndag till fredag kl. 8–16.
- Med en brand- eller brottslarmanläggning. En larmanläggning som är ansluten till Nödcentralsverkets övervakning skickar automatiskt ett meddelande till nödcentralen om en begynnande brand eller ett fel som äventyrar apparatens funktionsberedskap. Ett larm från en brand- eller brottslarmanläggning görs inte av en person. Grunderna för anslutning till tjänsten beskrivs närmare adressen på brand-och-brottslarmanlaggningar.
Textinmatning i realtid kommer att introduceras i urvalet av tjänster
RTT, eller realtidstextinmatning, kommer att införas år 2025 som ett sätt att sända ett nödmeddelande. Tjänsten bygger på text som skrivs på telefonens knappsats som är synlig för mottagaren i realtid.
– Om den som skriver raderar i texten, syns åtgärden samtidigt för både den som skriver och för nödcentralsoperatören. I praktiken visas tecknen för mottagaren i takt med att avsändaren matar in på dem. Det är en realtidsförbindelse i båda riktningarna, säger Perttula.
Textinmatning i realtid är en tjänst som EU kräver utifrån tillgänglighetsdirektivet. Tjänsten är i första hand avsedd för dem som har talhämning. Enligt planen ska det vara möjligt att få tjänsten i användning genom att ringa nödnumret 112 antingen direkt med telefonen eller via 112 Suomi-applikationen. När nödsamtalet kopplas, erbjuder systemet automatiskt möjlighet att kommunicera per meddelande i stället för att prata. Användningen av textinmatning i realtid i nödmeddelanden kräver ingen registrering och är avgiftsfri för användaren.
Foton och videor i nödmeddelanden
I dag är alla kommunikations- och interaktionssituationer fullspäckade med bilder och videor.
– Vi har fått många förslag på att vi borde ta emot bild- och videomaterial i anslutning till nödmeddelanden, konstaterar Perttula.
Tekniskt sett är det möjligt att skicka en video eller bild, men införandet av dem som en del av nödmeddelandet kräver fortfarande mycket ytterligare utredning och aktivt samarbete med olika myndigheter.
– Bifogandet av bilder och video till ett nödsamtal kräver bland annat uppdatering av riskbedömningsanvisningarna eftersom den nuvarande riskbedömningen bygger på information som erhålls genom tal, inte video. Enligt EU:s bestämmelser ska ett nödsamtal som görs som videosamtal också besvaras med ett videosamtal, vilket förutsätter systemutveckling och eventuella arrangemang som gäller nödcentralernas lokaler. Bildmaterialet och till exempel identifierbara personer som förekommer i dem kan också medföra utmaningar i fråga om dataskyddet. Vi måste också tänka särskilt på nödcentralsoperatörernas arbetshälsa – på de effekter som traumatiska bilder eller videor kan ha på vår egen personal, säger Perttula.
Nödcentralsverket utvecklar aktivt sina tjänster för att möta de varierande kraven i verksamhetsmiljön, och nya tekniska lösningar följs kontinuerligt upp i samarbete med systemleverantörerna.
− Vi träffar regelbundet samarbetsmyndigheter både i Finland och utomlands och diskuterar olika nya verksamhetsmodeller och digitala lösningar med dem, säger Perttula.
Smarta enheter som sänder nödmeddelanden
Olika smartklockor och smarta enheter kan också automatiskt sända ett nödsamtal för användarens räkning. Då består nödmeddelandet av text eller tal som maskinen producerar. Den nya tekniken har skapats för att hjälpa till i situationer där den nödställda inte själv kan kalla på hjälp. I sådana situationer ställs det stora krav på kommunikationen mellan nödcentralsoperatören och medborgaren en utmaning.
– Utan äkta dialog är det svårt att identifiera nödsituationen eller larma rätt myndighet till stället. Detta är ett av våra viktigaste servicekriterier just nu. Vi är dock öppna för att utveckla 112-tjänsterna och göra dem mångsidigare, säger Perttula.
De smarta enheternas utveckling ger upphov till nya innovationer som också beaktas i utvecklingen av nödcentralsverksamheten.
– Nya innovationer lanseras i snabb takt till följd av digitaliseringen, men i vår verksamhet introduceras de med lite långsammare cykler. På grund av nödcentralstjänstens kritiska karaktär måste vi alltid se till att nya serviceformer är absolut säkra för användaren. Det viktigaste är att möjliggöra interaktion mellan nödcentralsoperatören och den som sänder ett nödmeddelande, påminner Perttula.
