PRO 112-premierade Jukka Aaltonen: Säkerheten i ett litet nordiskt land grundar sig på bra myndighetssamarbete

10.9.2020 13.02 | Publicerad på svenska 14.9.2020 kl. 13.30
Pressmeddelande
Kuvassa johtaja Jukka Aaltonen Pro 11-palkinto kädessään tilaisuuden jälkeen.

PRO 112-priset beviljades i dag till Jukka Aaltonen. som är direktör för Nödcentralsverkets tekniska tjänster. Priset är en utmärkelse för föredömligt arbete till förmån för nödcentralsverksamheten och nödnumret 112.

Aaltonen började sin karriär inom nödcentralsbranschen som alarmmästare i Salo kommunala kretsalarmeringscentral i början av år 1983. Hans väg till denna tjänst gick via ett jobb som sommarbrandman, i vilket han för första gången bekantade sig med brandverkets verksamhet.

- En brandchef som jag kände uppmuntrade mig att söka jobb som larmmästare vid kretsalarmeringscentralen och detta var startpunkten för min karriär inom nödcentralsbranschen, säger Aaltonen.

Innan dess hade han utbildat sig till telekommunikationstekniker. Arbetsuppgifterna under Aaltonens karriär har på ett eller annat sätt alltid haft en koppling till teknik och utveckling. Han har intensivt varit med och påverkat inrättandet och utvecklingen av den finländska nödcentralsverksamheten. Den första nödcentralsreformen i vilken han deltog började år 1991.

- Efter försökslarmcentral-konceptet inleddes projektet för att inrätta Nödcentralsverket, i vilket vi grundade 15 nödcentraler och satte igång deras verksamhet. I de inledande skedena av nödcentralsreformen och i försökslarmcentralskedet förekom förändringsmotstånd, som tidvis var väldigt starkt. Det upplevdes att nödcentralsreformen påverkar ledningen av myndighetsverksamheten och en viss form av maktkamp fördes. Vi var liksom under luppen och också medierna var snabba med att berätta om varje fel i deras nyhetsrapportering. Det var dock fina år av byggande av nytt och konkreta resultat – från anskaffning av nödcentralslokaler, utrustning av dessa, tekniska installationer till personalrekrytering.

Därefter har antalet nödcentraler etablerats till sex och för tillfället pågår nätverksbildningen i nödcentralerna och införandet av verksamhetsmodellen med en virtuell nödcentral. År 2021 fyller Nödcentralsverket 20 år. Aaltonen kommer ihåg att han var bland de första som utnämndes till en tjänst vid Nödcentralverket år 2001.

- Under dessa 20 år har vår verksamhet utvecklats väldigt mycket. Jag har varit med och byggt redan tre olika nödcentralsdatasystem, av vilka det nyaste ERICA-nödcentralsdatasystemet byggdes i cirka 10 års tid. Byggandet av ERICA har varit ett långt och utmanande projekt, och datasystem är aldrig färdiga. Byggande av datasystem är kontinuerlig utveckling och den datatekniska världen blir år för år på sätt och vis mer utmanande, konstaterar Aaltonen.

Från namnlösa vägar till eCall

Aaltonen kommer ihåg att Finlands nuvarande adressystem utvecklades först efter medlet av 1980-talet. Innan dess hade inte alla vägar i glesbebyggda områden namn och husen saknade numrering.

- Kring medlet av 1980-talet utvecklades adressystemet av nuvarande form, i vilket alla vägar har namn och nummer och husen har jämna nummer på den ena sidan och udda nummer på den andra sidan. Sådant fanns inte i glesbebyggda områden innan dess. Detta ställde krav på bra lokalkännedom hos nödcentralsoperatören, då det var nödvändigt att känna till var bybutiker, lider och allehanda vedtravar fanns då ambulanser skulle vägledas till rätt ställe. Det gällde att vara noggrann, eftersom en person som ringde ett nödsamtal ofta beskrev rutten från den egna riktningen, då höger och vänster var på andra sidan än sett från räddningspersonalens riktning. Numera positioneras ett nödsamtal automatiskt och nödcentralsoperatörens uppgift är huvudsakligen att säkerställa positionsuppgiften. Nu är det inte längre nödvändigt att veta var vedtravarna finns”, skrattar Aaltonen.

På frågan om nödcentralsverksamheten på längre sikt och den finländska säkerhetens framtid svarar Aaltonen att han tror att utvecklingen kommer att vara inriktad på kvaliteten i verksamheten. Han ser att det finns utvecklingsmöjligheter i synnerhet vad gäller sammankoppling av olika system.

- Användning av massdata i verksamhetsanalysen kommer att vara ett betydande utvecklingsobjekt, liksom också utnyttjande av robotik och artificiell intelligens. Följande utvecklingsskede för myndighetsradionätet kommer i betydande grad att påverka förmedlingen av uppgifter mellan myndigheterna och utvecklingen av säkerhetsaktörernas dataöverföring. ERICA, VIRVE och KEJO och övriga myndighetssystem kommer att integreras till en stark helhet.

Aaltonen bedömer att det i något skede också blir möjligt att förmedla bilder eller videon till nödcentralen. Han tror dock att aktörerna på fältet drar den största nyttan av användningen av dessa.

Uppgiftsbehandlingen hos nödcentralsoperatören grundar sig på frågemetoden och riskbedömningsprotokollet, och bilder och videon ger i sig inte mervärde till dessa. Extra information kunde kanske förmedlas direkt till de enheter som opererar på fältet, vilka kunde dra nytta av detta.

Aaltonen tror att också olika automatiska anordningar blir vanligare i framtiden. Ett exempel på detta är eCall-systemet, som sänder uppgifter från bilar som varit inblandade i en krock till nödcentralen.

- Också andra automatiska larmsystem av samma typ som eCall kommer att uppkomma och Nödcentralsverket ska förbereda och bereda sig på att dessa kommer. I världen cirkulerar många olika idéer, men vilka som tas i myndighetsbruk är en annan sak. Också de datasäkerhetskrav som kontinuerligt skärps kan bromsa den tekniska utvecklingen en aning, säger han.

Aaltonen påminner dock att vi inte är ensamma om att utveckla verksamheten och tekniken i Finland.

- Vi följer aktivt den internationella utvecklingen och vi deltar i flera expertteam, bland annat i Europeiska nödnummeroganisationen.

- I den nära framtiden kommer 112 Finland-appen att utvecklas vidare till en säkerhetsdatabank för medborgare, vilken sammanställer nyttig information och instruktioner för olika tillbuds- och problemsituationer för användning av medborgarna.

Också den allmänna informationen om fara utgör ett utvecklingsobjekt och också inom detta delområde kommer verksamhetskedjan säkert att effektiviseras redan i den nära framtiden, säger han.

Finlands säkerhet grundar sig på myndighetssamarbete

Aaltonen har jobbat inom nödcentralsbranschen redan under fem olika årtionden. På frågan om höjdpunkterna under den 37 år långa nödcentralskarriären konstaterar Aaltonen att han njutit av allt som åstadkommits och teamarbetet.

- Jag har haft möjlighet att vara en del av fina team. Vi har kommit överens om förfaringssätten tillsammans med olika säkerhetsmyndigheter. Jag har sett och upplevt situationer, från Tjernobyl till årets coronapandemi, vilka båda varit osynliga hot.

Aaltonen betonar i synnerhet betydelsen av ett välfungerande samarbete med de finländska säkerhetsmyndigheterna. Han har under sin karriär sett hur myndighetssamarbetet utvecklats och uppnått den nuvarande välfungerande och effektiva nivån.

Myndighetssamarbetets funktion kan bäst observeras i storolyckssituationer, som alltid är flermyndighetsuppgifter. Från nödcentralen kan vi larma alla nödvändiga säkerhetsmyndigehter till platsen på samma gång, från polisen och räddningsväsendet till socialmyndigheter, och detta är resultatet av ett fungerande myndighetssamarbete. På fältet har alla aktörer tydliga roller och samarbetsformerna har finslipats till effektiva tillvägagångssätt. Jämfört med andra länder är effektiviteten i nödcentralsverksamheten och myndighetssamarbetet i Finland unik och uttryckligen tack vare detta välfungerande och effektiva myndighetssamarbete kan vi konstatera att Finlands interna säkerhet ligger på en väldigt hög nivå. Framgången för och säkerheten i ett litet nordiskt land grundar sig på bra myndighetssamarbete.

Henkilöstö Palkitsemiset Viestintä